Efter ARW:s granskning: chefs-JO medger kvalitetsproblem inför Konstitutionsutskottet

Academic Rights Watch avslutar verksamheten 2016 genom att bokföra en oväntad framgång. Vår granskning av Justitieombudsmannen visar sig ha fått genomslag på myndigheten. I ett öppet sammanträde i riksdagens konstitutionsutskott medgav nämligen nya chefs-JO:s öppet de kvalitetsproblem som ARW som enda granskare kunnat dokumentera, och att man nu utreder hur verksamheten kan förbättras.

Men allra först vill vi på ARW passa på att tacka alla som genom att donerat till vår verksamhet stött oss under året.

– Vi är mycket glada över de medel som kommit in. Vi är också hedrade av att så många lämnar uppgifter till oss, som i en rad fall lett till avslöjanden om akademiska missförhållanden ute på lärosätena, även om vi inte alltid hinner fullfölja så många ärenden som vi skulle vilja. Ett stort tack till er alla för förtroendet, säger Magnus Zetterholm på ARW.

Så till själva ärendet. Som vi har påpekat tidigare är det av största vikt för den akademiska friheten i Sverige att de statliga organ som är satta att övervaka grundlagsstadgade rättigheter, såsom yttrande- och informationsfriheten, fungerar som de ska. Det gäller inte minst Justitieombudsmannen (JO), som ofta är den enda utvägen för lärare och forskare som blivit av med grundläggande rättigheter.

Tyvärr fann vi, vid närmare påseende, uppseendeväckande brister vid JO. I våra inlägg dokumenterade vi i detalj hur antalet anmälningar till JO ökat drastiskt samtidigt som antalet JO:s beslut som utmynnar i kritik varit konstant och de senare åren t.o.m. minskat. JO kritiserar alltså myndigheterna och deras chefer allt mer sällan. Enligt vår uppskattning avvisas årligen 300-400 berättigade klagomål från allmänheten. Vi kunde också dokumentera att JO missade Macchiarini-affären, trots åtta inkomna anmälningar varav ingen utreddes. Vår slutsats var att situationen på JO i mycket liknar den på Riksrevisionen.

Vi skickade våra inlägg per e-post till samtliga ledamöter i Riksdagens konstitutionsutskott (KU), som har visst, om än begränsat, inflytande över JO. Det hade oväntad effekt. Flera ledamöter hörde av sig och var mycket intresserade av vår dokumentation. Vi fick också ett officiellt meddelande att samtliga ledamöter efter det första inlägget (om den problematiska ärendeutvecklingen) officiellt informerats om att vi skrivit till KU.

Men det mest intressanta hände den 24 november. Då ägde nämligen det årliga öppna sammanträdet om JO:s verksamhet rum på KU. Sammanträdet hålls traditionsenligt i slutet av året då JO överlämnar sin ämbetsberättelse till Riksdagen och redogör för årets verksamhet. Sammanträdet innefattar även en frågestund, som spelas in och finns på Riksdagens webbplats.

Döm om vår förvåning när nya chefs-JO:n Elisabeth Rynning inledde frågestunden med att medge de brister i ärendehanteringen som vi identifierat. Så här sade hon (15:00, vår transkription):

När det gäller ärendena, klagomålen, har ni säkert sett att andelen klagomål till JO ökade med drygt nio procent jämfört med det närmast föregående verksamhetsåret. Och vi har funderat lite grann på vad det kan bero på. De stora flyktingströmmarna medförde ju belastning under hösten 2015 på flera myndigheter, bl.a. Migrationsverket. Det kan förklara kanske en del av ökningen, men vi tror att det också är en mer generell trend, som har fortsatt även under det innevarande verksamhetsåret. I ett 10-årsperpektiv handlar det om en 25-procentig ökning av ärendetillströmningen. Och det medför naturligtvis ökade krav på oss ombudsmän att prioritera vilka ärendet ska vi utreda. Vilka inspektioner och övriga initiativ finns det utrymme för? Tittar man på antalet fullt utredda ärenden liksom antalet ärenden där JO uttalar kritik så har det legat på ungefär samma nivå under de senaste fem åren. Men det innebär naturligtvis att eftersom antalet klagomål har ökat så ligger den procentuella andelen lite lägre än vad den tidigare har gjort. Den har sjunkit något och det kanske kan vi återkomma till.

