{"id":5844,"date":"2025-07-11T16:32:34","date_gmt":"2025-07-11T14:32:34","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5844"},"modified":"2025-07-11T19:01:06","modified_gmt":"2025-07-11T17:01:06","slug":"sommarkronika-av-catharina-gronqvist-olsson-vem-ar-radd-for-kon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5844","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Catharina Gr\u00f6nqvist Olsson: vem \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r k\u00f6n?"},"content":{"rendered":"\n

Fakta och forskning om k\u00f6nsskillnader hotar inte j\u00e4mst\u00e4lldheten och missgynnar inte kvinnor utan kan hj\u00e4lpa oss att ta fram samh\u00e4llsl\u00f6sningar som \u00e4r anpassade efter hur m\u00e4nniskor faktiskt fungerar.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Det har g\u00e5tt drygt ett \u00e5r sedan min och makens (Erik J Olsson) bok Den mjuka staten<\/a><\/em> kom ut och det mediala mottagandet av boken har varit mycket mer positivt \u00e4n vi v\u00e5gade hoppas p\u00e5. M\u00e5nga i kommentarsf\u00e4lt ser ocks\u00e5 den k\u00f6nsdemografiska hypotesen som rimlig och sunt f\u00f6rnuft, men jag ser ett par bekymrande trender i texter och samtal om boken och dess id\u00e9: dels att boken misst\u00e4nkligg\u00f6rs med argument att det \u00e4r ett omoraliskt och\/eller patriarkalt arbete, dels att Erik framst\u00e4lls som ensam upphovsman (n\u00e5got som Susanna Popova framh\u00e4rdar i sina artiklar om boken i Fokus \u2013 se h\u00e4r<\/a> och h\u00e4r<\/a>.) Dessa argument h\u00e4nger givetvis ihop eftersom jag passar d\u00e5ligt in i ett narrativ om boken som verktyg f\u00f6r kvinnof\u00f6rtryck. Dessutom vill jag h\u00e4vda att det vi skriver varken \u00e4r omoraliskt eller misogynt, men att f\u00f6rtiga eller ljuga om den typen av forskning kan vara det.<\/p>\n\n\n\n

Innan vi g\u00e5r in p\u00e5 varf\u00f6r vill jag set the record straight och bek\u00e4nna att jag \u00e4r s\u00e4rartsfeminist. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart f\u00f6r mig att alla, <\/em>s\u00e5v\u00e4l kvinnor som m\u00e4n, ska ha samma m\u00f6jligheter till sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande, men vi m\u00e5ste ha en acceptans och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att alla<\/em> har olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar, personlighet, v\u00e4rderingar och intressen. Dessa p\u00e5verkas delvis av kultur, men m\u00e5nga har en genetisk komponent \u2013 det \u00e4r s\u00e5ledes en fr\u00e5ga om b\u00e5de arv och milj\u00f6. Man m\u00e5ste ocks\u00e5 acceptera att det p\u00e5 gruppniv\u00e5 finns skillnader mellan k\u00f6nen \u00e4ven om det givetvis inte s\u00e4ger n\u00e5got om hur en viss individ vare sig \u00e4r<\/em> eller b\u00f6r<\/em> vara. <\/p>\n\n\n\n

Att forska om k\u00f6nsskillnader \u00e4r varken att f\u00f6rf\u00e4kta essentialism, biologism eller moraliskt suspekt, utan som Caroline Criado Perez visar i sin bok Invisible Women \u2013 Exposing Data Bias in a World Designed for Men<\/a><\/em> grundl\u00e4ggande f\u00f6r att skapa samh\u00e4llen, tj\u00e4nster och mediciner som \u00e4r anpassade och s\u00e4kra f\u00f6r b\u00e5da k\u00f6nen. Men, inv\u00e4nder n\u00e5gon, om vi erk\u00e4nner att det finns medf\u00f6dda k\u00f6nsskillnader d\u00e5 riskerar vi att