{"id":5986,"date":"2026-03-20T17:18:28","date_gmt":"2026-03-20T16:18:28","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5986"},"modified":"2026-03-20T17:18:28","modified_gmt":"2026-03-20T16:18:28","slug":"kriminologistudenten-ideologisk-slagsida-i-larobok-i-statistik-exemplen-lutar-at-vanster","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5986","title":{"rendered":"\u201dKriminologistudenten\u201d: ideologisk slagsida i l\u00e4robok i statistik \u2013 exemplen lutar \u00e5t v\u00e4nster"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r n\u00e4stan alla exempel r\u00f6r fr\u00e5gor om k\u00f6n, klass, etnicitet, milj\u00f6 och globala or\u00e4ttvisor kan man undra varf\u00f6r just dessa teman s\u00e5 systematiskt anv\u00e4nds f\u00f6r att illustrera statistiska analyser, skriver signaturen \u201dKriminologistudenten\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Universitetet ska vara en plats f\u00f6r kritiskt t\u00e4nkande och intellektuell pluralism. Men vad h\u00e4nder n\u00e4r \u00e4ven kurslitteratur i till synes neutrala \u00e4mnen b\u00f6rjar f\u00e5 en tydlig ideologisk slagsida?<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan aktualiseras n\u00e4r man granskar l\u00e4romedel som anv\u00e4nds p\u00e5 m\u00e5nga h\u00f6gskoleutbildningar. N\u00e4r till och med metod\u00e4mnet statistik framst\u00e5r som politiserat \u00e4r det n\u00e5got som skaver. Eftersom den i sig \u00e4r sv\u00e5r att ideologisera m\u00e4rks fenomenet i st\u00e4llet bland annat i vilka exempel som ges p\u00e5 intressanta forskningsfr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

Ett illustrativt fall \u00e4r den svenska l\u00e4roboken Statistisk verktygsl\u00e5da 0<\/em>.1<\/a><\/sup> F\u00f6r att introducera statistiska metoder presenteras en rad exempel p\u00e5 m\u00f6jliga forskningsfr\u00e5gor och intressanta omr\u00e5den att studera statistiskt. Konkreta exempel \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s bra. Men n\u00e4r n\u00e4stan alla r\u00f6r fr\u00e5gor om k\u00f6n, klass, etnicitet, milj\u00f6 och globala or\u00e4ttvisor kan man undra varf\u00f6r just dessa teman s\u00e5 systematiskt anv\u00e4nds f\u00f6r att illustrera statistiska analyser. Ett axplock:<\/p>\n\n\n\n

Vilken erfarenhet har m\u00e4nniskor av sexuella trakasserier? <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Hur pass utbredd \u00e4r fr\u00e4mlingsfientligheten i Sverige? <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Leder sex timmars arbetsdag till f\u00e4rre sjukskrivningar? <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Tycker du att Sverige b\u00f6r lagstifta om fler pappam\u00e5<\/em>nader?<\/em> <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nner sig m\u00e4nniskor alienerade i relation till sina arbetsuppgifter? <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Hur upplever kvinnliga och manliga lastbilschauff\u00f6rer sin arbetssituation? <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Hur m\u00e5nga utlandsf\u00f6dda respektive inrikesf\u00f6dda \u00e4ger sin bostad?  <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Samvarierar arbetsmarknadsposition och fr\u00e4mlingsfientlighet?  <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Leder utbildning till en mer positiv syn p\u00e5 invandring? <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5verkas milj\u00f6medvetenhet av att en individ f\u00e5<\/em>r barn?<\/em> <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Finns det ett samband mellan fr\u00e4mlingsfientlighet och inst\u00e4llning i hbtq-fr\u00e5<\/em>gor?<\/em> <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r exempel p\u00e5 intressanta samh\u00e4llsfenomen presenteras forts\u00e4tter m\u00f6nstret. Det r\u00e5der knappast n\u00e5gon tvekan om vilken typ av fr\u00e5gor studenterna f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4gna sig \u00e5t. Bland de \u00e4mnen som lyfts fram finns v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer, fr\u00e4mlingsfientlighet, integration, socialt kapital, sexuella trakasserier, milj\u00f6medvetenhet, j\u00e4mst\u00e4lldhetsattityder, social klasstillh\u00f6righet, socioekonomiska skillnader och alienation i arbetslivet. Dessa \u00e4mnen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s viktiga att studera, men varf\u00f6r \u00e4r n\u00e4stan alla exempel s\u00e5 fokuserade kring samma typ av \u00e4mnen?<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 andra st\u00e4llen i boken ges en bild av verkligheten som statistiskt exempel utan att st\u00e4mma med den faktiska statistik som finns p\u00e5 omr\u00e5det. Ibland \u00e4r det relativt oskyldigt, som n\u00e4r en person f\u00f6dd 1975 \u2013 allts\u00e5 i femtio\u00e5rs\u00e5ldern \u2013 f\u00f6resl\u00e5s tj\u00e4na 24 600 kronor i m\u00e5naden, vilket knappast motsvarar n\u00e5gon statistiskt s\u00e4kerst\u00e4lld medelinkomst f\u00f6r den aktuella \u00e5ldersgruppen.<\/p>\n\n\n\n

