På Brännpunkt i svenska Dagbladet den 3 mars 2013 argumenterar tre företrädare för Kristdemokraterna för att man i Sverige bör införa en författningsdomstol och två av undertecknarna har också lämnat en motion i syfte att förvekliga detta. Enligt vår uppfattning är detta ett alldeles utmärkt initiativ som skulle kunna få betydande positiva effekter för den akademiska friheten i Sverige. Academic Rights Watch har tidigare pekat på behovet av en sådan institution. En författningsdomstol av det slag som exempelvis finns i Tyskland har som yttersta syfte att garantera medborgarnas fri- och rättigheter i förhållande till staten.

Venedigkommisionen, ett rådgivande organ inom Europarådet, har upprättat ett förslag till riktlinjer för hur den konstitutionella kontrollen skulle kunna förstärkas genom författningsdomstolar. I dokumentet Draft Vademecum on Constitutional Justice framhålls att en författningsdomstol ska vara en högre instans som är skild från det övriga domstolsväsendet, med en egen budget, och att den i övrigt ska verka oberoende av andra statliga institutioner. Uppgiften för en författningsdomstol, som består av mycket kvalificerade jurister, är dels att bedöma huruvida nya lagar är i enlighet med det aktuella landets konstitution, dels att bedöma om tolkningen av befintliga lagar är författningsenliga. Det är just denna sista aspekt som är särskilt viktig för den akademiska friheten.

När det gäller prövningen av nya lagförslag så sker det i dag genom en särskild myndighet, det s.k. Lagrådet, men regeringen är inte skyldig att låta myndigheten granska ett lagförslag. Tillsynen, dvs. att regering, riksdag och myndigheter tillämpar lagar och förordningar korrekt, handhas i Sverige av två andra instanser: Justitiekanslern (JK) och Riksdagens ombudsmän (JO). JK är emellertid en myndighet och är alltså underställd regeringen och är också statens främste jurist såtillvida att myndigheten företräder staten i tvistemål i domstol. JK tar bara upp ett fåtal fall som har ett mer generellt intresse. Utgångspunkten för JO:s verksamhet sägs visserligen vara ”den enskildes intresse av att bli föremål för en lagenlig och även i övrigt korrekt behandling från myndigheternas sida”, men inte heller JO kan sägas vara en oberoende instans. Liksom i fallet med JK kan inte JO upphäva, dvs. korrigera felaktigt fattade beslut och när det gäller frågor som berör akademisk frihet, särskilt yttrandefrihet, är det allmänna intrycket att JO oftast står på arbetsgivarens sida mot den enskilde, en uppfattning som stöds av en C-uppsats från Göteborgs universitet (Ström, Elsebeth, Största möjliga tystnad? Om gränserna för yttrandefriheten i svenskt arbetsliv. Institutionen för arbetsvetenskap, 2001).

Kristdemokraternas förslag om att inrätta en oberoende författningsdomstol skulle således väsentligen kunna öka rättssäkerheten i Sverige och bidra till ett betydligt friare klimat på landets högskolor. Grundarna av Academic Rights Watch välkomnar detta förslag.