Efter ARW:s anmälan: UKÄ kräver 10 högskolor på svar om yttrandefriheten

Universitetskanslerämbetet uppmanar nu 10 högskolor att yttra sig över uppgiften att deras kommunikationsdokument bryter mot yttrandefriheten. Detta efter att Academic Rights Watch i en anmälan yrkat på att UKÄ prövar huruvida dokumenten är förenliga med svensk grundlag och internationella överenskommelser. Fristen för högskolorna att svara är satt till den 14 september 2015.

Sveriges grundlag ger alla medborgare rätt till yttrandefrihet. Lärare och forskare vid våra högskolor utgör givetvis inget undantag. Det finns t.o.m. ett särskilt grundlagsskydd i vetenskapliga angelägenheter, där vidaste möjliga yttrandefrihet ska råda. Även internationella och europeiska styrdokument betonar yttrandefrihetens vikt inom akademin. Enligt Unescos rekommendationer för högre utbildning gäller att “all higher-education teaching personnel should enjoy freedom of thought, conscience, relig­ion, expression, assembly and association as well as the right to liberty and security of the person and liberty of movement” (VI A: 25).

Samtidigt har många högskolor interna policydokument som reglerar vad anställda får säga och inte. Det kan tyckas osannolikt men är en närmast logisk konsekvens av det rådande New Public Management-styret, som bl.a. innebär att statliga högskolor ska konkurrera om studenter och resurser. Det blir därför viktigt att säkerställa att ingen anställd genom sina uttalanden befläckar högskolans rykte. Exempelvis föreskriver Högskolan Dalarna att det är en angelägenhet för alla som arbetar på högskolan att ”vårda och stärka Högskolan Dalarnas varumärke”.

Problemet med att kräva att anställda ska vårda varumärket är att det den som kritiserar högskolan utåt börjar betraktas som illojal mot arbetsgivaren, vilket hämmar och skapar osäkerhet kring yttrandefriheten. En annan återkommande formulering är att ”varje enskild medarbetare och student har ett eget ansvar att söka information och kommunicera med kollegor, lärare och chefer inom högskolan om förhållanden som har betydelse för verksamheten”. Skrivningen tycks utesluta möjligheten att vända sig anonymt till media och berätta om oegentligheter och strider därför mot meddelarfriheten.

ARW har i flera inlägg påpekat att detta inte går ihop och fått medhåll av Justitiekansler Anna Skarhed. Efter att ARW anmält Högskolan i Gävle utfärdade Skarhed ett klargörande som innebär att högskolorna bara får reglera högskolornas officiella yttranden, t.ex. det som kommunikationschefen säger i tjänsten. I klargörandet framhålls vikten av att kommunikationsdokument utformas ”med stor noggrannhet så att de inte kan ge intryck av att arbetsgivaren på något sätt vill kontrollera eller inskränka den enskilde medarbetarens grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin egen uppfattning”.

ARW fann vid vår senaste granskning av att 10 högskolor 2014 har gällande kommunikationsdokument som inte uppfyller dessa villkor. Det rör sig om Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan i Halmstad, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet.

Mot denna bakgrund yrkade vi i vår anmälan på att Universitetskanslersämbetet 1) utreder huruvida de ovan nämnda högskolornas kommunikationsplaner är förenliga med svensk grundlag och internationella överenskommelser, samt 2) utreder behovet av nationella riktlinjer för hur högskolors kommunikationsdokument bör utformas.

I dagarna nåddes vi av det glädjande beskedet att en skrivelse (ett exempel finns här) gått ut från UKÄ till de berörda högskolorna där dessa uppmanas yttra sig över uppgifterna i anmälan.

– Vi välkomnar att UKÄ nu kräver högskolorna på svar om yttrandefriheten. Det är en farlig utveckling om man börjar tillåta att högskolorna själva reglerar av en så grundläggande akademisk rättighet. Yttrandefriheten är visserligen inte absolut men får enligt grundlagen bara begränsas i lag, dvs. efter riksdagsbeslut, framhåller Magnus Zetterholm på ARW.

UKÄ önskar också få högskolornas aktuella kommunikationsdokument. Högskolornas remissvar och dokument bör ha inkommit till UKÄ senast den 14 september 2015.

– Det återstår att se hur högskolorna kommer att reagera men UKÄ har sannolikt medvetet öppnat för möjligheten till självsanering, säger Magnus Zetterholm.

 

This entry was posted in Akademisk frihet, Yttrandefrihet and tagged , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.