Mellan kollegorna i \u00e4mnet ska ingen form av kontroll, reprimander eller annan o\u00f6nskad inblandning i den enskildes arbete f\u00f6rekomma. Uppt\u00e4cks missf\u00f6rh\u00e5llanden ska de rapporteras till institutionsledningen som har ansvaret f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda dem.<\/em><\/p>\n \u2026<\/em><\/p>\n Kr\u00e4nkande behandling f\u00e5r inte f\u00f6rekomma. Hit r\u00e4knas exempelvis f\u00f6rol\u00e4mpningar av enskilda kollegor eller doktorander inf\u00f6r andra, ofta upprepad och \u00f6verdriven kritik av enskilda kollegor eller doktorander eller spridande av uppgifter vilka syftar till att v\u00e4cka missaktning eller p\u00e5 annat s\u00e4tt skada en person.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Den som bryter mot reglerna kan drabbas av sanktioner:<\/p>\n Upprepade \u00f6vertr\u00e4delser av dessa ramar kan leda till varning, omplacering eller t.o.m. upps\u00e4gning.<\/em><\/p><\/blockquote>\n F\u00f6r att g\u00e4lla ett universitet \u00e4r reglerna i n\u00e5got fall direkt hissnande. Ett uttryck som \u201do\u00f6nskad inblandning\u201d antyder att man bara f\u00e5r framf\u00f6ra \u00f6nskad kritik \u2013 vad det nu betyder.\u00a0 Formuleringen \u201dupprepad och \u00f6verdriven kritik av enskilda kollegor eller doktorander\u201d m\u00e5ste uppfattas som en akademisk mardr\u00f6m och kan mycket v\u00e4l leda till seminariediskussionens d\u00f6d. T\u00e4nk p\u00e5 kalkylen inf\u00f6r ett seminarieinl\u00e4gg: \u201dHar jag sagt detta f\u00f6rut och kan det uppfattas som \u00f6verdrivet?\u201d<\/p>\n Den centrala fr\u00e5gan \u00e4r: F\u00e5r myndigheter verkligen utf\u00e4rda regler om begr\u00e4nsning av yttrandefriheten och dessutom sanktionsbel\u00e4gga brott mot dem? G\u00e5r man till Europakonventionen (artikel 10, 2) \u00e4r svaret otvetydigt:<\/p>\n 2. Eftersom ut\u00f6vandet av de n\u00e4mnda friheterna medf\u00f6r ansvar och skyldigheter, f\u00e5r det underkastas s\u00e5dana formf\u00f6reskrifter, villkor, inskr\u00e4nkningar eller straffp\u00e5f\u00f6ljder som \u00e4r f\u00f6reskrivna i <\/em>lag och som i ett demokratiskt samh\u00e4lle \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga med h\u00e4nsyn till statens s\u00e4kerhet, till den territoriella integriteten eller den allm\u00e4nna s\u00e4kerheten, till f\u00f6rebyggande av oordning eller brott, till skydd f\u00f6r h\u00e4lsa eller moral eller f\u00f6r annans goda namn och rykte eller r\u00e4ttigheter, f\u00f6r att f\u00f6rhindra att f\u00f6rtroliga underr\u00e4ttelser sprids eller f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla domstolars auktoritet och opartiskhet. (min kursiv)<\/em><\/p><\/blockquote>\n Inskr\u00e4nkningar av yttrandefriheten f\u00e5r s\u00e5ledes endast ske genom lag<\/i>. \u00c4ven Regeringsformen har en formulering (2 kap 20 \u00a7) som g\u00e5r ut p\u00e5 att begr\u00e4nsning av yttrandefriheten ska ske genom lag:<\/p>\n \u00a020 \u00a7 F\u00f6ljande fri- och r\u00e4ttigheter f\u00e5r, i den utstr\u00e4ckning som medges i 21\u201324 \u00a7\u00a7, begr\u00e4nsas genom <\/em>lag:\u00a0yttrandefriheten, informationsfriheten, m\u00f6tesfriheten, demonstrationsfriheten och f\u00f6reningsfriheten \u2026 (min