Mejlaffären på KTH: domen i Kammarrätten i Stockholm öppnar för skuggförvaltning

Kammarrätten i Stockholm har avslagit KTH-professor Claes Johnsons begäran att få se chefernas omfattande mejlkorrespondens i samband med att Johnsons medverkan i TV-programmet Gomorron Sverige på oklara grunder ställdes in. Även KTH:s rektor förekommer i korrespondens med rubriken ”Gomorron Sverige”. Domen är olycklig då den, om den står sig i Högsta förvaltningsdomstolen, underlättar för högskolor och andra myndigheter att upprätta en skuggförvaltning bortom offentlighetens insyn.

Som Academic Rights Watch tidigare berättat har Kammarrätten i Göteborg nyligen slagit fast att interna mejl som inte är avsedda att omarbetas som del av ett officiellt ärende ska betraktas som färdigställda. De blir därmed enligt Tryckfrihetsförordningen allmänna handlingar som ska lämnas ut på begäran om det inte finns hinder från sekretssynpunkt. Domen är viktig därför att den motverkar godtycklig maktutövning som sker i det fördolda.

Anta att högskolan vill sanktionerna eller på annat sätt motarbeta en obekväm intern kritiker. Ett sådant ärende kan hanteras på två sätt: officiellt eller inofficiellt. Om det hanteras officiellt och diarieförs måste beslutet så småningom registreras som hörande till ärendet. De ”mellanprodukter” – anteckningar, förslag m.m. – som ledde till beslutet blir visserligen inte allmänna handlingar, då de är avsedda att omarbetas, men själva beslutet blir genom registreringen offentligt. Beslutet, som enligt Förvaltningslagen även måste innehålla de skäl som bestämt utgången, kan därmed bli föremål för offentlig granskning och kritik. Den andra möjligheten är att ärendet hanteras inofficiellt, d.v.s. utan att det diarieförs, vilket kan vara lockande om högskolan medvetet agerar utanför lagen, eller i dess gränsmarker. Men i så fall är all intern mejlkorrespondens i ärendet fortfarande offentlig, enligt den ovanligt lyckade Göteborgsdomen. Den kan därmed begäras ut från universitetsförvaltningen via Registrator.

Oavsett hur ett för högskolan pinsamt ärende hanteras – officiellt eller inofficiellt – finns det alltså möjlighet att få insyn i vad som hänt, vem som agerat och varför. Kammarrätten i Göteborg förtjänar all respekt för den glasklara domen som vittnar om avsevärd insikt i det öppna samhällets hörnpelare såsom de kommer till uttryck i grundlagarna.

Det är därför desto mer beklagansvärt att Kammarrätten i Stockholm i KTH-fallet nu gör den motsatta bedömningen: att internpost som inte hör till något ärende i princip ska behandlas som om den vore sekretessbelagd. Den nya domen inbjuder till skugghantering inte minst av ärenden där civila och akademiska rättigheter står på spel och är därför förkastlig. Här finns en djup konflikt med den svenska offentlighetsprincipen som demokratifundament. Läs mer om bakgrunden till Claes Johnsons överklagan här.

Claes Johnson har kontaktat personalen på Kammarrätten i Stockholm för att försöka få större klarhet i varför man valt att gå emot Göteborg. Hans rapport om dessa initiativ talar knappast till de inblandade tjänstemännens fördel. Bland annat hävdar dessa tydligen att de inte längre har kvar handlingarna i ärendet, vilket låter egendomligt. Johnson rapporterar också om motsägelsefulla svar på frågan huruvida det förekommit kontakt mellan Kammarrätten och KTH-ledningen. Enligt Johnson har en tjänsteman på Kammarätten lämnat uppgiften att denna begärt in, och alltså känt till innehållet i, mejlkorrespondensen.

Johnson har överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen. Det vore ett svårt slag för den svenska demokratin om domen i Stockholm står sig. Men vi är tillräckligt luttrade för att inte ta någonting för givet när det gäller svenska rättsinstansers tillförlitlighet i ärenden där myndighetshierarkins bevarande står mot den enskilde individens rättigheter. Vi kan inte utesluta att detta ärende hör just till den kategorin.

EJO/MZ

This entry was posted in Akademisk frihet and tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.