Lunds universitet tar krafttag mot oegentligheter: rektor inför nolltolerans

Att högskolan som en statlig myndighet respekterar svensk lag borde vara en självklarhet. Men som vi har dokumenterat under de sista åren sker en mängd överträdelser av lagar och förordningar vid landets högskolor. Att ett universitet utfärdar riktlinjer för hur anställda ska hantera oegentligheter är unikt och skickar viktiga signaler till medarbetarna och kan leda till att ett nytt arbetsklimat etableras.

Det kan tyckas en smula underligt att en statlig myndighet behöver understryka att man inte accepterar att myndighetens anställda begår brott eller handlar ohederligt. Verkligheten talar emellertid sitt tydliga språk. Sedan ARW började bevaka den svenska högskolan 2013 har vi kunnat rapportera om ett stort antal överträdelser av svenska lagar (se våra årsberättelser). Det är frågan om allt från olika former av repressalier vid kritik av högskolans ledning, olagliga tjänstetillsättningar, avtal som ingås av icke-behöriga tjänstepersoner, policydokument som begränsar eller skapar osäkerhet kring de anställdas yttrandefrihet och olaglig diskriminering. De fall vi har uppmärksammat är förstås, med största sannolikhet, bara toppen på ett isberg.

Sedan ämbetsmannaansvaret avskaffades 1976 är det nämligen i stort sett riskfritt för prefekter, dekaner och andra chefer inom högskolan att begå handlingar som strider mot lagar, förordningar och föreskrifter. Det finns visserligen en teoretisk möjlighet att åtalas för tjänstefel eller grovt tjänstefel (som i det senare fallet kan resultera i fängelse mellan sex månader och sex år). I praktiken är det dock ett försvinnande litet antal anmälningar som leder till fällande domar. Justitierådet, Thomas Bull, har i uppsatssamlingen, Fundamentala fragment: ett konstitutionellt lapptäcke (Uppsala: Iustus, 2014), gjort bedömningen att uppklarandeprocenten för tjänstefel är ungefär densamma som för cykelstölder. Det förefaller sannolikt att det uppstått ett klimat inom högskolan där chefer på olika nivåer helt enkelt inte respekterar lagar och förordningar om dessa kommer i konflikt med NPM-ideologins styrnings- och ledningsmetoder.

Mot den här bakgrunden är det utomordentligt glädjande att Lunds universitet, genom ett rektorsbeslut, undertecknat av Torbjörn von Schantz, beslutat att införa vad som måste uppfattas som nolltolerans mot oegentligheter inom verksamheten. Dokumentet Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter (dnr STYR 2014/410) betonar att utgångspunkten är att ”oegentligheter inte accepteras i universitetets verksamhet” och att det är ”alla anställdas skyldighet och rättighet att agera vid misstänkta och konstaterade oegentligheter”. En ”oegentlighet” definieras som,

en handling i strid med författning, som är avsiktligt utförd av en eller flera anställda för att uppnå fördel för den eller de som utför handlingen eller någon annan, och som kan orsaka väsentlig skada eller förlust för universitetet. Med skada eller förlust avses exempel ekonomisk förlust eller förtroendeskada.

Härefter följer en klar instruktion om hur man ska gå tillväga om man upptäcker att något brottsligt förekommit: den som upptäcker eller misstänker en oegentlighet ska anmäla detta till förvaltningschefen, som ska utreda ärendet om det bedöms falla under de aktuella riktlinjerna. Anmälan kan vara anonym. Försåvitt vi kan bedöma skulle dessa riktlinjer vara tillämpliga på huvuddelen av de ärenden vi rapporterat om.

Vikten av detta dokument (under förutsättning att det verkligen implementeras) ska inte underskattas. Att universitetets högsta ledning på detta sätt markerar att anställda vid högskolan ska följa gällande lagar och förordningar skickar tydliga signaler till universitetets samtliga anställda att det blåser nya vindar. Detta initiativ kan nämligen inte förstås på annat sätt än att universitetsledningen är missnöjd med den tidigare ordningen och nu vill verka för förändring. Det är mycket positivt.

Det är vår förhoppning att dessa riktlinjer tjänar som inspiration för landets övriga högskolor. Det skulle ha positiva effekter för medborgarnas förtroende för universitetens demokratiutvecklande funktion och för de anställdas förtroende för att verksamheten styrs rättssäkert.

EJO/MZ

This entry was posted in Myndighetsutövning and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.