Filosofiprofessor rasar mot GU:s ledning: kräver nolltolerans mot regelbrott vid tjänstetillsättningar

Läget vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori i Göteborg trappas nu upp efter uppgifter om ett stort antal fall där lärare tillsvidareanställts i strid med gällande regelverk. I många fall är det fråga om anställningar med hänvisning till LAS men där villkoren för inlasning i själva verket inte uppfyllts. Forskarna som gjort undersökningen får nu stöd av filosofiprofessor emeritus Helge Malmgren som i debattinlägg går till skapt angrepp mot universitetsledningen och kräver nolltolerans mot regelbrott vid tjänstetillsättningar.

Vi har i flera tidigare inlägg lyft fram flera yngre göteborgsforskares kamp mot tvivelaktiga tjänstetillsättningar, som resulterat i att flera personer olagligt internrekryterats. Det har lett till att andra forskare aldrig fått möjlighet att konkurrera om tjänsterna och är sannolikt en faktor bakom betyget ”bristande kvalitet” för vissa filosofiutbildningar i Universitetskanslerämbetets utvärderingar. I flera fall har Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) gett forskarna rätt.

De grävande forskarna får nu stöd av filosofiprofessor emeritus Helge Malmgren som i ett inlägg i GU-journalen, Göteborgs universitets interntidning, går till skarpt angrepp mot GU:s ledning. Malmgren har, i samarbete med sina yngre kollegor, gått igenom ett antal förordnanden utfärdade vid GU, särskilt Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLOV) vid humanistiska fakulteten, de senaste 15 åren. Resultatet var slående:

– Vi har funnit ett stort antal fall där besluten står i strid med gällande regelverk. I många av de här fallen är det fråga om tillsvidareförordnanden med hänvisning till 5 § i Lagen om anställningsskydd (LAS), men där villkoren för inlasning i själva verket inte uppfyllts, skriver Malmgren.

Det ska också ha förekommit flera fall där personer tillsvidareförordnats utan hänvisning till LAS eller annan laga grund, utan att tjänsterna för den skull utlysts.

Enligt Malmgren har de chefer som godkänt anställningarna begått tjänstefel. GU har vidare enligt lagen om offentlig anställning en skyldighet att anmäla alla misstänkta tjänstefel till åtal. Den normala processen är att en dekanus eller universitetsdirektör gör en framställan till rektor, varefter rektor beslutar om ärendet ska hänvisas till Personalansvarsnämnden.

– Vi har uppmanat prefekten vid FLOV att initiera en sådan process, men utan resultat. Prefekten har meddelat att ingen misstanke om anmälningspliktiga tjänstefel föreligger. Vi finner detta högst uppseendeväckande i ljuset av de klara fakta som vi lagt på bordet.

Malmgren har därför gått vidare och gjort en egen framställan till universitetsdirektören för att rektor ska låta ärendena prövas i nämnden.

– I denna framställan listas åtta fall – bara en del av alla som vi uppdagat – där beslutande dekanus eller prefekt enligt vår mening gjort sig skyldig till minst tjänstefel. I flera av fallen kan det vara fråga om grovt tjänstefel. Vi avvaktar nu GU:s respons.

De åtta fall som åberopas hittar du här.

Malmgren gör det klart i skrivelsen att anmälan inte är riktad mot de personer som gynnats av de felaktiga besluten; de är utan skuld och sitter säkert på sina tjänster. Han är heller inte primärt intresserad av att inblandade chefer ska fällas för sina förseelser. Det han främst vill komma åt, skriver han, är istället en ledningskultur inom GU som innebär att lagar och förordningar kring anställningar nonchaleras.

– Den här kulturen är ett synnerligen allvarligt hot mot GU:s ambitioner vad gäller forskning och utbildning, och den har säkert redan missgynnat GU i förhållande till de universitet som skött anställningsfrågorna på ett korrekt sätt, menar Helge Malmgren.

Malmgren hoppas på att rektor nu ska göra ett kraftfull uttalande att det hädanefter råder nolltolerans mot anställningsbeslut som inte följer gällande lagar och förordningar.

ARW ställer sig bakom filosofernas ansträngningar att komma tillrätta med de allvarliga misshållandena på institutionen.

– Enligt akademiska principer ska tjänster tillsättas efter utlysning och i konkurrens så att den mest lämpade kan väljas. Endast på det sättet kan kompetensen säkras inom högskolan. Genom att tumma på dessa principer har GU slagit in på en farlig väg som obönhörligen leder till lägre kvalitetet i verksamheten och därmed står i konflikt med högskolelagens kvalitetskrav (1 kap. 4 §), säger Erik J Olsson på ARW.

– Tyvärr är brottet tjänstefel i praktiken avskaffat i Sverige idag som en del av införandet av New Public Management och avprofessionaliseringen av det offentliga. Personuppklaringen ligger på en procent, ungefär som vid cykelstölder. Men ärendet har ju flera andra aspekter som kan vara nog så viktiga. Förutom konflikten med högskolelagen är det ju illa för arbetsmiljön om lagar och regler åsidosätts och allmän oordning råder, framhåller Olsson.

ARW vill framhålla att det inte är helt riskfritt att granska tidigare tillsättningsärenden då ledningssanktioner inte kan uteslutas. Det finns indikationer på att repressalier vidtagits mot en av de pådrivande Göteborgsforskarna. ARW avstår från att lämna närmare upplysningar om fallet för att inte förvärra situationen för den drabbade.

Malmgrens ärende har diarienummer D 2015/49, för den som vill ta del av detaljerna.

This entry was posted in Akademisk frihet, Myndighetsutövning and tagged , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.