Vill du veta vad ledningen mejlar om dig? Dom i kammarrätten ger dig rätt

Misstänker du att ledningen i hemlighet motarbetar dig? En färsk dom i kammarrätten i Göteborg ger dig rätt att ta del av deras e-post. Domen hämmar maktutövning som sker över huvudet på lärare och forskare och stärker därmed den akademiska friheten. Ett aktuellt fall på KTH illustrerar hur domen kan användas i praktiken.

Bakgrunden till kammarättens dom är att en anställd vid Lunds universitet begärt ut e-post där hennes namn omnämns. Lunds universitet hittade fyra sådana meddelanden. Den anställdes begäran avslogs dock av universitetet, vilket skedde med hänvisning till att ”[k]ommunikation mellan LU-anställda är att jämställa med internt arbetsmaterial enligt tryckfrihetsförordningens 2 kapitel 9 § 2 stycket”. Då korrespondensen inte resulterat i ett ”ärende” kunde den enligt LU inte anses vara upprättad i tryckfrihetsförordningens mening. Enligt universitetet rörde det sig därför inte om en allmän handling.

Den anställde överklagade universitetets beslut till kammarrätten i Göteborg, som kom till en annan slutsats. Enligt kammarrätten har LU missförstått syftet med den paragraf man hänvisat till i tryckfrihetsförordningen:

Syftet med den bestämmelsen är att utkast till beslut, koncept och liknande handlingar, s.k. mellanklassprodukter, ska kunna skickas över till andra myndigheter för synpunkter utan att bli allmänna handlingar på den grunden att de är expedierade … Bestämmelsen tar alltså sikte på handlingar som är avsedda att omarbetas. De i målet aktuella e-post-meddelandena är inte avsedda att omarbetas utan är enligt kammarrättens mening färdigställda.

E-postmeddelandena är därför, enligt kammarrätten, allmänna handlingar som ska utlämnas till den anställde, om det inte finns hinder från sekretessynpunkt. Då denna fråga inte prövats återförvisades ärendet till LU för sådan prövning.

Det centrala här är att all e-post som sänds internt inom universitetet och inte hör till något officiellt ärende är allmänna handlingar, såvida de inte är belagda med sekretess. Vad som är sekretessbelagt och inte är i sig regelstyrt och inte något som kan avgöras godtyckligt av högskoleledningen. I klartext betyder detta att all form av ryktesspridning, hemlighetsmakeri och annan kommunikation utanför de officiella ärendena utom i undantagsfall är öppen för anställdas och allmänhetens insyn.

Du kan få ut en förteckning (logg) på e-post som handlar om dig genom att vända dig till Registrator. Du måste ange vilka sökbegrepp som ska användas (t. ex. ditt namn) samt vilken tidsperiod det rör sig om. Du kan även ange avsändare och adressat (t. ex. de korresponderande chefernas namn). Du kan sedan vända dig till chefsjurist eller förvaltningschef med en begäran att få se innehållet. Genom att redan i detta läge hänvisa till kammarrättens i Göteborgs beslut förhindrar du att högskolan avslår begäran med hänvisning till felaktiga lagtolkningar.

Ett aktuellt fall får illustrera hur kammarrättens dom kan användas i praktiken. KTH-professor Claes Johnson blev nyligen kontaktat av SVT:s reporter Anna Hansson för medverkan i Gomorron Sverige med utgångspunkt från sitt arbete med reformering av matematikutbildningen, vilket enligt Johnson motarbetats av KTH:s ledning. Enligt Johnson kom de den 4/4 överens om hans medverkan den 15/4. Johnson beskriver det fortsatta händelseförloppet så här:

1. Jag lägger upp detta på min blogg 4/4.

2. Jag informerar Anna om att det finns risk att KTH intervenerar och Anna säger att SVT aldrig skulle vika sig, eftersom det jag har att säga är så intressant och viktigt.

3. Den 11/4 kommer besked per email från programkoordinator Lotta Skoglund att jag är avbokad eftersom den 15/4 är sista dagen för ansökan till högskolan och att inslaget med min medverkan inte får plats. Det visar sig att inslaget om ansökan till högskolan blir 3 min långt.

4. Jag påbörjar en undersökning om avbokningen och tystandet av min röst beror på intervention från KTH.

5. Anna och Lotta säger att så icke skett, men när jag frågar Ewa Lundin, chef och ansvarig utgivare av Gomorron Sverige, som uppenbarligen beordrat Lotta att avboka, så får jag inget svar.

6. Jag jagar Ewa i 3 dagar och får till slut ett besked att KTH inte kontaktat henne men möjligen någon annan.

7. Samtidigt frågar jag prefekt matematik KTH Sandra Di Rocco om KTH kontaktat SVT och får en serie undvikande svar.

8. Jag begär ut loggen för Di Roccos epost med Subject: ’Gomorron Sverige’ och får en lista på ett tiotal mail mellan henne, rektor, dekan och adm chef varav några med Subject: ’Gomorron Sverige, VIKTIGT’.

9. Jag begär att få ta del av mailen, men KTH vägrar lämna ut dem.

10. Jag inleder överklagan av detta beslut till Kammarätten.

Johnson kompletterade några dagar senare sin överklagan med hänvisning till att domen från kammarrätten i Göteborg är prejudicerande i ärendet. Kammarrätten i Stockholm måste nu rimligen återförvisa ärendet till KTH för rutinmässig sekretessbedömning. Att det skulle röra sig om sekretessbelagt material verkar, att döma av rubrikerna på mejlen, uteslutet. Vi förutsätter därför att Johnson kommer att få ta del av innehållet i korrespondensen.

EJO/MZ

 

Bilagor

Kammarrätten i Göteborgs dom

Logg från Registrator på KTH

KTH:s beslut

Claes Johnsons överklagande

 

This entry was posted in Yttrandefrihet. Bookmark the permalink.

Comments are closed.