kursiv)<\/em><\/p><\/blockquote>\n Det \u00e4r tydligen inga legala problem p\u00e5 denna punkt: Begr\u00e4nsning av yttrandefriheten ska allts\u00e5 ske genom lag<\/i> inte genom PM av typen ordningsregler uppr\u00e4ttade av myndigheter. Yttrandefrihetens betydelse betonas i Regeringsformen:<\/p>\n \u00a0Vid bed\u00f6mandet av vilka begr\u00e4nsningar som f\u00e5r g\u00f6ras med st\u00f6d av f\u00f6rsta stycket ska s\u00e4rskilt beaktas vikten av vidaste m\u00f6jliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religi\u00f6sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angel\u00e4genheter.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Hur kan d\u00e5 JK \u00f6verhuvudtaget acceptera att filosoferna i Lund g\u00f6r upp egna regler som begr\u00e4nsar yttrandefriheten? Det finns i RF 2. kap, 23 \u00a7 en formulering (som inte har n\u00e5gon motsvarighet i Europakonventionen) som m\u00f6jligen kan ha f\u00f6resv\u00e4vat JK:<\/p>\n Att meddela f\u00f6reskrifter som utan avseende p\u00e5 yttrandens inneh\u00e5ll n\u00e4rmare reglerar ett visst s\u00e4tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begr\u00e4nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Men den g\u00e4ller ju inte de fall som citerats ovan som ju direkt g\u00e5r p\u00e5 yttrandefrihetens inneh\u00e5ll. M\u00f6jligen kan formuleringen \u201dUppt\u00e4cks missf\u00f6rh\u00e5llanden ska de rapporteras till institutionsledningen\u201d ses som en form<\/i> i RF:s mening, men h\u00e4r f\u00e5r vi ist\u00e4llet en kollision mellan m\u00f6jligheten till anonymitet genom att g\u00e5 till massmedier och rapporteringsplikten. Om man kan anm\u00e4la anonymt inom organisationen undviks m\u00f6jligen det dilemmat. Men hur ska ledningen i s\u00e5 fall kunna sp\u00e5ra och eventuellt bestraffa den som inte rapporterar? \u00c4r det inte n\u00e5got som \u00e4r felt\u00e4nkt h\u00e4r?<\/p>\n Dessutom visar en gedigen erfarenhet att den som avsl\u00f6jar n\u00e5got som misshagar makthavare vanligtvis r\u00e5kar ut f\u00f6r repressalier alldeles oavsett vad som st\u00e5r i lagen.\u00a0 Vad g\u00f6r en anst\u00e4lld som uppt\u00e4cker att makthavare sj\u00e4lva eller n\u00e5gon av deras favoriter \u00e4r skyldiga till ett missf\u00f6rh\u00e5llande? M\u00f6jligheten att meddela massmedierna anonymt \u00e4r d\u00e5 vad som \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r den som vill undvika bestraffning.<\/p>\n Det f\u00f6refaller mig uppenbart att myndigheter inte b\u00f6r uppr\u00e4tta f\u00f6reskrifter av detta slag hur vanligt det \u00e4n r\u00e5kar vara med kommunikationsf\u00f6reskrifter just nu (vilket sannolikt h\u00e4nger samman med f\u00f6rberedelser till inf\u00f6rande av auktorit\u00e4ra organisationsformer vid universitet och h\u00f6gskolor). Bortsett fr\u00e5n att f\u00f6rfarandet strider mot Europakonventionen och RF \u00e4r ett viktigt argument att inte ens en av yttrandefrihetens h\u00f6gsta kontrollanter (JK), f\u00f6rsedd med professionella jurister p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5, f\u00f6rm\u00e5r hantera dessa fr\u00e5gor p\u00e5 ett n\u00e5gorlunda inv\u00e4ndningsfritt s\u00e4tt.