cementera f\u00f6rlegade k\u00f6nsroller, n\u00e5got som i sin tur riskerar att tvinga tillbaka kvinnor till hemmet och f\u00f6rst\u00f6ra m\u00f6jligheterna f\u00f6r de kvinnor som vill satsa p\u00e5 karri\u00e4r! I den inv\u00e4ndningen ligger en tyst premiss att det \u00e4r neutralt och utan negativa effekter att som i v\u00e5r kultur endast ha en<\/em> k\u00f6nsroll d\u00e4r b\u00e5da k\u00f6nen ska ta lika stort ansvar f\u00f6r barn, f\u00f6rs\u00f6rjning och hem. Att det skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig p\u00e5 det viset f\u00f6rtj\u00e4nar att problematiseras inte minst med tanke p\u00e5 den utbredda stressrelaterade psykiska oh\u00e4lsa som grasserar bland kvinnor. Kan det inte vara s\u00e5 att vi m\u00e5ste sluta st\u00e4lla om\u00f6jliga krav p\u00e5 kvinnor att vi ska foga oss och v\u00e4rdera och bete oss som m\u00e4n? <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 gruppniv\u00e5 och \u00f6ver kulturer \u00e4r n\u00e5gra av de st\u00f6rsta k\u00f6nsskillnaderna de i intresse \u2013 kvinnor \u00e4r mer intresserade av m\u00e4nniskor och relationer, m\u00e4n av saker och id\u00e9er \u2013 respektive v\u00e4rderingar \u2013 kvinnor dras mot omh\u00e4ndertagande och social harmoni, i st\u00e4llet f\u00f6r som m\u00e4n prestationer och status (Schwartz och Rubel) eller som man ocks\u00e5 kan uttrycka det kvinnor \u00e4r \u201dhemcentrerade\u201d och m\u00e4n \u201darbetscentrerade\u201d (Hofstede). Det \u00e4r ytterst en fr\u00e5ga om prioriteringar n\u00e4r man inte kan f\u00e5 b\u00e5da: om ton\u00e5rsdottern f\u00e5r \u00e4tst\u00f6rningar forts\u00e4tter du att jobba som vanligt (arbetscentrerad) eller prioriterar du ned arbetet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 henne (hemcentrerad)?<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte s\u00e5 att det ena k\u00f6nets v\u00e4rderingar \u00e4r b\u00e4ttre eller s\u00e4mre \u00e4n det andra, utan b\u00e5da beh\u00f6vs i organisationer och samh\u00e4llsdebatten eftersom de balanserar varandra. D\u00e4rf\u00f6r blir det dysfunktionellt n\u00e4r det maskulina sanningss\u00f6kande sakfokuset utm\u00e5las som omoraliskt av det feminina pro-sociala m\u00e4nniskofokuset, ofta av r\u00e4dsla f\u00f6r att n\u00e5gon kan komma att missgynnas av vissa id\u00e9er (l\u00e4s g\u00e4rna min sommarkr\u00f6nika 2024<\/a> om forskningstabun. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss titta p\u00e5 ett par exempel p\u00e5 hur vetenskapsf\u00f6rnekelsen om k\u00f6nsskillnader har drabbat svenska kvinnor. F\u00f6rfattaren, specialistsjuksk\u00f6terskan och f\u00f6rel\u00e4saren Mia Lundin visar i sin bok Nya Kaos i Kvinnohj\u00e4rnan \u2013 balansera dina hormoner och signalsubstanse<\/a><\/em>r hur de kvinnliga k\u00f6nshormonerna interagerar med signalsubstanser och hur det samspelet p\u00e5verkar det psykiska och fysiska m\u00e5endet. Stress och hormonf\u00f6r\u00e4ndringar under livet (t. ex. i samband med puberteten, f\u00f6rklimakteriet och klimakteriet) kan f\u00f6r vissa kvinnor rubba den biokemiska balansen vilket kan orsaka stort lidande f\u00f6r den enskilda (och hennes familj). I USA d\u00e4r Mia drev flera kliniker inriktade p\u00e5 kvinnors h\u00e4lsa fanns standardl\u00e4kemedel att tillg\u00e5, men dessa \u00e4r inte brett tillg\u00e4ngliga i Sverige vilket g\u00f6r att svenska kvinnor f\u00e5r s\u00e4mre v\u00e5rd. Mia skriver ang\u00e5ende att kunskapen inom v\u00e5rden \u00e4r l\u00e5g r\u00f6rande hur man ska behandla kvinnor med sv\u00e5r PMS och att de d\u00e4rf\u00f6r tvingas bli sina egna v\u00e5rdgivare \u201d\u00c4r det s\u00e5 det ska vara i ett s\u00e5dant \u2019j\u00e4mlikt\u2019 land som Sverige?