När lärarna och forskarna på Institutionen för biologi och miljövetenskap skulle välja prefekt fick de ett oväntat besked: dekanen Elisabet Ahlberg meddelade i förväg att huvudkandidaten inte kunde komma ifråga. Ledningen för Naturvetenskapliga fakulteten har sedan vägrat att inleda en seriös dialog med lärarna. ARW konstaterar att fakultetens agerade innebär ett brott mot Unescos internationella princip att högskolor ska upprätthålla en ”demokratisk atmosfär”. Det rimmar också illa med flera centrala styrdokument på europeisk nivå, enligt vilka högskolorna ska främja demokratin.

I ett tidigare inlägg konstaterade vi, mot bakgrund av en studie gjord vid Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, att en rad svenska högskolor inte längre uppfyller Unescos krav på kollegialt styre. Unesco kräver bl.a. akademisk majoritet i alla beslutande organ samt kollegialt inflytande över allt som rör verksamheten.

En av syndarna var och är Göteborgs universitet, som efter autonomireformen valt att kraftigt nedmontera det akademiska medbestämmandet. Institutionsrådet – det huvudsakliga kollegiala organet på institutionsnivå – har enligt GU:s arbetsordning ingen beslutande makt utan ska endast ”fungera rådgivande åt prefekten”, som är den som fattar besluten. Här skiljer sig Göteborg från t.ex. Lund där institutionsstyrelserna är kollegiala beslutande organ.

Syftet med det kollegiala styret är att garantera hög kvalitetet i verksamheten och skydda mot otillbörlig politisk styrning uppifrån. Jens Stilhoff Sörensen, som representerar Academic Rights Watch i Göteborg, är därför oroad av situationen vid GU:

– Det nya systemet efter autonomireformen riskerar att leda till försämrad kvaliteten och till att verksamheten politiseras. Tyvärr går man nu ytterligare ett steg när man från fakultetens sida blockerar ett demokratiskt val av prefekt.

I GU:s arbetsordning beskrivs hur ny prefekt väljs:

Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med dekanen ta fram förslag till prefekt och proprefekt. Vidare ska beredningsgruppen ta fram förslag till övriga ledamöter i institutionsrådet. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela institutionsrådet exklusive studentrepresentanterna. … Efter genomfört val utser dekanen prefekt och proprefekt.

Till skillnad från andra likvärdiga universitetet är dekanen alltså involverad redan i beredningsgruppens arbete.

– Här signaliseras en misstro mot verksamheten och dess förmåga att välja ledare kollegialt. Regelverket är inspirerat av New Public Management vars grundsats är att akademiker och andra professioner ska hållas under uppsikt och kontrolleras, säger Jens Stilhoff Sörensen.

En arbetsordning som är akademiskt tvivelaktig måste kombineras med stor fingertoppskänsla vid själva tillämpningen. Dekanen bör genom hela förfarandet hålla sig på behörigt avstånd och rutinmässigt gå på valförsamlingens linje när beslut ska fattas.

– Tyvärr har det i det aktuella fallet gått till på precis motsatt sätt, säger Stilhoff Sörensen.

När man nyligen skulle välja prefekt på Institutionen för biologi och miljövetenskap förklarade dekanen Elisabet Ahlberg redan inledningsvis att hon inte kommer att godkänna att sittande prefekt Ingela Dahllöf återväljs för ytterligare en mandatperiod. Detta trots att Dahllöf har massivt stöd från lärarna och forskarna. Hon uppnådde skyhögt betyg av kollegorna i den senaste arbetsmiljöbarometern och nominerades inför prefektvalet av 60 personer. Ingen annan person blev nominerad.

Åsikterna går isär varför Ahlberg inte vill godkänna Dahllöf. Enligt Ahlberg handlar det om att hon skulle vara oförmögen att hålla ordning på ekonomin. Denna bild motsägs av Dahllöf: ”Ekonomin var inte huvudskälet som jag fick höra i december, utan då var det en för kritisk hållning och att jag därmed skapar oro i organisationen” (GU Journalen, 1, 2015). När Ahlberg på ett stormöte fick frågan om hon skulle acceptera Dahllöf om de ekonomiska frågorna kunde lösas enligt hennes önskemål blev svaret nej, vilket talar för Dahllöfs uppfattning: att man i själva verket vill bli av med en intern kritiker (GU Journalen, 2, 2015).

