Regeringen har f\u00f6reslagit att vissa l\u00e4ros\u00e4ten ska ha m\u00f6jlighet att ombildas till h\u00f6gskolestiftelser. En s\u00e5 genomgripande reform inneb\u00e4r stora f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de f\u00f6r studenter och l\u00e4rare vid de universitet som v\u00e4ljer att bli h\u00f6gskolestiftelser. Academic Rights Watch reder ut vilka konsekvenser reformen kan f\u00e5 f\u00f6r den akademiska friheten.<\/i>
\n<\/p>\n
<\/i>I en departementspromemoria (Ds 2013:49)<\/a> f\u00f6resl\u00e5s att det i stiftelselagen (1994:1220) ska f\u00f6ras in best\u00e4mmelser om en ny stiftelseform som f\u00f6resl\u00e5s kallas h\u00f6gskolestiftelse. Syftet med reformen s\u00e4gs vara att \u00f6ka l\u00e4ros\u00e4tenas handlingsfrihet. Enligt promemorian \u00e4r det \u201dde s\u00e4rskilda behoven av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, flexibilitet och \u00f6kad internationell konkurrenskraft f\u00f6r vissa universitet och h\u00f6gskolor p\u00e5 h\u00f6gskoleomr\u00e5det som motiverar reformen\u201d. Till skillnad fr\u00e5n myndigheter kan en stiftelse ta emot donationer, \u00e4ga bolag, bygga upp egna ekonomiska tillg\u00e5ngar, och reformen s\u00e4gs underl\u00e4tta vissa former av internationella samarbeten. I Sverige finns redan tv\u00e5 h\u00f6gskolor som drivs som stiftelser sedan 1994, n\u00e4mligen H\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping och Chalmers tekniska h\u00f6gskola. Hittills har tre l\u00e4ros\u00e4ten, Karolinska institutet, Kungliga tekniska h\u00f6gskolan och Lunds universitet visat uttalat intresse f\u00f6r stiftelseformen.<\/p>\n I den statliga autonomiutredningen \u201dSj\u00e4lvst\u00e4ndiga l\u00e4ros\u00e4ten\u201d (SOU 2008:104)<\/a> kom utredarna fram till att stiftelseformen inte var n\u00e5got bra alternativ utan f\u00f6reslog en helt ny offentligr\u00e4ttslig organisationsform med en helt ny lagstiftning. Ocks\u00e5 fackf\u00f6rbundet SULF har st\u00e4llt sig kritiskt till f\u00f6rslaget<\/a> med motiveringen att det kollegiala beslutfattandet och studentinflytandet kan komma att hotas.<\/p>\n I Europa f\u00f6rekommer b\u00e5de helt sj\u00e4lvst\u00e4ndiga universitet (Danmark, England, Nederl\u00e4nderna) och verksamhetsformer som mer p\u00e5minner om det nu r\u00e5dande svenska systemet (Norge). I Frankrike och Finland samexisterar b\u00e5da systemen. Generellt kan s\u00e4gas att trenden mot \u00f6kad autonomi f\u00f6r h\u00f6gskolan \u00e4r del av en internationell process.<\/p>\n Inledningsvis kan s\u00e4gas att en eventuell \u00f6verg\u00e5ng till en stiftelseh\u00f6gskola inte beh\u00f6ver inneb\u00e4ra n\u00e5gra inskr\u00e4nkningar av den akademiska friheten. Samtidigt m\u00e5ste man komma ih\u00e5g, som vi tidigare rapporterat om<\/a>, att autonomireformen i Sverige generellt lett till minskad akademisk frihet, s\u00e4rskilt med avseende p\u00e5 det kollegiala styret, vilket f\u00e5r konsekvenser ocks\u00e5 vad g\u00e4ller andra aspekter av akademisk frihet.<\/p>\n I f\u00f6rslaget om inf\u00f6randet av stiftelseh\u00f6gskolor har man beaktat flera av de problem som kan t\u00e4nkas uppst\u00e5 n\u00e4r en h\u00f6gskola inte l\u00e4ngre \u00e4r en del av den offentliga f\u00f6rvaltningen och d\u00e4rf\u00f6r inte omfattas av de lagar och f\u00f6rordningar som i dag styr den statliga h\u00f6gskolans verksamhet. F\u00f6ljande uts\u00e4gs i promemorians f\u00f6rslag till stiftelsef\u00f6rordnande:<\/p>\n Frihet i h\u00f6gskoleutbildning och forskning ska vara en grundl\u00e4ggande princip f\u00f6r H\u00f6gskolestiftelsen. F\u00f6r forskning ska som allm\u00e4nna principer g\u00e4lla att<\/p>\n 1. forskningsproblem f\u00e5r fritt v\u00e4ljas,<\/p>\n 2. forskningsmetoder f\u00e5r fritt utvecklas, och<\/p>\n 3. forskningsresultat f\u00e5r fritt publiceras.