<\/p>\n I en kort preambel till institutionens PM uppges att bakgrunden \u00e4r att institutionsledningen, omr\u00e5desledningen och universitetets personalavdelning uppm\u00e4rksammat ett arbetsmilj\u00f6problem i avdelningen f\u00f6r teoretisk filosofi. Efter detta deklareras det egentliga syftet:<\/p>\n Klarg\u00f6randet syftar till att tillvarata och st\u00f6dja de enskilda forskarnas frihet och potential att utveckla sina forskningsinriktningar. Forskarna och l\u00e4rarna i \u00e4mnet ska inte spilla tid och energi p\u00e5 konflikthantering och arbetslednings\u00e4renden. Arbetsmilj\u00f6n ska vara attraktiv f\u00f6r alla medarbetare.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Detta \u00e4r en klart auktorit\u00e4r m\u00e5ls\u00e4ttning som alla politiska diktatorer med gl\u00e4dje skulle skriva under p\u00e5. Den faktiska inneb\u00f6rden \u00e4r ungef\u00e4r att \u201dsk\u00f6t ni era sm\u00e5 sysslor med all kraft s\u00e5 tar vi hand om ledningen och l\u00f6ser era konflikter\u201d. Uppfattningen st\u00e5r i bj\u00e4rt kontrast till den kollegiala syn p\u00e5 universitetets uppgifter som Humboldtuniversitetet, numera genom UNESCO och andra, f\u00f6retr\u00e4der:<\/p>\n 31. Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity, without discrimination of any kind, according to their abilities, to take part in the governing bodies and to criticize the functioning of higher education institutions, including their own, while respecting the right of other sections of the academic community to participate, and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution.<\/em><\/p>\n 32. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.<\/p><\/blockquote>\n (The UNESCO Recommendation Concerning the Status of Higher education, 1997)<\/p>\n <\/b>Man kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att det inte stannar vid lundafilosofernas universitetsideal. N\u00e4r den auktorit\u00e4ra modellen v\u00e4l f\u00e5tt f\u00e4ste v\u00e4ntar troligen n\u00e5got annat och \u00e4nnu obehagligare runt h\u00f6rnet. Karolinska institutet f\u00e5r t.ex. f\u00f6ljande anvisning i en organisationsutredning sammanst\u00e4lld av tre f.d. universitetsrektorer (G\u00f6ran Bexell, Marita Hilliges och Leif Lindfors), och h\u00e4r g\u00e4ller det verkligen inte \u201datt tillvarata och st\u00f6dja de enskilda forskarnas frihet och potential att utveckla sina forskningsinriktningar\u201d, snarare tv\u00e4rtom:<\/p>\n Att vara anst\u00e4lld vid KI med dess renomm\u00e9 och s\u00e4rklassigt starka varum\u00e4rke b\u00f6r ses som en stor f\u00f6rm\u00e5n. Den som inte kan st\u00e4lla sig lojal med sitt universitet b\u00f6r uppmanas att s\u00f6ka sig bort oavsett hur framg\u00e5ngsrik forskare man \u00e4r.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Jag vill med detta understryka, att den som bed\u00f6mer begr\u00e4nsningar av yttrandefriheten vid universiteten (och alla \u00f6vriga st\u00e4llen) m\u00e5ste ha klart f\u00f6r sig vad som h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda d\u00e4r annars h\u00e4nger allting i luften. Filosofiska institutionen argumenterar, (liksom utredningen om KI) \u00f6ppet f\u00f6r sin auktorit\u00e4ra grundval, s\u00e5 den kan enkelt rekonstrueras och anv\u00e4ndas som bakgrund f\u00f6r en bed\u00f6mning. Men granskaren m\u00e5ste se de alternativ som finns.