\u201d  (s. 83).<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r samtidigt en patientgrupp med stort psykiskt lidande, \u201dfler sjukdagar och l\u00e4gre produktivitet p\u00e5 arbetet\u201d (s. 80). Hur g\u00e5r det ihop, borde detta inte vara en prioriterad grupp att hj\u00e4lpa i ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle? Svaret p\u00e5 det kan sk\u00f6njas om man l\u00e4ser Lykke Eder-Ekmans<\/a> eller Louise Bringselius<\/a> texter d\u00e4r de problematiserar att lyfta fram information om kvinnors hormonella besv\u00e4r eftersom det riskerar att f\u00e5 m\u00e4nniskor att dra generella slutsatser om att kvinnor t. ex. har l\u00e4gre arbetsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n m\u00e4n. Varken Lykke eller Louise verkar sj\u00e4lva s\u00e4rskilt p\u00e5verkade av den h\u00e4r typen av besv\u00e4r s\u00e5 det \u00e4r naturligt att de fokuserar p\u00e5 nackdelarna eftersom dessa i sin tur drabbar dem sj\u00e4lva. Likas\u00e5 \u00e4r det f\u00f6ruts\u00e4gbart att s\u00e5dana som jag v\u00e4lkomnar debatten och t\u00e4nker p\u00e5 hur mycket b\u00e4ttre jag hade kunnat m\u00e5 och prestera de senaste 30 \u00e5ren ifall information, f\u00f6rst\u00e5else och behandling varit tillg\u00e4nglig. D\u00e5 faller ocks\u00e5 styrkan i deras moraliska argument eftersom det blir tydligt vad som ligger i den andra v\u00e5gsk\u00e5len, n\u00e4mligen de ekonomiska konsekvenser och det lidande som inte avhj\u00e4lps hos alla kvinnor som har besv\u00e4r. Att vi f\u00e5r olika moraliska intuitioner baserat p\u00e5 v\u00e5ra livsupplevelser \u00e4r sj\u00e4lvklart, men \u00e4r det inte m\u00e4rkligt att den ena gruppen f\u00f6rs\u00f6ker minska den andras m\u00f6jligheter att f\u00e5 hj\u00e4lp genom att \u00e5beropa moraliska argument? Dessutom g\u00f6r tillg\u00e5ng till adekvat behandling att kvinnor kan bli lika arbetsf\u00f6ra som dem som i dagsl\u00e4get inte har besv\u00e4r, vilket g\u00f6r att det som kritikerna verkar oroa sig f\u00f6r inte l\u00e4ngre blir ett argument som kan anv\u00e4ndas mot kvinnor i arbetslivet. <\/p>\n\n\n\n

Ett annat exempel \u00e4r \u201dpappa-m\u00e5nads\u201d-reformen f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med att kvinnors l\u00f6neutveckling och pensionssparande b\u00f6rjar halka efter n\u00e4r f\u00f6rsta barnet f\u00f6ds. I st\u00e4llet f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till att 200 miljoner \u00e5rs evolution som d\u00e4ggdjur har satt djupa sp\u00e5r i v\u00e5ra kroppar och psyken (Cat Bohannon ger m\u00e5nga intressanta exempel i boken Eve \u2013 How the Female Body Drove 200 Million Years of Human Evolution<\/a> f\u00f6rs\u00f6ker lagstiftaren komma till r\u00e4tta med de ekonomiska konsekvenserna genom att ta bort m\u00f6jligheten f\u00f6r kvinnor att ta ut hela f\u00f6r\u00e4ldraledigheten och vara n\u00e4ra barnen n\u00e4r de \u00e4r sm\u00e5. Resultatet av reformen blev dock det motsatta; n\u00e4r kvinnor