<\/p><\/blockquote>\n Liknande formuleringar finns i styrdokument som reglerar verksamheten vid H\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping och Chalmers.<\/p>\n En viktig aspekt av akademisk frihet g\u00e4ller insyn och offentlighet. N\u00e4r det g\u00e4ller myndigheter, statliga h\u00f6gskolor inbegripna, regleras r\u00e4tten f\u00f6r medborgarna att ta del av offentliga handlingar i tryckfrihetsf\u00f6rordningen 2 kap. 1 \u00a7 d\u00e4r det st\u00e5r att \u201d[t]ill fr\u00e4mjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha r\u00e4tt att taga del av allm\u00e4nna handlingar\u201d. I nul\u00e4get regleras offentlighetsprincipen f\u00f6r en m\u00e4ngd stiftelser, bl.a. H\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping och Chalmers, genom ett till\u00e4gg till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vilka vid till\u00e4mpningen av lagen ska j\u00e4mst\u00e4llas med myndigheter. Av regeringens f\u00f6rslag framg\u00e5r att offentlighetsprincipen ocks\u00e5 ska g\u00e4lla h\u00f6gskolestiftelser: \u201d[r]\u00e4tten att ta del av allm\u00e4nna handlingar hos en myndighet ska g\u00e4lla \u00e4ven handlingar hos en h\u00f6gskolestiftelse\u201d. Vidare f\u00f6resl\u00e5s att \u201d[h]andlingsoffentligheten ska omfatta all verksamhet vid en h\u00f6gskolestiftelse och dess eventuella utbildningsbolag\u201d.<\/p>\n Den s.k. meddelarfriheten (tryckfrihetsgrundlagen 3 kap. 4 \u00a7), dvs. r\u00e4tten f\u00f6r medborgare att fritt l\u00e4mna upplysningar till exempelvis media och f\u00f6rfattare samt det explicita f\u00f6rbudet f\u00f6r myndigheter att efterforska vem som l\u00e4mnat uppgifter eller uts\u00e4tta n\u00e5gon f\u00f6r repressalier som har l\u00e4mnat uppgifter avsedda att tryckas, \u00e4r ocks\u00e5 garanterad i regeringens f\u00f6rslag. Enligt promemorian \u00e4r en f\u00f6ljd av att stiftelseh\u00f6gskolan ska omfattas av offentlighetsprincipen att ocks\u00e5 best\u00e4mmelserna om meddelarfriheten ska g\u00e4lla.<\/p>\n Offentlighet, insyn och meddelarfrihet utg\u00f6r s\u00e5ledes inte n\u00e5gra problem om en statlig h\u00f6gskola v\u00e4ljer att bli en stiftelseh\u00f6gskola.<\/p>\n Enligt promemorian \u00e4r utg\u00e5ngspunkten \u201datt studenters r\u00e4tts\u00e4kerhet v\u00e4sentligen ska f\u00f6rbli likv\u00e4rdig efter en ombildning till en h\u00f6gskolestiftelse\u201d. Det inneb\u00e4r bl.a. att vissa delar av det befintliga regelverket ska forts\u00e4tta att g\u00e4lla, exempelvis,<\/p>\n f\u00f6rvaltningslagens (1986:223) best\u00e4mmelser om j\u00e4v (11 och 12 \u00a7\u00a7), en parts r\u00e4tt att meddela sig muntligen (14 \u00a7 f\u00f6rsta stycket), anteckning av uppgifter (15 \u00a7), en parts r\u00e4tt att f\u00e5 del av uppgifter (16 och 17 \u00a7\u00a7), motivering av beslut (20 \u00a7), underr\u00e4ttelse av beslut (21 \u00a7), \u00f6verklagande (22 \u00a7), hur beslut \u00f6verklagas (23 och 24\u00a7\u00a7), \u00f6verl\u00e4mnande av \u00f6verklagande m.m. (25\u00a7), r\u00e4ttelse av skrivfel och liknande (26 \u00a7), ompr\u00f6vning av beslut (27 och 28 \u00a7\u00a7) samt \u00f6verklagande av avvisningsbeslut (30\u00a7).<\/p><\/blockquote>\n Vissa beslut ska dessutom kunna kunna \u00f6verklagas till \u00d6verklaganden\u00e4mnden f\u00f6r h\u00f6gskolan. Det g\u00e4ller t.ex. beslut om att en s\u00f6kande inte uppfyller kraven f\u00f6r beh\u00f6righet till utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 eller avancerad niv\u00e5, att inte g\u00f6ra undantag fr\u00e5n beh\u00f6righetsvillkor i vissa fall, beslut att inte bevilja den som \u00e4r antagen till utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 eller avancerad niv\u00e5 anst\u00e5nd med att p\u00e5b\u00f6rja studier eller studieuppeh\u00e5ll. V\u00e5r slutsats \u00e4r att studentr\u00e4ttigheterna \u00e4r v\u00e4l tillgodosedda i departementspromemorian.