Justitiekansler Anna Skarhed har beslutat att godk\u00e4nna nya regler f\u00f6r bland annat yttrandefriheten vid Filosofiska institutionen, Lunds universitet. Reglerna medger en vid tolkning enligt vilken kollegial kvalitetskontroll av forskning, t ex vid forskningsseminarier, numera \u00e4r f\u00f6rbjuden. Beslutet, som riskerar att bli prejudicerande f\u00f6r den offentliga sektorn, inneb\u00e4r ett hot mot den akademiska friheten. Vi visar vad som g\u00e5tt snett i bed\u00f6mningen och uppmanar JK att ompr\u00f6va beslutet.<\/i>
\n<\/p>\n
Som Academic Rights Watch tidigare ber\u00e4ttat<\/a> anm\u00e4lde Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi i Lund (tillika en av grundarna av Academic Rights Watch), f\u00f6r ett \u00e5r sedan Lunds universitet till JK f\u00f6r kr\u00e4nkningar av yttrande-, m\u00f6tes- och informationsfriheten. Han anh\u00f6ll om ha ett skadest\u00e5nd f\u00f6r brott mot Europakonventionen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, som ing\u00e5r i Sveriges grundlag via regeringsformen, kap. 2.<\/p>\n Bakgrunden \u00e4r att Olsson kritiserade en kollegas forskning vid flera tillf\u00e4llen, bland annat vid ett forskningsseminarium, vilket ledde till att dekanen f\u00f6r humaniora och teologi i samarbete med institutionsledningen f\u00f6rfattade en promemoria<\/a> i fem punkter:<\/p>\n (F1) Mellan kollegorna ska ingen form av kontroll, reprimander eller annan o\u00f6nskad inblandning i den enskildes arbete f\u00f6rekomma.<\/p>\n (F2) Uppt\u00e4cks missf\u00f6rh\u00e5llanden ska de rapporteras till institutionsledningen som har ansvaret f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda dem.<\/p>\n (F3) Endast prefekten har r\u00e4tt att kalla kollegor till enskilda medarbetarsamtal s\u00e5vida inte denne delegerat uppgiften.<\/p>\n (F4) Ledningsuppgifter som att bevaka hur den enskildes forskning, doktorandhandledning och undervisning sk\u00f6ts ligger enbart p\u00e5 institutionsledningen.<\/p>\n (F5) Ett f\u00f6rbud mot \u2019ofta upprepad och \u00f6verdriven kritik av enskilda kollegor\u2019.<\/p><\/blockquote>\n I PM f\u00f6rklaras ocks\u00e5 att \u201d[u]pprepade \u00f6vertr\u00e4delser av dessa ramar kan leda till varning, omplacering eller t.o.m. upps\u00e4gning\u201d. D\u00e5 f\u00f6reskrifterna anges som g\u00e4llande hela avdelningen f\u00f6r teoretisk filosofi JK-anm\u00e4ldes universitetet separat av en av Olssons kollegor.<\/p>\n Olssons anm\u00e4lan<\/a> \u00e4r daterad 2012-06-13. I beslutet<\/a>, som kom drygt sex m\u00e5nader senare (2012-12-28), avsl\u00e5s skadest\u00e5ndsanspr\u00e5ket med h\u00e4nvisning till att det inte skulle r\u00f6ra sig om inskr\u00e4nkningar i Europakonventionens mening. Beslutet \u00e4r undertecknat justitiekansler Anna Skarhed. \u00c4rendet har f\u00f6redragits av hovr\u00e4ttsassessorn Karin Annika Persson. I \u00e4rendets beredning har, st\u00e5r det, \u00e4ven byr\u00e5chefen Karin Wistrand deltagit. Ursprungligen angavs enbart Persson som handl\u00e4ggare (i ett mejl till Olsson fr\u00e5n JK:s registrator 2012-06-20). Den ut\u00f6kade juristgruppen antyder att det inte var ett helt l\u00e4tt \u00e4rende f\u00f6r JK att utreda.