<\/p>\n JK ger sin egen tolkning av filosofernas PM och tar utg\u00e5ngspunkt i en positiv uppfattning av ledningens syften:<\/p>\n Syftet med promemorian synes allts\u00e5 ha varit att utg\u00f6ra grund f\u00f6r en fortsatt god arbetsmilj\u00f6 vid institutionen samt f\u00f6rtydligande av hanteringen av ledningsuppgifter snarare \u00e4n att inskr\u00e4nka de anst\u00e4lldas r\u00e4ttigheter.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Lite senare sk\u00e4rps formuleringen ytterligare till den \u201dgoda\u201d ledningens f\u00f6rdel:<\/p>\n Det \u00e4r uppenbart att f\u00f6rbuden tillkommit i syfte att skapa ett gott arbetsklimat och en god st\u00e4mning vid institutionen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Vad JK h\u00e4r presterar \u00e4r inget annat \u00e4n en tolkning av syften utifr\u00e5n ett antal best\u00e4mda premisser. Men om nu detta, som gott uppfattade, syfte konkret inneb\u00e4r en minskning av yttrandefriheten m\u00e5ste man rimligen t\u00e4nka om. N\u00e4r det g\u00e4ller de punkter som jag menar klarast g\u00e5r in f\u00f6r yttrandefrihetsinskr\u00e4nkningar, tolkar JK reglerna p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5r dem att framst\u00e5 som formfr\u00e5gor. Med Europakonventionen som grund saknas legalt st\u00f6d f\u00f6r den distinktionen. Reglering av inskr\u00e4nkningar av yttrandefriheten genom lag <\/i>\u00e4r ju vad som g\u00e4ller.<\/p>\n F\u00f6r den som i likhet med mig har imperativet \u201dMisstro makten! S\u00e4g makten sanningen! Beakta s\u00e4rskilt den svages situation!\u201d som ledstj\u00e4rna, ser l\u00e4get helt annorlunda ut.<\/p>\n En plausibel f\u00f6rklaring till f\u00f6rbuden i filosofiska institutionens PM \u00e4r att ledningen s\u00f6ker avv\u00e4pna en besv\u00e4rlig kritiker, n\u00e4mligen professor Olsson, som en del i arbetet p\u00e5 att utforma en auktorit\u00e4r linjeorganisation. Genom att begr\u00e4nsa yttrandefriheten p\u00e5 vitala punkter skulle ledningen f\u00e5 ett arbetsklimat som b\u00e4ttre passar en strikt auktorit\u00e4r organisation. N\u00e5got s\u00e5dant kan emellertid knappast vara lagstiftarens mening, och man kan ocks\u00e5 ifr\u00e5gas\u00e4tta att ledningen till fullo f\u00f6rst\u00e5r konsekvenserna av vad den g\u00f6r.<\/p>\n Som jag ser det \u00e4r vad som h\u00e4nt bara ett exempel p\u00e5 att yttrandefriheten i JK:s yttrande f\u00e5r ge vika f\u00f6r en etikettsregel, <\/i>h\u00e4r arbetsmilj\u00f6n. Den konstruktionen \u00e4r ganska vanlig i yttrandefrihetsfall. F\u00f6r mig \u00e4r det bredare, lokala<\/i> sammanhang i vilket reglerna ska bed\u00f6mas professor Olssons kamp f\u00f6r att st\u00e4rka forskningens position i en starkt utsatt kollegial beslutsmilj\u00f6. I denna ing\u00e5r yttrandefriheten som m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet och som demokratifundament vilka tillsammans ger ett mycket bredare och, som jag ser det, avsev\u00e4rt mer relevant, sammanhang.<\/p>\n Med sitt st\u00e4llningstagande kommer JK att solidarisera sig, som jag f\u00f6rmodar helt aningsl\u00f6st, med den auktorit\u00e4ra universitetsorganisation som m\u00e5nga uppfattar som en katastrof f\u00f6r akademisk forskning och undervisning.