{"id":5963,"date":"2026-01-30T16:32:51","date_gmt":"2026-01-30T15:32:51","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5963"},"modified":"2026-01-30T16:32:51","modified_gmt":"2026-01-30T15:32:51","slug":"kronika-av-guy-madison-klassisk-diskrimineringsstudie-felaktig-visar-ny-dataanalys-accepterades-okritiskt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5963","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Guy Madison: klassisk diskrimineringsstudie felaktig visar ny dataanalys \u2013 \u201daccepterades okritiskt\u201d"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5nga olika akt\u00f6rer med stor makt och inflytande tycks ha varit alltf\u00f6r villiga att okritiskt acceptera, sprida, och agera p\u00e5 det narrativ som Christine Wenner\u00e5s och Agnes Wold har skapat, skriver Guy Madison.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Sannolikheten \u00e4r ganska stor att du k\u00e4nner till en artikel i Nature<\/em> fr\u00e5n 1997, f\u00f6rfattad av Christine Wenner\u00e5s och Agnes Wold (W&W) eller i alla fall har h\u00f6rt talas om dess slutsatser. Att m\u00e5nga g\u00f6r det \u00e4r ett sk\u00e4l till varf\u00f6r det \u00e4r h\u00f6gst relevant f\u00f6r forskarsamh\u00e4llet, och faktiskt f\u00f6r samh\u00e4llet i stort, att de data som Wenner\u00e5s och Wold anv\u00e4nde nu har analyserats igen.<\/p>\n\n\n\n

Bakgrunden \u00e4r, som W&W skriver, att \u201ddisproportionate numbers of men still hold higher academic positions\u201d (1997, 341). \u00c4ven om akademin idag \u00e4r betydligt mer j\u00e4mst\u00e4lld \u00e4n 1997 s\u00e5 \u00e4r proportionen kvinnor bland professorer 32 procent \u00f6ver alla discipliner (SCB, 2022).<\/p>\n\n\n\n

Detta speglar ett fenomen som sp\u00e4nner \u00f6ver alla samh\u00e4llssektorer: ju h\u00f6gre upp i sociala hierarkier, desto st\u00f6rre \u00e4r proportionen m\u00e4n. Det g\u00e4ller f\u00f6retag och n\u00e4ringsliv s\u00e5v\u00e4l som offentliga institutioner. Mer specifika och sl\u00e5ende exempel \u00e4r filmregiss\u00f6rer, filosofer, idrottare, innovat\u00f6rer, komposit\u00f6rer, milit\u00e4rer, politiker, schackspelare men \u00e4ven ledare f\u00f6r religi\u00f6sa och kriminella organisationer. Hur v\u00e4l detta \u00e4n \u00e4r dokumenterat p\u00e5 en beskrivande niv\u00e5 \u00e4r det fortfarande oklart vad det beror p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Wenner\u00e5s och Wold (W&W) n\u00e4mner tre m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar: (1) \u201dwomen tend to be less motivated and careerorientated than men, \u2026\u201d, (2) \u201dwomen are less productive than men, and consequently their work has less scientific merit\u201d, och (3) \u201dwomen suffer discrimination due to gender\u201d. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att studera detta valde de att titta p\u00e5 Vetenskapsr\u00e5dets tills\u00e4ttningar av forskarassistenttj\u00e4nster. De beg\u00e4rde och fick, efter visst motst\u00e5nd, tillg\u00e5ng till bed\u00f6mningsgruppernas skattningar av de s\u00f6kandes kompetens. Sedan skapade de ett m\u00e5tt p\u00e5 vetenskapliga meriter, baserat p\u00e5 bibliometriska data. De fokuserade s\u00e5ledes p\u00e5 den sista hypotesen (3), inte p\u00e5 (1) eller (2). W&W fann att de kvinnliga s\u00f6kande hade 2,6 g\u00e5nger h\u00f6gre meriter f\u00f6r samma kompetensskattningar \u00e4n de manliga s\u00f6kande. Deras slutsats blev att kvinnor systematiskt diskrimineras.<\/p>\n\n\n\n