<\/p>\n JK:s beslut v\u00e4cker anst\u00f6t fr\u00e5n akademisk synpunkt d\u00e5 f\u00f6reskrifterna i promemorian medger en vid tolkning enligt vilken kritik och kollegial kvalitetskontroll av forskning, t ex vid forskningsseminarier, numera \u00e4r f\u00f6rbjuden. Promemorian hotar d\u00e4rmed \u201cthe open communication of findings, hypotheses and opinions [that] lies at the very heart of higher education and provides the strongest guarantee of the accuracy and objectivity of scholarship and research\u201d (Unesco:s rekommendation f\u00f6r h\u00f6gre utbildning<\/a>).<\/p>\n Avdelningen f\u00f6r teoretisk filosofi inneh\u00e5ller ingen chef som ber\u00f6rs av reglerna. Det \u00e4r allts\u00e5 fritt fram f\u00f6r institutionsledningen att t. ex. ofta upprepa kritik, \u00e4ven \u201d\u00f6verdriven\u201d s\u00e5dan, mot sina underordnade. Promemorian v\u00e4nder sig inte mot kontroll, kritik etc. i sig utan bara om de sker mellan kollegorna i en avdelning, dvs horisontellt snarare \u00e4n vertikalt (uppifr\u00e5n och ner) i organisationen. Effekten av f\u00f6reskrifterna riskerar bli att makten \u00f6ver forskningen och kvalitetskontrollen flyttas \u00f6ver fr\u00e5n professorer och andra f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r professionen till linjechefer och managers.<\/p>\n Promemorian leder d\u00e4rf\u00f6r tankarna till New Public Management och den i media uppm\u00e4rksammade avprofessionaliseringen inom skola, omsorg och polisv\u00e4sende<\/a>. JK:s beslut riskerar att ses som ett f\u00f6rs\u00f6k av en r\u00e4ttsinstans att f\u00f6rl\u00e4na denna kontroversiella omdaning av den offentliga sektorn juridisk legitimitet.<\/p>\n Vi fokuserar nedan p\u00e5 yttrandefriheten och f\u00f6reskrifterna F1 och F5 ovan samt p\u00e5 motsvarande artikel, dvs artikel 10, i Europakonventionen. Likande inv\u00e4ndningar kan riktas mot JK:s bed\u00f6mning av de \u00f6vriga f\u00f6reskrifterna.<\/p>\n Artikel 10 i Europakonventionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/a> lyder som f\u00f6ljer:<\/p>\n Artikel 10 – Yttrandefrihet<\/p>\n 1. Var och en har r\u00e4tt till yttrandefrihet. Denna r\u00e4tt innefattar \u00e5siktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gr\u00e4nser. Denna artikel hindrar inte en stat att kr\u00e4va tillst\u00e5nd f\u00f6r radio-, televisions- eller biograff\u00f6retag.<\/p>\n 2. Eftersom ut\u00f6vandet av de n\u00e4mnda friheterna medf\u00f6r ansvar och skyldigheter, f\u00e5r det underkastas s\u00e5dana formf\u00f6reskrifter, villkor, inskr\u00e4nkningar eller straffp\u00e5f\u00f6ljder som \u00e4r f\u00f6reskrivna i lag och som i ett demokratiskt samh\u00e4lle \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga med h\u00e4nsyn till statens s\u00e4kerhet, till den territoriella integriteten eller den allm\u00e4nna s\u00e4kerheten, till f\u00f6rebyggande av oordning eller brott, till skydd f\u00f6r h\u00e4lsa eller moral eller f\u00f6r annans goda namn och rykte eller r\u00e4ttigheter, f\u00f6r att f\u00f6rhindra att f\u00f6rtroliga underr\u00e4ttelser sprids eller f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla domstolars auktoritet och opartiskhet.<\/p><\/blockquote>\n Den som vill skaffa sig en \u00f6verblick \u00f6ver hur denna artikel i konkreta fall tolkats av Europadomstolen, den h\u00f6gsta r\u00e4ttsliga instansen i Europa, h\u00e4nvisas till Europar\u00e5dets skrift Freedom of expression in Europa: Case-law concerning Article 10 of the European Convention on Human Rights<\/em><\/a> (2007). Sidh\u00e4nvisningarna nedan \u00e4r till denna skrift om inget annat anges.