f\u00f6rv\u00e4grades de tre \u201dpappam\u00e5naderna\u201d b\u00f6rjade de ta ut i snitt fyra m\u00e5naders obetald<\/em> f\u00f6r\u00e4ldraledighet (Inspektionen f\u00f6r socialf\u00f6rs\u00e4kringen<\/a> )vilket ju snarare f\u00f6rv\u00e4rrar problemet. En alternativ reform hade varit att n\u00e4r ett f\u00f6r\u00e4ldrapar anm\u00e4ler att de f\u00e5tt barn tillsammans s\u00e5 flyttas automatiskt en del av pappans pensionssparande \u00f6ver till mamman s\u00e5 att det blev ett aktivt val att ha individuellt och separat pensionssparande i st\u00e4llet. Att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r kvinnor att hinna med livspusslet eftersom jobbet tar f\u00f6r mycket tid kan ocks\u00e5 ses i Socialdemokraternas diskussion om allm\u00e4n arbetstidsf\u00f6rkortning. Att detta problem blivit akut kan f\u00f6rst\u00e5s i ljuset av Maja Larssons fantastiska bok F\u00f6r\u00e4ldrarnas f\u00f6delse: 250 \u00e5r av experter, sl\u00e4ktingar och andra som lagt sig i<\/a><\/em> som f\u00f6rtj\u00e4nstfullt visar att normerna kring f\u00f6r\u00e4ldraskap f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid och att det aldrig har varit s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r framf\u00f6r allt den bildade medelklassen att vara f\u00f6r\u00e4lder som nu. Kraven p\u00e5 ett n\u00e4rvarande, engagerat och nu tydligen ocks\u00e5 \u201dgentle\u201d-f\u00f6r\u00e4ldraskap \u00e4r i det n\u00e4rmaste om\u00f6jliga att leva upp till och kombinera med ett kr\u00e4vande heltidsarbete, s\u00e4rskilt f\u00f6r kvinnor. Att b\u00e5de medf\u00f6dda faktorer och sociala normer kan bidra till t. ex. sjuktalen f\u00f6r stressrelaterad psykisk oh\u00e4lsa bland kvinnor \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5ste kunna diskuteras sakligt om vi ska ha en chans att l\u00f6sa samh\u00e4llsutmaningar utan att samtidigt oundvikligt skapa nya.<\/p>\n\n\n\n

Fakta och forskning om k\u00f6nsskillnader \u00e4r allts\u00e5 inte omoraliska, hotar inte j\u00e4mst\u00e4lldheten och missgynnar inte kvinnor utan kan hj\u00e4lpa oss att ta fram samh\u00e4llsl\u00f6sningar som \u00e4r anpassade efter hur m\u00e4nniskor faktiskt fungerar, i st\u00e4llet f\u00f6r hur vi \u00f6nskar att verkligheten vore beskaffad. Att spela ner, f\u00f6rtiga, felrepresentera eller rent av ljuga om forskning som handlar om k\u00f6nsskillnader \u00e4r allts\u00e5 inte mer moraliskt, vilket vissa vill g\u00f6ra g\u00e4llande, eftersom det kan f\u00e5 till f\u00f6ljd att m\u00e4nniskor far illa, \u00e4ven de kvinnor som man p\u00e5st\u00e5r sig vilja v\u00e4rna. Forskningstabun kring k\u00f6nsskillnader \u00e4r allts\u00e5 negativa f\u00f6r b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n och ett fullt legitimt forskningsomr\u00e5de f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor att vara verksamma inom. M\u00e5nga av de b\u00f6cker, meta-analyser och \u00f6versiktsartiklar som vi anv\u00e4nder i Den mjuka staten<\/em> har dessutom skrivits av kvinnliga forskare och flera av de mest gedigna verk vi lutar oss fr\u00e4mst mot har kvinnliga f\u00f6rstaf\u00f6rfattare, t. ex. Janet Hyde, Rong Su, Deborah Tannen f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra. Det \u00e4r inget strategiskt PR-urval fr\u00e5n v\u00e5r sida utan en slump som jag f\u00f6rmodar avspeglar ett intresse fr\u00e5n vissa kvinnliga forskare att vilja empiriskt unders\u00f6ka om, och i s\u00e5 fall hur, kvinnors f\u00f6ruts\u00e4ttningar skiljer sig fr\u00e5n m\u00e4ns, vilka ju var de som forskningen utgick ifr\u00e5n ursprungligen.<\/p>\n\n\n\n