<\/p>\n Det \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att JK l\u00e4gger s\u00e5 stor vikt vid just arbetsgivarens f\u00f6rment goda syften. Den klagande professorns syfte, att f\u00f6rb\u00e4ttra forskningens situation p\u00e5 institutionen, l\u00e4mnas i stort sett d\u00e4rh\u00e4n. Allt intresse inriktas p\u00e5 vad som uppfattas som institutionsledningens ordningsproblem. Fr\u00e5gan \u00e4r i vad m\u00e5n JK h\u00e4r beaktar RF 1 Kap. 9 \u00a7 om \u201dallas likhet inf\u00f6r lagen\u201d och \u201dsaklighet och opartiskhet\u201d.<\/p>\n N\u00e4r JK framh\u00e5ller att fr\u00e5gan m\u00e5ste ses i sitt sammanhang preciseras detta s\u00e5ledes till arbetsmilj\u00f6n och organisationens ledningsfr\u00e5gor. F\u00f6r mig \u00e4r det ett mycket tunt, och dessutom inkorrekt, sammanhang j\u00e4mf\u00f6rt med den etiska grund som lagstiftningen f\u00f6rser oss med. Att yttrandefriheten \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, en grund f\u00f6r demokratin och en n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r vetenskapen borde ist\u00e4llet utg\u00f6ra fokus.<\/p>\n Med den lagpositivistiska h\u00e5llning, som jag menar JK intar, f\u00f6rsvinner de etiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar som lagstiftningen bygger p\u00e5 (b\u00e5de de svenska grundlagarna och Europakonventionen) som grund f\u00f6r tolkningen av lagstiftningen.<\/p>\n Jag v\u00e5gar med stor s\u00e4kerhet p\u00e5st\u00e5 att man inte kan f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsmilj\u00f6n vid ett universitet p\u00e5 bekostnad av yttrandefriheten s\u00e5som en fundamental m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, en demokratisk grundval och en forskningsm\u00e4ssig n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/i><\/p>\n Avslutningsvis ska jag skissera en f\u00f6rklaring till att min egen och JK:s tolkning av samma \u00e4rende ger s\u00e5 olika resultat. F\u00f6r en samh\u00e4llsvetare \u00e4r det sj\u00e4lvklart att beslutsfattares (\u00e4ven forskares) hela verksamhet \u2013 med f\u00f6rvaltnings-(forsknings-)processens problem, teorier, metoder, material och resultat \u2013 p\u00e5verkas av deras v\u00e4rderingar och verklighetsuppfattningar.<\/p>\n Detsamma g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s JK och andra kontrollorgan samt domstolarna. I resonemanget ovan har jag visat att mina utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r analys av fallet med filosofernas regler leder till helt andra resultat \u00e4n JK:s. I figur 1 har jag st\u00e4llt min egen uppfattning mot en som n\u00e4rmast utg\u00f6r en direkt motsats.<\/p>\n Med den inst\u00e4llning som redovisas i rektangeln till h\u00f6ger \u00e4r det inte osannolikt att man kommer fram till samma slutsatser som JK, medan man med den till v\u00e4nster tolkar det tillg\u00e4ngliga materialet p\u00e5 helt annat s\u00e4tt, t.ex. som jag gjort ovan. Det finns goda sk\u00e4l att tro att intentionerna bakom lagstiftningen ligger n\u00e4ra inst\u00e4llningen till v\u00e4nster medan man har sk\u00e4l att frukta att makthavarna och kontrollorganisation ligger n\u00e4ra den till h\u00f6ger. (Det finns forskningsresultat som pekar p\u00e5 att JO efter hand r\u00f6rt sig mot h\u00f6gerpolen i figuren.)