Den ökade institutionella självständighet som autonomireformen gav lärosätena har lett till minskad akademisk frihet för lärare och forskare. Deras kollektiva rätt att styra sig själva, vilket är en del av den akademiska friheten, har bytts ut mot linjestyrning vid flera lärosäten. Det är resultatet av en ny undersökning som genomförts vid Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala.
Syftet med undersökningen var att klargöra hur maktfördelningen mellan de två styrformerna kollegial styrning och linjestyrning förändrats i och med autonomireformen med avseende på beslutsmakt som rör kvalitet i utbildning och forskning. Den mer specifika frågeställningen gällde vilka förändringar av olika aktörers beslutsbefogenheter som autonomireformen resulterat i. Studien baseras på material om fem representativa högskolor: Uppsala universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och Högskolan Dalarna. Undersökningen redovisas i en gedigen och läsvärd C-uppsats av Elin Sundberg som haft demokratiexperten och samhällsdebattören Shirin Ahlbäck Öberg, docent i Statsvetenskap, som handledare.
Sundberg fann att den kollegiala beslutsmakten har utökats till att omfatta fler kategorier anställda vid lärosätena. I vissa fall har kollegial beslutsmakt tillfallit teknisk-administrativ personal vilka inte kan sägas tillhöra kategorin professionella kolleger. Begreppet kollegialitet har därmed urvattnats. Linjestyrningens företrädare har vidare fått ökad makt vid val av kollegiala ledare, i beslut som rör anställningsärenden och i frågor som rör kvalitet i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Det finns även en tendens att kollegialt beslutsfattande har centraliserats i och med att fakultetsövergripande organ har inrättats och beslutsmakt har flyttas till dessa överordnade kollegiala organ.
Samtidigt finns det stora skillnader mellan lärosätena. Medan Uppsala lyckats hålla emot, har linjestyrningen fått tydligt genomslag vid de övriga lärosätena som omfattas av studien. Det mest extrema fallet är Luleå tekniska universitet där den kollegiala beslutsmakten avskaffats.
Sundbergs studie kan relateras till Unescos rekommendationer för högre utbildning som föreskriver ett långtgående kollegialt beslutsfattande i all akademisk verksamhet:
31. Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity, without discrimination of any kind, according to their abilities, to take part in the governing bodies and to criticize the functioning of higher education institutions, including their own, while respecting the right of other sections of the academic community to participate, and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution.
32. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.
Sundbergs undersökning indikerar att Luleå tekniska universitet inte längre uppfyller dessa principer. Detsamma gäller sannolikt Högskolan Dalarna och, vilket är mer anmärkningsvärt, Göteborgs universitet. Det är välkänt att flera andra lärosäten ligger illa till, inte minst Högskolan i Gävle vars akademiska tillkortakommanden Academic Rights Watch haft anledning att uppmärksamma i andra sammanhang. Oss veterligen har ingen högskola tagit autonomireformen som ett tillfälle att öka lärares och forskares akademiska frihet.
Utvecklingen är problematisk även mot bakgrund av följande paragrafer:
20. Autonomy should not be used by higher education institutions as a pretext to limit the rights of higher-education teaching personnel provided for in this Recommendation or in other international standards …
21. Self-governance, collegiality and appropriate academic leadership are essential components of meaningful autonomy for institutions of higher education.
Av de lärosäten som täcks av Sundbergs studie är det nog bara Uppsala, och möjligen Stockholm, som inte använt autonomireformen som förevändning för att begränsa de akademiska lärarnas rättigheter och som fortfarande har en meningsfull autonomi byggd på kollegialitet och akademiskt ledarskap. Det är bekymmersamt att Sverige bedriver en utbildningspolitik som alltmer fjärmar sig från internationella överenskommelser.
EJO/MZ