Ulf Sandstr\u00f6m och Ulla Riis (S&R) har nu analyserat samma data, och noterar att det finns betydande olikheter bland de elva bed\u00f6mningsgrupperna i hur de skattar kompetens. S\u00e5dan heterogenitet b\u00f6r man kontrollera f\u00f6r, och n\u00e4r de g\u00f6r det, och dessutom korrigerar ett antal andra fel och brister, kan W&W:s slutsats inte l\u00e4ngre dras. S&R sammanfattar: \u201dThe results of this reproduction and replication study reveal that W&W arrived at incorrect or inaccurate conclusions due to several methodological errors.\u201d (S&R, 2025, 1332). Se \u00e4ven en popul\u00e4r artikel i Forskning & Framsteg (S&R, 2026)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Specifikt finner S&R att f\u00f6r de l\u00e5ga och medelh\u00f6ga kompetensskattningarna (1.6 \u2013 2.6) finns ingen skillnad mellan k\u00f6nen, men f\u00f6r de h\u00f6gsta (2.8 \u2013 3.3) har m\u00e4n cirka 3 g\u00e5nger h\u00f6gre meriter vid samma kompetensskattning (Figur 3). Siffrorna kan analogt med W&W tolkas som att det i sj\u00e4lva verket \u00e4r m\u00e4n som diskrimineras. <\/p>\n\n\n\n

Denna slutsats vore emellertid ocks\u00e5 f\u00f6rhastad, d\u00e5 dessa data inte kan s\u00e4ga s\u00e4rskilt mycket om k\u00f6nsdiskriminering. Dels \u00e4r samplet alldeles f\u00f6r litet (114-136\u00a0personer, beroende p\u00e5 analys), men framf\u00f6rallt s\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rs egentligen olika saker. Bed\u00f6mningsgruppernas uppgift var att avsl\u00e5 eller acceptera ans\u00f6kningar om finansiering \u2013 i form av en forskarassistenttj\u00e4nst \u2013 baserat p\u00e5 de s\u00f6kandes beskrivning av vad de ville g\u00f6ra med dessa resurser. Kompetensskattningarna var endast ett redskap i denna process, framtagna av bed\u00f6marna f\u00f6r att underl\u00e4tta deras eget arbete.<\/p>\n\n\n\n

Skattningarna var av tre slag: den s\u00f6kandes vetenskapliga kompetens, och det f\u00f6reslagna forskningsprojektets relevans och metodologiska kvalitet. Utifr\u00e5n denna situation verkar det b\u00e5de troligt och rimligt att kompetensskattningarna p\u00e5verkats av de tv\u00e5 andra parametrarna, och att det leder till b\u00e4ttre beslut.<\/p>\n\n\n\n

Men ironiskt nog analyserar W&W varken utfallet \u2013 om man f\u00e5r tj\u00e4nsten eller inte \u2013 eller kvaliteten p\u00e5 ans\u00f6kningarna. I st\u00e4llet lade de till meriter i form av bibliometri, under antagandet att kompetensskattningarna borde vara linj\u00e4rt relaterade oavsett k\u00f6n, och det fick bli det centrala. Slutsatsen b\u00f6r allts\u00e5 bli att vi ska bortse fr\u00e5n om dessa resultat verkar indikera en f\u00f6rdel f\u00f6r manliga eller kvinnliga s\u00f6kande. Det finns idag mycket b\u00e4ttre studier f\u00f6r att belysa den fr\u00e5gan, med starkare data och m\u00e5nga fler deltagare.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte s\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt i sig att W&W:s studie har brister. Att bedriva forskning av h\u00f6g kvalitet \u00e4r sv\u00e5rt, vilket \u00e4r anledningen till att det tar m\u00e5nga \u00e5r att bli forskare, och \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det bara en minoritet av dessa som g\u00f6r n\u00e5gra v\u00e4sentliga bidrag eller utm\u00e4rker sig i konkurrensen. Ingen studie \u00e4r perfekt, och vi har alla gjort studier som \u00e4r mer eller mindre bra under resans g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Vad som d\u00e4remot \u00e4r oroande \u00e4r om bristerna \u00e4r systematiska och syftar till att uppn\u00e5 ett visst \u00f6nskv\u00e4rt resultat. Den misstanken st\u00e4rks av att W&W gjort sig k\u00e4nda som aktivister genom en serie debattartiklar i dagspressen. Men \u00e4ven det ska v\u00e5rt system med akademisk frihet och \u00f6ppen debatt och yttrandefrihet kunna hantera.<\/p>\n\n\n\n