<\/p>\n I korthet g\u00e4ller att det finns tre villkor som m\u00e5ste uppfyllas f\u00f6r att formf\u00f6reskrifter, villkor, inskr\u00e4nkningar eller straffp\u00e5f\u00f6ljder som reglerar yttrande- och informationsfriheten ska anses r\u00e4ttsligt legitima:<\/p>\n 1) De m\u00e5ste motiveras med ett av de i artikeln 10 uppr\u00e4knade legitima syftena: \u201dstatens s\u00e4kerhet, till den territoriella integriteten eller den allm\u00e4nna s\u00e4kerheten, till f\u00f6rebyggande av oordning eller brott, till skydd f\u00f6r h\u00e4lsa eller moral eller f\u00f6r annans goda namn och rykte eller r\u00e4ttigheter, f\u00f6r att f\u00f6rhindra att f\u00f6rtroliga underr\u00e4ttelser sprids eller f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla domstolars auktoritet och opartiskhet\u201d.<\/p>\n 2) De m\u00e5ste vara f\u00f6reskrivna i lag. Det betyder att det m\u00e5ste finnas en lag som r\u00e4ttf\u00e4rdigar formf\u00f6reskriften, villkoret, inskr\u00e4nkningen eller straffp\u00e5f\u00f6ljden. Denna lag m\u00e5ste vara tillr\u00e4ckligt precis f\u00f6r att medborgaren ska kunna f\u00f6ruts\u00e4ga de r\u00e4ttsliga konsekvenserna av sitt handlande.<\/p>\n 3) De m\u00e5ste vara n\u00f6dv\u00e4ndiga i ett demokratiskt samh\u00e4lle. Detta krav har tolkats som att de m\u00e5ste svara mot ett \u201dtr\u00e4ngande socialt behov\u201d (\u201dpressing social need\u201d) och att den m\u00e5ste vara proportionerlig mot syftet.<\/p>\n Att n\u00e5gon d\u00f6ms till b\u00f6ter efter att omotiverat ha utpekat en annan person som kriminell kan t. ex. i Sverige under vissa omst\u00e4ndigheter betraktas som en r\u00e4ttsligt legitim straffp\u00e5f\u00f6ljd. F\u00f6ruts\u00e4ttning 1) \u00e4r uppfylld d\u00e5 syftet med p\u00e5f\u00f6ljden \u00e4r att skydda medborgares \u201dgoda namn och rykte\u201d. F\u00f6ruts\u00e4ttning 2) \u00e4r uppfylld i Sverige d\u00e4r vi har en lag som f\u00f6rbjuder f\u00f6rtal. Man kan l\u00e4tt f\u00f6rvissa sig om att denna lag verkar tillr\u00e4ckligt precis f\u00f6r att en medborgare ska kunna f\u00f6ruts\u00e4ga vad som kommer att betraktas som f\u00f6rtal av r\u00e4ttssystemet. F\u00f6ruts\u00e4ttning 3) \u00e4r ocks\u00e5 uppfylld d\u00e5 ett b\u00f6tesstraff framst\u00e5r som v\u00e4l avv\u00e4gt i sammanhanget. Ett l\u00e5ngt f\u00e4ngelsestraff hade inte uppfyllt detta villkor utan framst\u00e5tt som en oproportionerligt str\u00e4ng reaktion fr\u00e5n r\u00e4ttssystemets sida. D\u00e5 alla tre f\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4r uppfyllda \u00e4r det inte fr\u00e5ga om en kr\u00e4nkning av yttrandefriheten.<\/p>\n Ett annat exempel, som vi ska \u00e5terkomma till, f\u00e5r illustrera hur en inskr\u00e4nkning av en r\u00e4ttighet kan underl\u00e5ta att uppfylla villkoren. Europadomstolen har funnit att ett f\u00f6rbud mot \u201dbeteende som anses d\u00e5ligt av majoriteten\u201d (contra bonus mores<\/i>) inte uppfyllde f\u00f6ruts\u00e4ttning 2) (Hashman and Harrup vs. The United Kingdom<\/i>). Inskr\u00e4nkningen uppfattades som alltf\u00f6r oprecis d\u00e5 den \u201ddid not give the applicants sufficiently clear guidance as to how they should behave in the future\u201d (sid. 8). D\u00e5 en av de tre n\u00e4mnda f\u00f6ruts\u00e4ttningarna inte \u00e4r uppfylld \u00e4r det automatiskt fr\u00e5ga om en kr\u00e4nkning av r\u00e4ttigheten i fr\u00e5ga.