Det åttonde hot som vi tar upp i vår serie av Youtube-klipp om hoten mot den akademiska friheten är internrekrytering och ett allmänt rekryteringsförfall, där mycket kraft läggs på att undvika att tillsätta tjänster i konkurrens. Effekten är skyddade akademiska miljöer som skyr debatt och kritik och där forskning och undervisning bedrivs på oförsvarligt låg nivå.
De senaste 50 åren har behovet av högskolelärare varit stort samtidigt som kraven på anställningsprocessen i praktiken varit låga eller obefintliga. Det har lett till massiv internrekrytering där vänskap och lojalitet snarare än vetenskaplig skicklighet belönats.
Många institutioner styrs nu av en internrekryterad grupp som anställer sina vänner och bekanta. En lågkvalitetskultur uppstår som skyr vetenskaplig och annan kritik. Här uppstår ett slöseri med skattemedel vars omfattning knappast kan överskattas. I klippet berättar vi om olika strategier som används för att undvika att anställa den skickligaste sökande i konkurrens. Vi tar också upp effekten av ett bristande tjänstemannaansvar och ansvarsutkrävande vid felaktiga rekryteringar och hur lätt det är att bryta mot lagar och regler utan att det får några personliga konsekvenser för beslutsfattaren.
– Alla tjänster måste tillsättas i konkurrens efter sakkunnigbedömning såsom författning föreskriver. Men detta är inte nog utan förskjuter frågan till vem som utser sakkunniga och hur processen går till, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.
Men även om sakkunniga är oberoende finns det en tydlig tendens att relativisera deras roll, exempelvis genom att bortse från deras rangordning av sökande eller att låta dem bara kompetensförklara kandidaterna och låta högskolans lärarförslagsnämnd själv bestämma vem som ska anställas. Klippet kan ses här.
EJO/JSS
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