På kort tid har Academic Rights Watch blivit en kraft att räkna med inom högskolan. Nu stärker vi vår organisation och blir en insamlingsstiftelse. Det ger oss möjligheter att beredda vår verksamhet och t.ex. ge utsatta svenska akademiker ännu mer stöd. För dig som följer oss betyder det att du får en reell möjlighet att främja den akademiska friheten genom att skänka ett bidrag till vår stiftelse. Bara om vi förenar våra krafter kan vi rädda den högre utbildningen från en dyster framtid.
Orosmolnen för den svenska högskolan tornar upp sig. Allt fler lärosäten inför toppstyrning enligt New Public Management och nedmonterar samtidigt det kollegiala beslutsfattandet. Högskoleledningarna bryr sig allt mindre om högskolan och verksamheten och alltmer om ”varumärket”. De ekonomiska incitamenten är starka att godkänna även svaga elever, trots att de akademiska kunskapskraven inte är uppfyllda. Alltfler lärare känner att de inte kan agera utifrån sina professionella normer och att de t.o.m. bestraffas av ledningen om de försöker. Högskolans tak blir, kort sagt, allt lägre.
Konsekvensen är att många lärare och forskare nu känner frustration inför sin arbetssituation. Det kan ta sig uttryck i förlorad arbetsglädje, energilöshet, allmän uppgivenhet, depression och sjukskrivning. När lärare och forskare lider blir också verksamheten – undervisningen och forskningen – lidande. Den svenska högskolan är på väg att bli en ”Pisa-högskola”, som obönhörligt rör sig nedåt på ett sluttande kvalitetsplan.
Fackföreningarna har inte kunnat stå emot. Ett snävt fokus på arbetsrättsliga frågor och löneförhandlingar har gjort att man inte sett den större bilden. Inre splittring, individualism och frånvaro av fackligt engagemang blockerar nu konkret handling.
Granskningsorgan som JK, JO och UKÄ är i grunden politiska enheter. JK och UKÄ lyder direkt under regeringen och deras beslut genomsyras av uppdragsgivarens kortsiktigt instrumentella syn (läs: högskolan som arbetsmarknadsåtgärd och regional tillväxtmotor). Förståelsen för högskolans långsiktiga demokratiska och kulturella roll, för den akademiska professionens särart och oberoende, är minimal.
Academic Rights Watch har sedan 2012 aktivt motverkat denna utveckling. Det har vi gjort genom att på vår välbesökta sajt dels dokumentera överträdelser av den akademiska friheten, dels publicera namnen på de chefer som otvetydigt utnyttjar sin maktställning så att de synliggörs vid sökning med Google. Våra inlägg delas i sociala medier och tas upp för diskussion i etablerade tidningar, där vi själva deltar med debattartiklar.
Okunnigheten kring den akademiska frihetens innebörd är stor. Vi sprider därför information om begreppet samt vilka normer och lagar som gäller på området. T.ex. har vi varit pådrivande när det gäller att informera om Sveriges förpliktelser enligt Unescos regler för högre utbildning (1997), som bl.a. föreskriver ett långtgående kollegialt beslutsfattande inom all akademisk verksamhet.
Våra insatser har haft konkret effekt. Efter vår kritik har flera högskolor ändrat sina repressiva kommunikationsdokument. Tidigare kunde den som t.ex. fått sin yttrandefrihet beskuren avfärdas som ett enstaka fall som egentligen inte ens var ett övergrepp därför att det antagligen var personens eget fel. Det är inte längre möjligt. Den som råkar ut för överträdelser kan numera hänvisa till vår dokumentation och framhålla att övergreppet inte bara var reellt utan t.o.m. förutsägbart och begripligt utifrån andra liknande fall.
Detta har stärkt möjligheterna för akademiska visselblåsare att träda fram och försvara sig mot personangrepp. Historieprofessorn och visselblåsaren Dick Harrison utnyttjade nyligen de nya spelreglerna för att värja sig mot en mot honom riktad medial nedsvärtningskampanj.
Många utsatta akademiker som vänt sig till oss beskriver glädjande nog hur de fått upprättelse genom att vi på sajten dokumenterat och analyserat de överträdelser som de utsatts för. Det som vi av ekonomiska skäl inte kunnat erbjuda är rättshjälp. Därför har flera fall som kunnat bli prejudicerande inte gått till domstol. Vi har heller inte kunnat belöna personer som gjort extraordinära insatser för den akademiska friheten. Ekonomin har slutligen förhindrat oss från att anordna symposier och konferenser kring temat.
För att verksamheten ska kunna breddas övergick Academic Rights Watch vid årsskiftet från att vara en informell organisation till att bli en insamlingsstiftelse. För dig som följer oss betyder det att du nu kan stödja den akademiska friheten genom att skänka ett bidrag till vår stiftelse. Ju mer du som läsare bidrar med, desto mer kan vi göra för den akademiska friheten och för den svenska högskolan. Även ett mindre summa kan vara mycket värd om många bidrar.
Insamling i februari
Vi startar nu en insamling under februari. Det är hur enkelt som helst att skicka ett bidrag, t.ex. en hundralapp eller mer. Du kan använda Swish 1230820035 eller sätta in ditt bidrag på bankgiro 5072-3568. Naturligtvis kan du fortsättningsvis ge bidrag till oss när du vill.