Mer flagrant blir det n\u00e4r man f\u00f6resl\u00e5r att en intressant fr\u00e5ga att studera skulle kunna vara andelen medborgare som uppger att de k\u00e4nner f\u00f6rtroende f\u00f6r SR och SVT. Enligt bokens exempel ligger f\u00f6rtroendet f\u00f6r de b\u00e5da public service-f\u00f6retagen p\u00e5 90 procent. En s\u00e5 h\u00f6g siffra \u00e5terfinns inte ens i de unders\u00f6kningar som m\u00e4ter just befolkningens f\u00f6rtroende f\u00f6r public service.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sent som den 5 mars i \u00e5r presenterades den senaste m\u00e4tningen i Medieakademins F\u00f6rtroendebarometer, d\u00e4r bland annat en professor och en docent deltar. D\u00e4r framkom att 65 procent av befolkningen har f\u00f6rtroende f\u00f6r Sveriges Radio och 62 procent f\u00f6r Sveriges Television. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Tidningen Journalisten<\/em> beskriver f\u00f6rtroendet som stabilt b\u00f6r man dessutom ha i \u00e5tanke att deras egen redovisning visar att f\u00f6rtroendet f\u00f6r SR sjunkit med 12 procentenheter sedan 2013, d\u00e5 det l\u00e5g p\u00e5 76 procent, och f\u00f6r SVT med 11 procentenheter fr\u00e5n 72 procent samma \u00e5r. F\u00f6r att hitta en siffra i n\u00e4rheten av 90 procent m\u00e5ste man i praktiken begr\u00e4nsa sig till vissa v\u00e4ljargrupper, exempelvis personer som r\u00f6star p\u00e5 Milj\u00f6partiet eller Centerpartiet.2<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

Eftersom den senaste upplagan av Statistisk verktygsl\u00e5da 0<\/em> \u00e4r fr\u00e5n 2023 kan man konstatera att f\u00f6rtroendet f\u00f6r public service inte varit i n\u00e4rheten av 90 procent i befolkningen p\u00e5 mycket l\u00e4nge. Samma \u00e5r rapporterade dessutom SVT sj\u00e4lva, med h\u00e4nvisning till SOM-unders\u00f6kningen, att ungef\u00e4r h\u00e4lften av svenskarna anser att medierna \u00f6verlag har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning \u2013 n\u00e5got som inte n\u00e4mns alls i bokens exempel.3<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom uppbl\u00e5sta f\u00f6rtroendesiffror finns ocks\u00e5 ytterligare ett exempel i boken. D\u00e4r p\u00e5st\u00e5s det att m\u00e4n har st\u00f6rre f\u00f6rtroende f\u00f6r public service \u00e4n kvinnor. S\u00e5 \u00e4r det dock inte alls, enligt SOM-institutet vid G\u00f6teborgs universitet, som ocks\u00e5 m\u00e4ter fr\u00e5gan. Deras unders\u00f6kningar visar i st\u00e4llet g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng att det motsatta f\u00f6rh\u00e5llandet r\u00e5der: det \u00e4r kvinnor \u2013 inte m\u00e4n \u2013 som har st\u00f6rst f\u00f6rtroende f\u00f6r public service.4<\/a><\/sup> Lite anm\u00e4rkningsv\u00e4rt kan det ju tyckas att man i ett l\u00e4romedel om statistik rakt av fabricerar statistik som inte finns.<\/p>\n\n\n\n