<\/p>\n Eftersom precisionsaspekten \u00e4r viktig i resonemanget nedan tar vi \u00e4nnu ett exempel (som dessutom \u00e4r dagsaktuellt). Ungern har nyligen i sin grundlag inf\u00f6rt ett f\u00f6rbud mot yttranden som syftar till att \u201dviolating the dignity of any ethnic, racial or religious minority\u201d (IX.5). Venedigkommisionen, som lyder under Europar\u00e5det, fann med h\u00e4nvisning till artikel 10 att \u201c[t]he terms used in the amendment have potential for such a wide scope of application that they lack the clarity and precision needed to be in compliance with the condition that a limitation of the freedom of speech has to be \u2018foreseen by law\u2019\u201d. Detaljerna finns i Venedigkommissonens rapport, Draft opinion on the fourth amendment to the fundamental law of Hungary,<\/em>\u00a0sid. 12-13.<\/p>\n JK anger som f\u00f6resats att betrakta f\u00f6rbudet mot kontroll, reprimander eller annan o\u00f6nskad inblandning i den enskildes arbete (F1) och f\u00f6rbudet mot ofta upprepad och \u00f6verdriven kritik av enskilda kollegor (F5) ur Europakonventionens perspektiv. JK m\u00e5ste allts\u00e5 st\u00e4lla sig f\u00f6ljande fr\u00e5gor, enligt ovan:<\/p>\n 1) \u00c4r f\u00f6reskrifterna motiverade av n\u00e5gon av de i europakonventionen angivna legitima syftena?<\/p>\n 2) \u00c4r f\u00f6reskrifterna f\u00f6reskrivna i lag?<\/p>\n 3) Om syftet med f\u00f6reskrifterna var legitimt enligt 1), var inf\u00f6randet av dem proportionerligt mot detta syfte?<\/p>\n F\u00f6r att det inte ska vara fr\u00e5ga om en kr\u00e4nkning av yttrandefriheten kr\u00e4vs ett jakande svar p\u00e5 alla tre fr\u00e5gorna.<\/p>\n I JK:s beslut saknas dock en systematisk genomg\u00e5ng av dessa tre fr\u00e5gor. Redan detta g\u00f6r att man m\u00e5ste fr\u00e5ga sig om JK \u00e4r f\u00f6rtrogen med europeisk r\u00e4ttspraxis kring m\u00e4nskliga och civila r\u00e4ttigheter. Bristen g\u00f6r hur som helst att l\u00e4saren tvingas rekonstruera JK:s uppfattning i dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n Vad skriver d\u00e5 JK som kan tolkas som svar p\u00e5 fr\u00e5ga 1)? P\u00e5 sid. 6 anf\u00f6rs f\u00f6ljande:<\/p>\n N\u00e4r det f\u00f6rst g\u00e4ller f\u00f6rbudet kollegor emellan mot kontroll, reprimander eller annan o\u00f6nskad inblandning i den enskildes arbete samt f\u00f6rbudet mot ofta upprepad och \u00f6verdriven kritik av enskilda kollegor kan dessa f\u00f6rbud inte f\u00f6rst\u00e5s som att de utg\u00f6r hinder f\u00f6r de anst\u00e4llda att framf\u00f6ra synpunkter p\u00e5 varandras arbete. F\u00f6reskrifterna reglerar endast i vilka former s\u00e5dana synpunkter ska framf\u00f6ras. Det \u00e4r uppenbart att f\u00f6rbuden har tillkommit i syfte att skapa ett gott arbetsklimat och god st\u00e4mning vid institutionen. Det f\u00f6rst n\u00e4mnda f\u00f6rbudet innefattar s\u00e5vitt Justitiekanslern uppfattar saken dessutom ett f\u00f6rtydligande om ledningsansvaret vid institutionen och m\u00e5ste l\u00e4sas i samband med de \u00f6vriga f\u00f6reskrifter som ocks\u00e5 har ett s\u00e5dant syfte. F\u00f6rbuden kan mot denna bakgrund inte anses inskr\u00e4nka de anst\u00e4lldas yttrandefrihet i Europakonventionens mening utan f\u00e5r ist\u00e4llet betraktas som en form av ordningsf\u00f6reskrifter.