<\/p>\n Diskussionen om vad som ska ses som sammanhang i fr\u00e5gor om yttrandefriheten \u00e4r ocks\u00e5 belysande f\u00f6r hur parterna resonerar.<\/p>\n Jag har i boken Slutet p\u00e5 yttrandefriheten (och demokratin?)<\/i> 2012 kunnat notera att makten, speciellt som den f\u00f6retr\u00e4ds av myndigheter, h\u00e4nvisar till ett slags etikettsregler som \u00e4r synnerligen ytliga i relation till vad lagstiftningen representerar. Etikettsreglerna \u00e4r rena p\u00e5hitt med vilka makten motiverar inskr\u00e4nkningar av yttrandefriheten. De kan se ut precis hur som helst med f\u00f6ljande exempel som ganska typiska:<\/p>\n 1. Man f\u00e5r inte diskutera sedan beslutet har fattats.<\/p>\n 2. Kritik ska framf\u00f6ras p\u00e5 ett trevligt s\u00e4tt s\u00e5 att chefer inte blir ledsna.<\/p>\n 3. Man f\u00e5r inte kritisera kollegor och chefer inf\u00f6r brukare och andra.<\/p>\n 4. Chefer f\u00e5r inte uttala sig d\u00e5 folk kan tro att de talar f\u00f6r myndigheten eller f\u00f6r att de inte f\u00f6rv\u00e4ntas kunna implementera vad de varit motst\u00e5ndare till.<\/p>\n 5. Anonym kritik bortses ifr\u00e5n pga. os\u00e4ker representativitet.<\/p>\n 6. Kritik kan \u00e4ventyra den psykosociala milj\u00f6n.<\/p>\n 7. Kritik f\u00f6rs\u00e4mrar myndighetens konkurrenskraft.<\/p>\n 8. [Debatten] ska f\u00f6ras internt. F\u00f6rs debatten i media oroas medborgarna.<\/p>\n Skillnaden mellan dessa etiketts<\/i>regler och den etik<\/i>niv\u00e5 som lagen <\/i>placerar yttrandefriheten p\u00e5 \u00e4r enorm. Vi kan se hur stark betoningen av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, demokrati och forskningsfrihet \u00e4r i denna lagstiftning:<\/p>\n 1. Europeiska konventionen om skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna.<\/i><\/p>\n <\/i>[S]om bekr\u00e4ftar sin djupa tro p\u00e5 de grundl\u00e4ggande friheterna som utg\u00f6r sj\u00e4lva grundvalen f\u00f6r r\u00e4ttvisa och fred i v\u00e4rlden och som b\u00e4st bevaras, \u00e5 ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, \u00e5 den andra, genom en gemensam grundsyn p\u00e5 och respekt f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, p\u00e5 vilka de f\u00f6rlitar sig,<\/em><\/p><\/blockquote>\n \u2026<\/p>\n samt enligt r\u00e4ttspraxis<\/i> betr\u00e4ffande formuleringen i konventionen \u201dsom i ett demokratiskt samh\u00e4lle \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga\u201d betr\u00e4ffande inskr\u00e4nkningar i yttrandefriheten (Artikel 10:2):<\/p>\n Under the court\u2019s case-law, the adjective \u201dnecessary\u201d implies a \u201dpressing social need\u201d.<\/em><\/p><\/blockquote>\n 2. Regeringsformen<\/i><\/p>\n 1 kap. 1 \u00a7 Den svenska folkstyrelsen bygger p\u00e5 fri \u00e5siktsbildning och p\u00e5 allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt.<\/em><\/p><\/blockquote>\n 2 kap. 21 \u00a7 Begr\u00e4nsningar enligt 20 \u00a7 f\u00e5r g\u00f6ras endast f\u00f6r att tillgodose \u00e4ndam\u00e5l som \u00e4r godtagbara i ett demokratiskt samh\u00e4lle. Begr\u00e4nsningen f\u00e5r aldrig g\u00e5 ut\u00f6ver vad som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt med h\u00e4nsyn till det \u00e4ndam\u00e5l som har f\u00f6ranlett den och inte heller str\u00e4cka sig s\u00e5 l\u00e5ngt att den utg\u00f6r ett hot mot den fria \u00e5siktsbildningen s\u00e5som en av folkstyrelsens grundvalar.