En tidigare Uppsala-unders\u00f6kning visade att flera h\u00f6gskolor efter autonomireformen f\u00f6rs\u00e4mrat eller, som Lule\u00e5 tekniska universitet, helt avskaffat det kollegiala styret. En ny studie visar att andra h\u00f6gskolor ocks\u00e5 ligger illa till. Slutsatsen blir att minst fem svenska h\u00f6gskolor inte l\u00e4ngre uppfyller UNESCO:s krav p\u00e5 kollegialt beslutsfattande.<\/i>
\n<\/p>\n
I ett tidigare inl\u00e4gg ber\u00e4ttade vi att den \u00f6kade institutionella sj\u00e4lvst\u00e4ndighet som autonomireformen gav l\u00e4ros\u00e4tena i flera fall lett till minskad akademisk frihet f\u00f6r l\u00e4rare och forskare. Deras kollektiva r\u00e4tt att styra sig sj\u00e4lva, vilket \u00e4r en del av den akademiska friheten, har bytts ut mot linjestyrning vid flera l\u00e4ros\u00e4ten. Detta enligt en l\u00e4sv\u00e4rd och gedigen uppsats av Elin Sundberg, som haft demokratiexperten Shirin Ahlb\u00e4ck \u00d6berg, docent i Statsvetenskap, som handledare. Studien t\u00e4cker in Uppsala universitet, Stockholms universitet, G\u00f6teborgs universitet, Lule\u00e5 tekniska universitet och H\u00f6gskolan Dalarna. Slutsatsen blev att medan Uppsala och Stockholm i stort lyckats bevara det kollegiala styret har det g\u00e5tt utf\u00f6r p\u00e5 andra h\u00e5ll. V\u00e4rst i klassen blev Lule\u00e5 som framst\u00e5r som Sveriges mest toppstyrda l\u00e4ros\u00e4te. Den kanske st\u00f6rsta \u00f6verraskningen var att G\u00f6teborg, till skillnad fr\u00e5n de andra st\u00f6rre h\u00f6gskolor, styrs alltmer oakademiskt.<\/p>\n
I den nya, kompletterande studien riktar Sundberg sin kritiska blick mot fem andra l\u00e4ros\u00e4ten<\/a>: Linn\u00e9universitetet, Lunds universitet, Malm\u00f6 h\u00f6gskola, S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola och \u00d6rebro universitet. Nytt i studien \u00e4r ocks\u00e5 att alla tio h\u00f6gskolorna, fr\u00e5n den gamla och nya studien, j\u00e4mf\u00f6rs med avseende p\u00e5 kollegialt styre av utbildningen. Uppsatsen ger en utm\u00e4rkt \u00f6verblick \u00f6ver h\u00f6gskolornas beslutssystem, d\u00e4r ett sl\u00e5ende faktum \u00e4r hur olika de ofta styrs.<\/p>\n I studien framst\u00e5r Lund och \u00d6rebro som vinnare. B\u00e5da har i h\u00f6g grad beh\u00e5llit det kollegiala styret. De stora sorgebarnen \u00e4r ist\u00e4llet Linn\u00e9universitetet och Malm\u00f6 h\u00f6gskola. Om Linn\u00e9universitetet skriver Sundberg s\u00e5 h\u00e4r i sitt sammanfattande omd\u00f6me:<\/p>\n Fr\u00e5n och med \u00e5r 2013 styrs inte l\u00e4ngre institutionerna kollegialt utan enbart av en prefekt. Vidare har linjestyrningen \u00f6kat i och med att enskilda chefer, framf\u00f6r allt dekan, fattar beslut i majoriteten av de unders\u00f6kta fr\u00e5gorna g\u00e4llande utbildning p\u00e5 delegation direkt av rektor. \u00c4ven linjestyrningen av beredningen av anst\u00e4llnings\u00e4renden har \u00f6kat. Dekan beslutar p\u00e5 direkt delegation av rektor om beredningsf\u00f6rfarande vid anst\u00e4llnings\u00e4renden utifr\u00e5n anst\u00e4llningsordningen och flera av fakultetsn\u00e4mndens beslutsbefogenheter har delegerats direkt till dekan fr\u00e5n rektor. Sammantaget framtr\u00e4der en bild d\u00e4r beslutsmakt har f\u00f6rflyttats till framf\u00f6rallt dekan p\u00e5 bekostnad av de kollegiala organens beslutsmandat. Val av dekan har dessutom ersatts med ett samr\u00e5dsf\u00f6rfarande. Linjestyrningen har \u00e4ven \u00f6kat vid val till fakultetsstyrelse genom att rektor utser valberedningen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Om