Fenomenet med politiserade l\u00e4romedel \u00e4r dock varken outforskat eller unikt f\u00f6r Sverige. I USA har debatten om politisering av undervisning och forskning intensifierats under senare \u00e5r. Ett uppm\u00e4rksammat begrepp i sp\u00e5ren av universitetens \u00f6kade fokus p\u00e5 social r\u00e4ttvisa \u00e4r \u201ddecolonizing data\u201d. Inom vissa forskningsmilj\u00f6er anv\u00e4nds det f\u00f6r att beskriva en ambition att omtolka statistiska metoder och datainsamling utifr\u00e5n postkolonial teori. F\u00f6respr\u00e5karna menar att statistik historiskt anv\u00e4nts som ett verktyg f\u00f6r kolonial maktut\u00f6vning och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste \u201davkoloniseras\u201d. I praktiken kan det inneb\u00e4ra att etablerade datakategorier ifr\u00e5gas\u00e4tts, att vissa gruppers erfarenheter prioriteras eller att alternativa metoder f\u00f6r kunskapsproduktion utvecklas. <\/p>\n\n\n\n

Att reflektera \u00f6ver vetenskapens historiska kontext \u00e4r i sig rimligt. Kritiker menar dock att \u201ddecolonizing data\u201d riskerar att ers\u00e4tta metodologiska principer med politiska m\u00e5l. N\u00e4r statistiska metoder fr\u00e4mst tolkas genom ideologiska raster kan vetenskaplig metod underordnas aktivism. Statistikens styrka har traditionellt varit dess str\u00e4van efter transparens, reproducerbarhet och metodologisk stringens \u2013 inte att representera vissa gruppers politiska erfarenheter.5<\/a><\/sup> \u00c4r det denna trend som \u00e4ven p\u00e5verkar statistikb\u00f6cker i Sverige?<\/p>\n\n\n\n

I USA \u00e4r fenomenet med politiserade l\u00e4romedel och l\u00e4roplaner s\u00e5 omfattande studerat att man talar om curriculum wars<\/em> \u2013 l\u00e4roplanskriget. I vissa fall har samma l\u00e4romedel tryckts i olika versioner beroende p\u00e5 om de ska anv\u00e4ndas i delstater som styrs av demokrater eller republikaner.6<\/a><\/sup> En utveckling d\u00e4r det bokstavligen r\u00e5der ett \u201dkrig\u201d om vem som ska s\u00e4tta den politiska pr\u00e4geln p\u00e5 l\u00e4romedel, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s absurd och knappast n\u00e5got att efterstr\u00e4va i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 extra viktigt att de l\u00e4romedel och den kurslitteratur som produceras fokuserar p\u00e5 saklighet och fakta och avh\u00e5ller sig fr\u00e5n att s\u00e5 uppenbart vinklas \u00e5t det ena eller andra h\u00e5llet. Universitetets uppgift \u00e4r inte att leverera f\u00e4rdiga politiska slutsatser, utan att ge studenter redskap att sj\u00e4lva analysera v\u00e4rlden. N\u00e4r \u00e4ven metodlitteraturen b\u00f6rjar luta \u00e5t en specifik samh\u00e4llstolkning finns en risk att detta uppdrag urholkas. Kurslitteraturens enda str\u00e4van ut\u00f6ver att f\u00f6rmedla kunskap b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara att ge utrymme f\u00f6r pluralism \u2013 en m\u00e5ngfald av perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 hur ska man i en statistisk l\u00e4robok f\u00f6rklara hur man exempelvis ska hantera n\u00e4r ett slumpm\u00e4ssigt urval inte \u00e4r m\u00f6jligt? I Statistisk verktygsl\u00e5da 0 <\/em>ges flera exempel. Ett av dem \u00e4r kanske bokens mest utm\u00e4rkande. Ett slumpm\u00e4ssigt urval s\u00e4gs inte vara m\u00f6jligt om man vill unders\u00f6ka personer som n\u00e5gon g\u00e5ng har r\u00f6stat p\u00e5 Feministiskt initiativ.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