<\/em><\/p><\/blockquote>\n 2 kap. 23 \u00a7 Yttrandefriheten och informationsfriheten f\u00e5r begr\u00e4nsas med h\u00e4nsyn till rikets s\u00e4kerhet, folkf\u00f6rs\u00f6rjningen, allm\u00e4n ordning och s\u00e4kerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller f\u00f6rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f\u00e5r friheten att yttra sig i n\u00e4ringsverksamhet begr\u00e4nsas. I \u00f6vrigt f\u00e5r begr\u00e4nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g\u00f6ras endast om s\u00e4rskilt viktiga sk\u00e4l f\u00f6ranleder det.<\/em>Vid bed\u00f6mandet av vilka begr\u00e4nsningar som f\u00e5r g\u00f6ras med st\u00f6d av f\u00f6rsta stycket ska s\u00e4rskilt beaktas vikten av vidaste m\u00f6jliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religi\u00f6sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angel\u00e4genheter.<\/em><\/p><\/blockquote>\n 3. Yttrandefrihetsgrundlagen (liknande i Tryckfrihetsf\u00f6rordningen)<\/i><\/p>\n 1 kap. 1 \u00a7 Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till \u00e4ndam\u00e5l att s\u00e4kra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstn\u00e4rligt skapande. I den f\u00e5r inga andra begr\u00e4nsningar g\u00f6ras \u00e4n de som f\u00f6ljer av denna grundlag.<\/em><\/p>\n 1 kap. 5 \u00a7 Den som skall d\u00f6ma \u00f6ver missbruk av yttrandefriheten eller p\u00e5 annat s\u00e4tt vaka \u00f6ver att denna grundlag efterlevs b\u00f6r bet\u00e4nka att yttrandefriheten \u00e4r en grundval f\u00f6r ett fritt samh\u00e4llsskick. Han b\u00f6r alltid uppm\u00e4rksamma syftet mera \u00e4n framst\u00e4llningss\u00e4ttet. Om han \u00e4r tveksam, b\u00f6r han hellre fria \u00e4n f\u00e4lla.<\/em><\/p><\/blockquote>\n I en lagpositivistisk tolkningsmodell, som jag menar f\u00f6rh\u00e4rskar i svensk f\u00f6rvaltning idag f\u00f6rsvinner mycket av den \u00f6vergripande etik som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 lagstiftarens intentioner.<\/p>\n Det finns en besv\u00e4rande diskrepans mellan etikett och etik p\u00e5 yttrandefrihetsomr\u00e5det och det \u00e4r problematiskt att etiketten, som saknar egentlig legal grund, spelar en s\u00e5 stor roll f\u00f6r myndigheter och kontrollorgan.<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 problematiskt att man inte diskuterar relationen mellan den svenska lagstiftningen och Europakonventionen. Ett exempel \u00e4r uttrycket \u201dtill f\u00f6rebyggande av oordning\u201d i konventionens artikel 10:2 som grund f\u00f6r begr\u00e4nsning av yttrandefriheten. Den n\u00e4rmaste motsvarigheten i regeringsformen \u00e4r \u201dallm\u00e4n ordning och s\u00e4kerhet\u201d (RF Kap. 2 23\u00a7]. Skillnaden mellan dessa b\u00e5de formuleringar kan i praktiken bli enorm.<\/p>\n Om man smyger in \u201doordning i organisationer\u201d som sk\u00e4l f\u00f6r begr\u00e4nsning av yttrandefriheten, vilket det finns en oroande, om \u00e4n vag, tendens till i Europakonventionens praxis (\u00e4ven om det prim\u00e4rt g\u00e4llt milit\u00e4ren) har man med ett raskt grepp avskaffat yttrandefriheten p\u00e5 arbetsplatsen. N\u00e4stan all kritik fr\u00e5n anst\u00e4llda g\u00e4ller ledningens s\u00e4tt att fungera som de vill f\u00f6r\u00e4ndra vilket kan f\u00f6rv\u00e4ntas leda till oordning i det best\u00e5ende.