<\/p>\n Det verkliga problemet med en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n att vara en statlig f\u00f6rvaltningsmyndighet till en ny h\u00f6gskolestiftelse r\u00f6r enligt v\u00e5r uppfattning rekryteringen av vetenskapligt kompetent personal, ett omr\u00e5de som redan med befintligt regelverk \u00e4r problematiskt genom att h\u00f6gskolorna tenderar att kringg\u00e5 de regler som nu finns, n\u00e5got vi tidigare rapporterat om<\/a>.<\/p>\n Liksom n\u00e4r det g\u00e4ller studentr\u00e4ttigheterna \u00e4r grundf\u00f6ruts\u00e4ttningen i promemorian att den befintliga personalens anst\u00e4llningsvillkor \u201ds\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt ska f\u00f6rbli likv\u00e4rdiga efter en ombildning fr\u00e5n ett statligt l\u00e4ros\u00e4te till en h\u00f6gskolestiftelse\u201d.<\/p>\n Samtidigt st\u00e5r det klart att om en h\u00f6gskola ombildas till h\u00f6gskolestiftelse s\u00e5 kommer de regler som g\u00e4ller f\u00f6r statligt anst\u00e4llda inte att g\u00e4lla vid h\u00f6gskolestiftelsen. Det g\u00e4ller exempelvis regeringsformens kap. 12, lagen (1994:260) om offentlig anst\u00e4llning, anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen (1994:373) och de s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser om l\u00e4raranst\u00e4llningar som finns i h\u00f6gskolelagen (1992:1434) och h\u00f6gskolef\u00f6rordningen (1993:100).<\/p>\n I dessa lagar och f\u00f6rordningar \u00e5terfinns best\u00e4mmelser som \u00e4r mycket viktiga f\u00f6r att den enskildes r\u00e4ttigheter ska kunna tillvaratas, inte minst vilka bed\u00f6mningsgrunder som ska g\u00e4lla vid anst\u00e4llning. I regeringsformen kap. 12, 5 \u00a7 st\u00e5r exempelvis att det vid beslut om statliga anst\u00e4llningar endast ska f\u00e4stas avseende \u201dvid sakliga grunder, s\u00e5som f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet\u201d, n\u00e5got som upprepas i lagen om offentlig anst\u00e4llning d\u00e4r det betonas att \u201cskickligheten ska s\u00e4ttas fr\u00e4mst om det inte finns s\u00e4rskilda sk\u00e4l f\u00f6r n\u00e5got annat\u201d (4 \u00a7). I denna lag finns ocks\u00e5 best\u00e4mmelser om hur man \u00f6verklagar beslut, t.ex. vid tills\u00e4ttnings\u00e4renden d\u00e4r man kan \u00f6verklaga till \u00d6verklaganden\u00e4mnden f\u00f6r h\u00f6gskolan. I anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen regleras hur personal ska rekryteras. H\u00e4r finns krav p\u00e5 att tj\u00e4nster som ber\u00e4knas vara l\u00e4ngre \u00e4n sex m\u00e5nader ska utlysas och tills\u00e4ttas i konkurrens.<\/p>\n Vid en stiftelseh\u00f6gskola kommer enbart den lokala anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen att reglera hur personal rekryteras och r\u00e4tten att \u00f6verklaga tills\u00e4ttningsbeslut f\u00f6rsvinner enligt det f\u00f6rslag som nu presenteras. Vid H\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping och Chalmers g\u00e5r tills\u00e4ttningsbeslut inte att \u00f6verklaga. En s\u00e5dan ordning \u00e4r av olika sk\u00e4l inte \u00f6nskv\u00e4rd. Om den nuvarande anst\u00e4llningsf\u00f6rordningens bed\u00f6mningsgrunder f\u00f6r anst\u00e4llning upph\u00f6r finns en uppenbar risk att mindre intersubjektivt pr\u00f6vbara kriterier kan komma att till\u00e4mpas vid tills\u00e4ttningar. \u201dF\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet\u201d kan mycket v\u00e4l komma att ers\u00e4ttas av krav p\u00e5 \u201df\u00f6ljsamhet, anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga och lojalitet\u201d. Att l\u00e5ta l\u00e4ros\u00e4tena sj\u00e4lva reglera vilka kriterier som ska g\u00e4lla samtidig som r\u00e4tten att \u00f6verklaga tills\u00e4ttningsbeslut tas bort \u00f6ppnar f\u00f6r godtycke och i praktiken en urholkning av den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen. I detta avseende vore det \u00f6nskv\u00e4rt att det redan i lagen om stiftelseh\u00f6gskolan fanns klara kriterier f\u00f6r vilka bed\u00f6mningsgrunder som ska g\u00e4lla vid anst\u00e4llning och att r\u00e4tten att \u00f6verklaga tills\u00e4ttningsbeslut inf\u00f6rs, dvs. ungef\u00e4r samma regler som g\u00e4ller i dag.