Precis som man m\u00e5ste bredda sina teorier och m\u00e4tmetoder f\u00f6r att komma ifr\u00e5n den WEIRD-bias i forskningen som uppkommit genom bekv\u00e4mlighetsurval fr\u00e5n \u201dWestern, Educated, Industrialized, Rich<\/em> och Democratic\u201d-<\/em>populationer m\u00e5ste man ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till k\u00f6n. Att de som innehar opinions- och gatekeepingpositioner i medierna och akademin tar sig makten att osynligg\u00f6ra forskning av, om och f\u00f6r kvinnor \u00e4r problematiskt. I grund och botten vill jag tro att det \u00e4r v\u00e4lmenat, men ironiskt nog kommer felslutet ur att man genom att anta att det inte finns skillnader mellan grupper drar slutsatsen att alla antingen \u00e4r<\/em> lika en sj\u00e4lv eller b\u00f6r<\/em> vara det. <\/p>\n\n\n\n

Forskning om k\u00f6nsskillnader i sig kanske inte \u00e4r omoraliskt eller ett hot mot j\u00e4mst\u00e4lldheten, men det betyder ju inte att Den mjuka staten<\/em> inte \u00e4r det, inv\u00e4nder n\u00e5gon d\u00e5. Inte kan jag v\u00e4l h\u00e4vda att just den boken \u00e4r positiv f\u00f6r kvinnor och j\u00e4mst\u00e4lldhet? Jo, det \u00e4r precis det jag g\u00f6r; v\u00e5r bok \u00e4r konsekvensneutral, inte normativ och d\u00e4rf\u00f6r lika mycket f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l kvinnor som m\u00e4n. Lita inte p\u00e5 ideologiskt f\u00e4rgade recensioner av de som har anledning att ljuga eller vilseleda om inneh\u00e5llet (exempelvis Brax<\/a> och Marceta<\/a> utan bilda dig en egen uppfattning genom att l\u00e4sa boken.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dags att se sanningen i vit\u00f6gat och anpassa retoriken och samh\u00e4llsl\u00f6sningarna efter verkligheten i st\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e4rtom. Det finns k\u00f6nsskillnader, det \u00e4r moraliskt legitimt att belysa dem och kvinnor kan vara intresserade av att verka inom forskningsomr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

Catharina Gr\u00f6nqvist Olsson<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattare, oberoende forskare och hemmafru<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fakta och forskning om k\u00f6nsskillnader hotar inte j\u00e4mst\u00e4lldheten och missgynnar inte kvinnor utan kan hj\u00e4lpa oss att ta fram samh\u00e4llsl\u00f6sningar som \u00e4r anpassade efter hur m\u00e4nniskor faktiskt fungerar.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-5844","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-yttrandefrihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5844","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5844"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5844\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5850,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5844\/revisions\/5850"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5844"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5844"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5844"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}