<\/p>\n Ett annat problem \u00e4r att de snabba samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringarna kr\u00e4ver stor kunskap och aktuell \u00f6verblick hos den som ska bed\u00f6ma yttrandefrihetsfr\u00e5gor. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att jurister inte ensamma kan omfatta hela f\u00e4ltet. Det borde vara sj\u00e4lvklart att samh\u00e4llsvetare (t.ex. ekonomer, sociologer och statsvetare) medverkade vid beredning av \u00e4renden. Men det \u00e4r sannolikt inte tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n Ett problem \u00e4r ocks\u00e5 dubbleringen i yttrandefrihetskontroll med b\u00e5de JO och JK som dels splittrar upp kompetens och resurser, dels m\u00e5ste regleras s\u00e5 att b\u00e5da inte behandlar samma fall (och eventuellt kommer fram till olika beslut).<\/p>\n Varf\u00f6r g\u00f6r man inte motsvarande som med revisionen, dvs. samlar all yttrandefrihetskontroll under riksdagen? JK skulle finnas kvar under regeringen och fokuseras p\u00e5 uppgiften som \u201dstatsadvokat\u201d medan \u00f6vriga \u00e4renden f\u00f6rdes till JO. Man kunde d\u00e5 \u00f6nska att det rekryterades personer med samh\u00e4llsvetenskaplig utbildning \u00e4ven till sj\u00e4lva JO-rollen vilket skulle st\u00e4rka hela kontrollorganisationen.<\/p>\n Det g\u00e5r helt enkelt inte att f\u00f6rst\u00e5 ett politiskt (och d\u00e4rmed f\u00f6rvaltningsm\u00e4ssigt) skeende utan att f\u00f6ra in maktaspekten. JK kommer i fallet med filosofernas ordningsregler p\u00e5 Lunds universitet att ta st\u00e4llning f\u00f6r en<\/i> sida d\u00e5 det g\u00e4ller utformningen av universitetens organisation utan att diskutera (eller kanske ens k\u00e4nna till existensen av) andra sidors st\u00e5ndpunkter.<\/p>\n Dessutom har vi en internationell trend d\u00e4r den yttrandefrihet, som i grundlagen ses om en grundval f\u00f6r ett fritt samh\u00e4lle, undertrycks till den grad att det finns sk\u00e4l att ifr\u00e5gas\u00e4tta att det f\u00f6religger n\u00e5gon lagstadgad yttrandefrihet i v\u00e4stdemokratin. Och var s\u00e5 s\u00e4ker p\u00e5 att den inte finns n\u00e5gon annanstans heller.<\/p>\n Lennart Lundquist<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Filosofiska institutionens ordningsregler Underlaget f\u00f6r diskussionen nedan \u00e4r ett beslut fr\u00e5n Justitiekanslern Anna Skarhed f\u00f6ranlett av en skrivelse fr\u00e5n filosofiprofessorn Erik J Olsson vid Lunds universitet. Grunden var ett PM \u2013 ”PM ang\u00e5ende ledningsstruktur och ramar f\u00f6r verksamheten i avdelningen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa JK tar st\u00e4llning f\u00f6r<\/em> ett auktorit\u00e4rt beslutssystem vid universitetet<\/h2>\n
Beslutfattares normer och verklighetsuppfattningar<\/h2>\n
![\"Lundqvist](\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/Lundqvist-fig-1.jpg\")
<\/a>\u00a0Figur 1 Tv\u00e5 grundinst\u00e4llningar till makten<\/i><\/p>\n\u00a0N\u00e5gra sammanfattande synpunkter<\/h2>\n