<\/p><\/blockquote>\n Ett f\u00f6rbud som inneb\u00e4r ett f\u00f6rtydligande av ledningsansvaret syftar d\u00e4rmed till att f\u00f6rebygga oordning, vilket \u00e4r ett legitimt syfte enligt ovan. JK menar att detta g\u00e4ller f\u00f6rbudet F1. Oavsett hur det \u00e4r med den saken till\u00e5ter resonemanget inte JK att dra slutsatsen att detta skulle g\u00e4lla F5. Syftet med denna regel \u00e4r enligt vad JK sj\u00e4lv slagit fast att \u201dskapa ett gott arbetsklimat och god st\u00e4mning vid institutionen\u201d. Detta syfte sammanfaller inte med syftet att f\u00f6rebygga oordning eller med n\u00e5got annan legitimt syfte. F\u00f6r att tala klarspr\u00e5k: syftet att skapa ett gott arbetsklimat och god st\u00e4mning p\u00e5 institutionen \u00e4r helt enkelt inte s\u00e5 viktigt att det kan r\u00e4ttsligt motivera f\u00f6rbud som ber\u00f6r grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter f\u00f6r akademiker. Det borde en justitiekansler kunna begripa. JK:s bed\u00f6mning \u00e4r uppenbart felaktig redan p\u00e5 denna punkt.<\/p>\n \u00c4ven om syftet med reglerna befunnits vara legitimt f\u00f6ljer det inte, i motsats till vad JK anger, att \u201df\u00f6rbuden inte [kan] anses inskr\u00e4nka de anst\u00e4lldas yttrandefrihet i Europakonventionens mening\u201d. F\u00f6r att den slutsatsen ska kunna dras \u00e5terst\u00e5r det ju, som sagt, att bel\u00e4gga dels att F1 och F5 \u00e4r f\u00f6rskrivna i lag, dels att deras inf\u00f6rande var proportionerligt mot syftet.<\/p>\n Uppfyller d\u00e5 F1 och F5 kravet att vara f\u00f6reskrivna i lag inklusive att precisionsvillkoret \u00e4r uppfyllt? Om detta s\u00e4gs ingenting i JK:s beslut. I samband med diskussionen av F1 och F5 saknas lagh\u00e4nvisningar. Olsson klagade i sin anm\u00e4lan p\u00e5 att f\u00f6rbudet mot \u201dreprimander\u201d \u00e4r f\u00f6r oprecist och till\u00e5ter en vid tolkning enligt vilken allvarlig forskningskritik ocks\u00e5 \u00e4r f\u00f6rbjuden. (Han f\u00f6rde liknande resonemang ang\u00e5ende de andra reglerna i den utredning han bifogade anm\u00e4lan.)<\/p>\n Ang\u00e5ende f\u00f6rbudet mot ofta upprepad och \u00f6verdriven kritik kan f\u00f6ljande anf\u00f6ras: Vad som anses \u00f6verdrivet i vetenskapliga och inte minst filosofiska sammanhang kan f\u00f6rmodas variera med bed\u00f6maren. Vem som ska bed\u00f6ma saken framg\u00e5r dock inte av promemorian. \u00c4r det majoritetens uppfattning som ska vara v\u00e4gledande? I s\u00e5 fall uppst\u00e5r samma problem som med det av Europadomstolen diskvalificerade f\u00f6rbudet mot beteende som anses d\u00e5ligt av majoritieten. Vidare kan man fr\u00e5ga sig hur m\u00e5nga g\u00e5ngar man f\u00e5r upprepa kritik f\u00f6r att det ska anses ske \u201dofta\u201d. R\u00e4cker tre upprepningar, eller kr\u00e4vs det fyra eller fem? F\u00f6rbudet brister allts\u00e5 i precision i tv\u00e5 avseenden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r uppenbart att det inte uppfyller precisionskravet. Det finns i JK:s utredning ingen diskussion av dessa i anm\u00e4lan p\u00e5talade problem med promemorians f\u00f6reskrifter.<\/p>\n Inte heller har JK bed\u00f6mt fr\u00e5gan om det var proportionerligt mot syftet att inf\u00f6ra reglerna i deras nuvarande form. Detta trots att Olsson reste denna fr\u00e5ga i anm\u00e4lan. Givet att f\u00f6rbuden kan legitimt motiveras och \u00e4r f\u00f6reskrivna i lag uppst\u00e5r ju fr\u00e5gan f\u00f6r vem de ska g\u00e4lla och hur l\u00e4nge. Det mest rimliga svaret vore: f\u00f6r dem som var inblandade i konflikt och s\u00e5 l\u00e4nge denna r\u00e5der. Men av promemorian framg\u00e5r att reglerna g\u00e4ller hela avdelningen (drygt 20 personer) utan n\u00e5gon begr\u00e4nsning i tiden.