I två skrivelser, en till rektor för Göteborgs universitet, en till styrelsen vid Naturvetenskapliga fakulteten uttrycker en rad lärare och forskare sin oro över att den interna demokratin håller på att avskaffas vid institutionen. Men istället för att inleda en seriös dialog med verksamheten har fakulteten valt att avfärda kritiken: ’’Fakultetsstyrelsen konstaterar inledningsvis att frågan om utseende av prefekt är en linjefråga, och att skrivelserna i denna del inte föranleder någon åtgärd från styrelsens sida.” Här sägs utan omsvep att själva valet bara är ett spel för galleriet och att ingen förankring i verksamheten behövs.

Lärare och forskare har även i ett inlägg i interntidningen GU Journalen 2 (se ovan) klarsynt beskrivit de demokratiska och andra problem som fakultetsledningens oresonliga och mästrande attityd förorsakar. Inte minst har man pekat på dubbelheten i ledningens agerande, då kollegialitet och demokrati framhålls som vägledande i olika interna styrdokument.

– Risken finns nu att de fina orden framstår som blott tomma floskler ägnade att visa upp en fin fasad, vilket skadar förtroendet för ledningen ytterligare, säger Jens Stilhoff Sörensen.

Tilläggas kan att fakultetens agerande innebär ett brott mot Unescos internationella rekommendationer för högre utbildning, som kräver att högskolor upprätthåller en ”demokratisk atmosfär” som en omistlig del av den akademiska friheten:

– Att diskvalificera vissa kandidater på förhand och sedan vägra att seriöst diskutera viktiga principfrågor är knappast förenligt med en demokratisk atmosfär, framhåller Sörensen.

Hanteringen står också, av liknande skäl, i spänningsförhållande till direktiv som återfinns i två centrala styrdokument på europeisk nivå. Enligt Europarådets rekommendation om akademisk frihet ska högskolorna bidra till förståelse av grundläggande sociala värden samt främja demokratiskt medborgarskap och kritiskt tänkande. Liknande grundsatser återfinns i Bologna-deklarationen:

– Högskolorna kan inte främja demokratiutvecklingen om de inte själva föregår med gott exempel. Inte minst har högskoleledningarna ett stort ansvar att se till att den interna demokratin upprätthålls och fördjupas. Att val avgörs på förhand är inte den demokratibild vi vill att våra studenter ska ta med sig ut i samhället, säger Jens Stilhoff Sörensen.

Göteborgs universitet framstår alltmer som ett lärosäte som förlorat sin akademiska och demokratiska kompass. Fakulteten bör nu inleda en seriös dialog med lärarna och forskarna som utmynnar i att ett fritt val genomförs i vanlig demokratisk ordning. Universitetsledningen bör sedan noggrant studera den uppkomna situationen och styra tillbaka utvecklingen i rätt riktning innan fler liknande konflikter uppstår. GU behöver mer kollegialitet och demokrati, inte mindre.

Artikel 27 i Unescos rekommendationer för högre utbildning (1997, utdrag):

Higher education teaching personnel can effectively do justice to this principle [of academic freedom] if the environment in which they operate is conducive, which requires a democratic atmosphere; hence the challenge for all of developing a democratic society.

Artikel 75 I Unescos rekommendationer för högre utbildning (1997):

Member States and higher education institutions should take all feasible steps to apply the provisions spelled out above to give effect, within their respective territories, to the principles set forth in this Recommendation.

Artikel 9 i Europarådets recommendation 1762 (2006):

The traditional vocation and full potential of universities for the 21st century include, besides independent inquiry and free advancement of acquired knowledge (but also through these activities), steady contributions to developing social order and a sense of basic values in societies, cultivation of national identity as well as an open-minded understanding of international and universal merits, promotion of democratic citizenship and sensitivity to human and natural environment both locally and globally, setting of academic objectives, training for practical flexibility and teaching in critical thinking.

Ur Bolognadeklarationen (1999):

The importance of education and educational co-operation in the development and strengthening of stable, peaceful and democratic societies is universally acknowledged as paramount, the more so in view of the situation in South East Europe.

EJO/MZ