<\/p>\n Regeringens f\u00f6rslag inneh\u00e5ller f\u00e5 regler om hur en stiftelseh\u00f6gskola ska organiseras. Den ska, enligt f\u00f6rslaget, ha en egen f\u00f6rvaltning och l\u00e4rarna ska ha r\u00e4tt att nominera tre ledam\u00f6ter till h\u00f6gskolans styrelse. D\u00e4rut\u00f6ver \u00e4r det upp till h\u00f6gskolan att skapa en intern organisationsform. Det b\u00f6r emellertid p\u00e5pekas att UNESCOs Recommendation concerning the Status of Higher-Education Teaching Personnel<\/i><\/a>, ett v\u00e4rdegrundande dokument som Sverige f\u00f6rpliktigat sig att f\u00f6lja, kraftigt betonar vikten av det kollegiala styret:<\/p>\n 31. Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity, without discrimination of any kind, according to their abilities, to take part in the governing bodies and to criticize the functioning of higher education institutions, including their own, while respecting the right of other sections of the academic community to participate, and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution.<\/p>\n 32. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.<\/p><\/blockquote>\n Dokumentet som s\u00e5dant \u00e4r inte juridiskt bindandande och flera av landets h\u00f6gskolor har, i strid med rekommendationen, inf\u00f6rt en linjestyrd organisationsform d\u00e4r det kollegiala styret kraftigt beskurits. Det finns emellertid ingenting som hindrar att enskilda stater juridiskt formaliserar hela eller delar av UNESCOs rekommendation. Vid bildandet av h\u00f6gskolestiftelser skulle Sverige allts\u00e5 ha en unik m\u00f6jlighet att i lag stadf\u00e4sta den grundl\u00e4ggande akademiska friheten, ocks\u00e5 med avseende p\u00e5 det kollegiala styret s\u00e5som det uttrycks i citaten ovan.<\/p>\n S\u00e5vitt vi kan bed\u00f6ma beh\u00f6ver inte en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n statlig myndighet till h\u00f6gskolestiftelse inneb\u00e4ra ett hot mot den akademiska friheten. Offentlighetsprincipen och r\u00e4tten att fritt v\u00e4lja forsknings\u00e4mne, metod etc. \u00e4r garanterade i regeringens f\u00f6rslag liksom meddelarfriheten vilka \u00e4r centrala aspekter av akademisk frihet. Men s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller rekryteringsprocessen samt h\u00f6gskolans interna organisation finns en befogad oro \u00f6ver att \u00f6verg\u00e5ngen kan leda till oklara bed\u00f6mningskriterier, minskad r\u00e4tts\u00e4kerhet f\u00f6r den enskilde samt en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n ett kollegialt styre till \u00f6kad linjestyrning.<\/p>\n Enligt v\u00e5r uppfattning kan stiftelseh\u00f6gskolan utg\u00f6ra ett trov\u00e4rdigt alternativ till den nuvarande myndighetsformen om och endast om, det kollegiala styret och en rekryteringsprocess som tar sikte p\u00e5 sakliga grunder och akademisk skicklighet kan garanteras genom lagstiftning.<\/p>\n EJO\/MZ<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Regeringen har f\u00f6reslagit att vissa l\u00e4ros\u00e4ten ska ha m\u00f6jlighet att ombildas till h\u00f6gskolestiftelser. En s\u00e5 genomgripande reform inneb\u00e4r stora f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de f\u00f6r studenter och l\u00e4rare vid de universitet som v\u00e4ljer att bli h\u00f6gskolestiftelser. Academic Rights Watch reder ut vilka konsekvenser … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00d6vergripande akademisk frihet i stiftelseh\u00f6gskolan<\/b><\/h2>\n
Offentlighetsprincipen och meddelarfrihet<\/b><\/h2>\n
Studentr\u00e4ttigheter<\/b><\/h2>\n
Anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/b><\/h2>\n
Organisation av stiftelseh\u00f6gskolan<\/b><\/h2>\n
\u00a0Slutsatser<\/b><\/h2>\n