De andra tv\u00e5 exemplen \u00e4r, s\u00e5 att s\u00e4ga, lite mer neutrala: \u201dpersoner som \u00e5kt off-pist\u201d, respektive \u201dkvinnor med en skostorlek \u00f6ver 42.\u201d Om syftet enbart hade varit att l\u00e4ra ut statistikens sk\u00f6na konst, s\u00e5 hade det kanske r\u00e4ckt med att man hade stannat d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Kriminologistudenten<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n
  1. https:\/\/www.adlibris.com\/sv\/bok\/statistisk-verktygslada-0-att-forsta-och-forandra-varlden-med-siffror-9789144140902<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  2. https:\/\/www.journalisten.se\/nyheter\/stabilt-hogt-fortroende-for-sr-och-svt\/<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  3. https:\/\/www.svt.se\/kultur\/som-undersokningen-2023<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  4. https:\/\/www.gu.se\/sites\/default\/files\/2024-05\/Ideologi vs anv\u00e4ndning \u2013 om dynamiken bakom f\u00f6rtroendet f\u00f6r public service.pdf<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  5. https:\/\/ethicaldatainitiative.org\/2025\/10\/03\/decolonising-data-towards-equitable-data-governance-and-knowledge-production-in-science-and-research\/<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  6. https:\/\/reason.com\/2020\/01\/30\/biased-textbooks-are-just-part-of-the-public-school-curriculum-wars\/<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li><\/ol>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    N\u00e4r n\u00e4stan alla exempel r\u00f6r fr\u00e5gor om k\u00f6n, klass, etnicitet, milj\u00f6 och globala or\u00e4ttvisor kan man undra varf\u00f6r just dessa teman s\u00e5 systematiskt anv\u00e4nds f\u00f6r att illustrera statistiska analyser, skriver signaturen \u201dKriminologistudenten\u201d.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"[{\"content\":\"https:\/\/www.adlibris.com\/sv\/bok\/statistisk-verktygslada-0-att-forsta-och-forandra-varlden-med-siffror-9789144140902<\/a>\",\"id\":\"4c43c83f-2125-4bbd-ba21-8906692c6cf6\"},{\"content\":\"https:\/\/www.journalisten.se\/nyheter\/stabilt-hogt-fortroende-for-sr-och-svt\/<\/a>\",\"id\":\"cea79168-2819-462f-a3d7-4e1922721d52\"},{\"content\":\"https:\/\/www.svt.se\/kultur\/som-undersokningen-2023<\/a>\",\"id\":\"9359882f-3925-4d90-8065-2d00c26fde70\"},{\"content\":\"https:\/\/www.gu.se\/sites\/default\/files\/2024-05\/Ideologi vs anv\u00e4ndning \u2013 om dynamiken bakom f\u00f6rtroendet f\u00f6r public service.pdf<\/a>\",\"id\":\"b9b9453d-7e83-47be-bf6c-0ec3f38b1e64\"},{\"content\":\"https:\/\/ethicaldatainitiative.org\/2025\/10\/03\/decolonising-data-towards-equitable-data-governance-and-knowledge-production-in-science-and-research\/<\/a>\",\"id\":\"5adeed4b-94ec-4a26-b5f3-24a265523cf4\"},{\"content\":\"https:\/\/reason.com\/2020\/01\/30\/biased-textbooks-are-just-part-of-the-public-school-curriculum-wars\/<\/a>\",\"id\":\"1fc8d784-41ca-4264-b928-0e3475b4985e\"}]"},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-5986","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5986","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5986"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5986\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5988,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5986\/revisions\/5988"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5986"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5986"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}