En mycket st\u00f6rre och viktigare slutsats \u00e4r hur fel det kan bli n\u00e4r m\u00e5nga olika krafter i samh\u00e4llet samverkar \u00e5t ett visst h\u00e5ll. S&R redovisar f\u00f6rtj\u00e4nstfullt det enorma inflytande som W&Ws arbete har haft och fortfarande har. W&W inbj\u00f6ds att skriva en rapport till Utbildningsdepartementet (1996) och ytterligare en kommentar i Nature<\/em> (2000). W&W:s artikel har enligt S&R citerats 814 g\u00e5nger p\u00e5 Web of Science, 949 g\u00e5nger p\u00e5 Scopus och cirka 2,300 g\u00e5nger p\u00e5 Google Scholar, vilket \u00e4r extremt h\u00f6ga siffror.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga olika akt\u00f6rer med stor makt och inflytande tycks ha varit alltf\u00f6r villiga att okritiskt acceptera, sprida, och agera p\u00e5 det narrativ som W&W har skapat, trots de ofta uppenbara vetenskapliga bristerna. Det handlar om aktivister, journalister, politiker, akademiker, och m\u00e5nga anst\u00e4llda i v\u00e5ra samh\u00e4llsinstitutioner, som inte vet hur g\u00e4rna de vill att det ska vara sant att kvinnor \u00e4r systematiskt f\u00f6rtryckta.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra troliga f\u00f6ljdverkningar av detta s\u00e5 har samh\u00e4llet satsat betydande resurser p\u00e5 ett problem som kanske inte ens finns, eller som i alla fall inte l\u00f6ses med de \u00e5tg\u00e4rder man tagit till, resurser som kunde anv\u00e4nts till mer och b\u00e4ttre forskning och undervisning. Vi har skapat ett intellektuellt klimat som pr\u00e4glas av avund och misst\u00e4nksamhet mellan k\u00f6nen, d\u00e4r m\u00e5nga av b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n upplever sig vara missgynnade just p\u00e5 grund av deras k\u00f6n, vilket ju \u00e4r motsatsen till vad id\u00e9n om j\u00e4mst\u00e4lldhet syftade till.<\/p>\n\n\n\n

Men det allra v\u00e4rsta \u00e4r nog att hela detta fenomen under decennier har cementerat en f\u00f6rest\u00e4llning om att kvinnor \u00e4r hoppl\u00f6st motarbetade och att vad de \u00e4n tar sig f\u00f6r kommer att n\u00e5 mindre framg\u00e5ng \u00e4n m\u00e4n. Man kan knappast t\u00e4nka sig n\u00e5got som skulle g\u00f6ra kvinnor mindre motiverade att satsa p\u00e5 en forskarkarri\u00e4r. Tack och lov \u00e4r det vetenskapliga st\u00f6det f\u00f6r denna dystra f\u00f6rest\u00e4llning mycket svagt. Det har nu f\u00f6rsvagats ytterligare av att ett av dess mest inflytelserika argument har fallit.<\/p>\n\n\n\n

Guy Madison \u00e4r professor i psykologi vid Ume\u00e5 universitet och styrelsemedlem i Academic Rights Watch<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/h2>\n\n\n\n

Sandstr\u00f6m, U., & Riis, U. (2025). Reliability and validity of a high profile peer review study: Probing Wenner\u00e5s and Wold\u2019s data in\u00a0Nature.\u00a0Quantitative Science Studies<\/em>,\u00a06, 1315\u20131335.<\/p>\n\n\n\n

Sandstr\u00f6m, U., & Riis, U. (2026). Klassisk studie av k\u00f6ns\u00addiskriminering h\u00e5ller inte f\u00f6r <\/strong>granskning. <\/strong>Forskning & Framsteg. https:\/\/fof.se\/artikel\/klassisk-studie-av-konsdiskriminering-haller-inte-for-granskning\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

Statistics Sweden (2022). Personal vid universitet och h\u00f6gskolor 2021<\/em> (Rep. No. UF 23 SM 2201). \u00d6rebro: Statistics Sweden, Population Statistics Unit.<\/p>\n\n\n\n

Wenner\u00e5s, C., & Wold, A. (1996).\u00a0Peer review favors males<\/em>. Department of Clinical Immunology, University of Gothenburg Mimeograph. Report to the Ministry of Education.<\/p>\n\n\n\n

Wenner\u00e5s, C. & Wold, A. (1997). Nepotism and sexism in peer review. Nature<\/em>, 387, 341-343.<\/p>\n\n\n\n

Wenner\u00e5s, C., & Wold, A. (2000). A chair of one\u2019s own: The upper reaches of academe remain stubbornly inaccessible to women.\u00a0Nature<\/em>,\u00a0408, 647.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga olika akt\u00f6rer med stor makt och inflytande tycks ha varit alltf\u00f6r villiga att okritiskt acceptera, sprida, och agera p\u00e5 det narrativ som Christine Wenner\u00e5s och Agnes Wold har skapat, skriver Guy Madison.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5963","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5963","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5963"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5963\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5966,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5963\/revisions\/5966"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5963"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5963"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5963"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}