Malm\u00f6 h\u00f6gskola heter det:<\/p>\n Flera f\u00f6r\u00e4ndringar har bidragit till en minskning av det kollegiala styret vid h\u00f6gskolan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r dekan som utses av rektor efter en rekryteringsprocess, dvs. ej genom val eller liknande. Linjestyrningen p\u00e5 fakultetsniv\u00e5n har \u00f6kat markant i och med att fakultetsstyrelsen framf\u00f6r allt har en r\u00e5dgivande roll. Fakultetsstyrelsen har vissa specificerade beslutsbefogenheter men uppges i \u00f6vrigt vara r\u00e5dgivande till dekan enligt arbetsordningen. Utbildning och forskning, sett till de beslutsbefogenheter som unders\u00f6ks h\u00e4r, \u00e4r i princip helt linjestyrd. Vidare har fakultetsstyrelsen inte l\u00e4ngre befogenhet att fatta beslut om budget f\u00f6r fakulteten \u00e5r 2013 utan \u00e4ven det g\u00f6r dekan.<\/em><\/p><\/blockquote>\n \u00c4ven anst\u00e4llnings\u00e4renden har p\u00e5verkats:<\/p>\n Linjestyrningen vid anst\u00e4llnings\u00e4renden har \u00f6kat. Fakultetsstyrelsen har inga uttalade beslutsbefogenheter vad g\u00e4ller anst\u00e4llnings\u00e4renden alls. Anst\u00e4llningsn\u00e4mnden \u00e4r r\u00e5dgivande till dekan och inte l\u00e4ngre en n\u00e4mnd under fakultetstyrelsen. Fakultetsstyrelsens tidigare n\u00e4mnder f\u00f6r utbildning och forskning har \u00e4ven de en f\u00f6r\u00e4ndrad roll d\u00e4r den r\u00e5dgivande funktionen till dekan betonas.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Om man kombinerar studierna framtr\u00e4der f\u00f6ljande bild av hur kollegialt utbildningen styrs. B\u00e4st \u00e4r Lund, Stockholm och \u2013 n\u00e5got \u00f6verraskande \u2013 \u00d6rebro, som kommer sn\u00e4ppet f\u00f6re sj\u00e4lvaste Uppsala. Sedan f\u00f6ljer S\u00f6dert\u00f6rn och d\u00e4refter ett G\u00f6teborg p\u00e5 dekis, f\u00f6re Linn\u00e9universitetet och H\u00f6gskolan Dalarna. P\u00e5 n\u00e4st sista plats hittar vi Malm\u00f6 som \u00e4r n\u00e4stan, men bara n\u00e4stan, lika toppstyrt som Lule\u00e5 som allts\u00e5 beh\u00e5ller sin bottenplacering.<\/p>\n UNESCO:s rekommendationer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning f\u00f6reskriver ett l\u00e5ngtg\u00e5ende kollegialt beslutsfattande i all akademisk verksamhet:<\/p>\n 31. Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity, without discrimination of any kind, according to their abilities, to take part in the governing bodies and to criticize the functioning of higher education institutions, including their own, while respecting the right of other sections of the academic community to participate, and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution.<\/em><\/p>\n 32. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Vi har tidigare konstaterat att \u00e5tminstone Lule\u00e5 tekniska universitet inte l\u00e4ngre uppfyller dessa internationellt \u00f6verenskomna principer. Efter den nya studien st\u00e5r det klart att H\u00f6gskolan Dalarna och G\u00f6teborgs universitet inte g\u00f6r det heller, samt att \u00e4ven Linn\u00e9universitetet och Malm\u00f6 h\u00f6gskola s\u00e4llat sig till samma oakademiska krets.<\/p>\n EJO\/MZ<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En tidigare Uppsala-unders\u00f6kning visade att flera h\u00f6gskolor efter autonomireformen f\u00f6rs\u00e4mrat eller, som Lule\u00e5 tekniska universitet, helt avskaffat det kollegiala styret. En ny studie visar att andra h\u00f6gskolor ocks\u00e5 ligger illa till. Slutsatsen blir att minst fem svenska h\u00f6gskolor inte l\u00e4ngre … Forts\u00e4tt l\u00e4sa