En timme inpå mötet pressades Rynning på denna punkt av SD-ledamoten Fredrik Eriksson, som även tog upp JO:s tillkortakommande angående Macchiarini-affären och drog paralleller till Riksrevisionen (1:07:01):

Utifrån de här utgångspunkterna och kopplat till det som har nämnts tidigare, det här om att antalet klagomålsärenden ökar varje år som går, det finns en sjunkande andel ärenden som resulterar i någon form av erinran eller annan kritik. Det som JO själva skriver i ämbetsberättelsen om att de egna inspektionerna inte är så många som man skulle kunna önska för eget vidkommande. Och också sett till vad som har framkommit i media kring t.ex. att Macchiarini-skandalen passerade lite grann förbi och också vad Hans-Gunnar Axberger har framkommit med när det gäller styrningen utav JO sett till kopplingar till styrningen av Riksrevisionen. Hur skulle ni vilja se att er verksamhet utvecklades och för ändrades över tid? Är det en resursfråga? Är det mer pengar som behövs för att ni ska kunna hantera de här frågorna på ett bättre sätt? Eller är det någonting annat? Kan ni utveckla hur ni skulle vilja se att verksamheten utvecklades?

I svaret på Erikssons frågor överraskade Rynning återigen genom att hålla med om problembilden och om att det finns kvalitetsbrister som måste åtgärdas, t.ex. genom anställning av mer personal (1:09:13):

Det är ju en fråga som ligger naturligtvis inom ramen för alltså chefs-JO:s funderingar. Hur ska vi utveckla den här verksamheten? Jag har, som jag nämnt, ganska kort tid bakom mig i ämbetet men funderar naturligtvis över vad vi behöver göra för att kunna fullgöra vårt uppdrag bättre. Diskussioner om utökning av personalen inom ramen för budget, den budget vi har, eller med utökat anslag ingår i den diskussionen. …  När det gäller något slutligt ställningstagande har jag inte kommit där ännu men det är alltså frågor som vi diskuterar nu om vi behöver anställa fler föredragande t.ex. än vad vi har idag för att kunna göra de saker som vi vill göra eller om det är andra förändringar som skulle kunna bidra till en högre effektivitet. Jag kan också säga när det gäller anslagssparandet att det är ju någonting som vi har haft länge och det är med som såvitt jag förstår som möjliggör för JO att när så behövs utan att begära särskilda pengar vidta förändringar…

Ytterligare beredning och debatt kring JO:s ämbetsberättelse och allmänna situation är inplanerade under januari 2017. Även en riksdagsmotion har lämnats in som, delvis mot bakgrund av uppgifter som vi lämnat, yrkar på en utredning av förhållandena på myndigheten.

– Det är glädjande att vår granskning fått sådan uppmärksamhet centralt inom JO, vilket delvis beror på turliga omständigheter. Det faktum att Elisabeth Rynning just tillträtt som chefs-JO och alltså inte belastas av de missförhållanden som rått under förra chefs-JO:n Elisabeth Furas ledning innebär förhoppningsvis en nystart för myndigheten, säger Erik J Olsson på ARW.

– En annan gynnsam faktor är att Rynning i grunden är akademiker och tidigare professor. Det öppnar för en mer akademisk och demokratisk Justitieombudsman som kan stå emot trycket från New Public Management och den grundlagsvidriga företagstyrning av det offentliga som är roten till mycket ont inom akademin, menar Olsson.

Efter KU-debatten kunde ARW visa att JO även tillsatt en rad, även högt uppsatta, tjänster utan utlysning, i strid med det statliga regelverket.

– Det är viktigt att JO nu även ser över rutinerna för anställningar. En granskningsmyndighet måste rimligen själv hålla sig till det statliga regelverket och seriöst utlysa tjänster, säger Erik J Olsson på ARW.

Elisabeth Rynning doktorerade i offentlig rätt 1994, utnämndes till docent i offentlig rätt 1996 och var professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet 2003-2012. Under åren 2012-2016 var hon justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Den 9 juni 2016 valdes hon av en enhällig riksdag till ny chefsjustitieombudsman.

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦

 

Liknande ärenden

Nästa granskningsmyndighet som krisar? JO har inte längre ”tid” att kritisera cheferna

ARW avslöjar: Justitieombudsmannen missade Macchiarini-affären

JO bryter mot statliga regelverket: tillsätter tjänster utan utlysning

This entry was posted in Myndighetsutövning and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.