<\/p>\n JK: p\u00e5st\u00e5ende i citatet ovan ang\u00e5ende F1 och F5 att \u201d[f]\u00f6reskrifterna reglerar endast i vilka former s\u00e5dana synpunkter ska framf\u00f6ras\u201d \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5v\u00e4l uppenbart felaktigt som ovidkommande. En reprimand exempelvis \u00e4r enligt svenska akademins ordlista en \u201dallvarlig tillr\u00e4ttavisning\u201d. Det \u00e4r med andra ord inneh\u00e5llet och inte formen (om det viskas, hojtas, skickas per epost etc) som avg\u00f6r om n\u00e5got \u00e4r en reprimand. Yttrandet \u201dNu m\u00e5ste du sluta f\u00f6rfalska dina forskningsdata\u201d \u00e4r t ex en reprimand oavsett i vilken form inneh\u00e5llet f\u00f6rmedlas. Ett f\u00f6rbud mot reprimander (F1) \u00e4r allts\u00e5 ett f\u00f6rbud mot ett yttrande med visst inneh\u00e5ll och inte en formf\u00f6reskrift. JK:s p\u00e5st\u00e5ende \u00e4r i alla h\u00e4ndelser ovidkommande d\u00e5 artikel 10 i Europakonventionen enligt ovan uttryckligen \u00e4ven g\u00e4ller \u201dformf\u00f6reskrifter\u201d.<\/p>\n JK har inte gjort en fullst\u00e4ndig bed\u00f6mning av \u00e4rendets samtliga relevanta aspekter i enlighet med europeisk r\u00e4ttspraxis. Den slutsats som JK trots detta drar, att f\u00f6rbuden inte kan anses inskr\u00e4nka de anst\u00e4lldas yttrandefrihet i Europakonventionens mening, f\u00f6ljer redan av detta sk\u00e4l inte ur den argumentation som presterats.<\/p>\n JK:s beslut kan, d\u00e5 flera omst\u00e4ndigheter som st\u00f6der anm\u00e4larens uppfattning inte beaktats, uppfattas som systematiskt ofullst\u00e4ndigt till anm\u00e4larens nackdel, vilket vore en form av partiskhet. Justitiekanslern, som enligt hemsidan ska \u201dha tillsyn \u00f6ver myndigheter och domstolar\u201d och framf\u00f6r allt kontrollera att dessa f\u00f6ljer lagarna, riskerar d\u00e4rf\u00f6r att sj\u00e4lv ha brutit mot grundlagen, som f\u00f6reskriver att \u201d[d]omstolar samt f\u00f6rvaltningsmyndigheter och andra som fullg\u00f6r offentliga f\u00f6rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf\u00f6r lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet\u201d (regeringsformen, kap. 1, \u00a7 9).<\/p>\n JK:s beslut till trots tyder det mesta p\u00e5 att det egendomliga har h\u00e4nt att en hel forskningsavdelning vid ett stort svenskt universitet f\u00e5tt sina civila r\u00e4ttigheter kr\u00e4nkta enligt Europakonventionen. \u00d6vertr\u00e4delsen p\u00e5g\u00e5r fortfarande (juli 2013), d\u00e5 universitetet v\u00e4grat upph\u00e4va promemorian. Fel och oegentligheter i hanteringen kan f\u00f6rekomma vid alla myndigheter. JK har dessutom en stor arbetsb\u00f6rda och hanterar enligt hemsidan tusentals \u00e4renden varje \u00e5r. Inget av detta f\u00e5r dock hindra JK fr\u00e5n att ompr\u00f6va ett beslut vars uppenbara oriktighet s\u00e4tter grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter samt myndighetens egen trov\u00e4rdighet p\u00e5 spel.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Justitiekansler Anna Skarhed har beslutat att godk\u00e4nna nya regler f\u00f6r bland annat yttrandefriheten vid Filosofiska institutionen, Lunds universitet. Reglerna medger en vid tolkning enligt vilken kollegial kvalitetskontroll av forskning, t ex vid forskningsseminarier, numera \u00e4r f\u00f6rbjuden. Beslutet, som riskerar att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skyddet f\u00f6r yttrandefriheten i Europakonventionen<\/b><\/h2>\n
Problem i JK:s bed\u00f6mning<\/b><\/h2>\n
\u00a0Slutsatser<\/b><\/h2>\n