Ny brittisk studie: akademisk frihet i Sverige på europeisk bottennivå

Sverige tillhör bottenligan när det gäller den akademiska friheten i ett europeiskt perspektiv. Det framkommer i den kanske mest detaljerade jämförande undersökning som någonsin gjorts på området. Studien av den brittiske utbildningsforskaren får stöd av en liknande granskning som gjorts av European University Association.

Hur står det till med den akademiska friheten i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder? Inte så bra, visar det sig. En detaljrik och vederhäftig studie av den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran placerar Sverige i det europeiska bottenskiktet. Vi kommer på sjätte plats från slutet och spelar nu i samma liga som Ungern, Malta och Estland. Det är en klen tröst att Danmark och Storbritannien också har mindre akademisk frihet än vi.

De bästa länderna är enligt studien Spanien, Tyskland och Österrike – och faktiskt även Bulgarien och Kroatien. Resultatet bekräftar en observation som Karran gjorde i en tidigare undersökning: forna diktaturer har ofta har en mer akademivänlig lagstiftning än andra europeiska stater. De har väl lärt av tidigare misstag.

Karran och medarbetarena Klaus Beiter och Kwadwo Appiagyei-Atua jämförde 28 EU-länder med avseende på hur väl lagstiftningen avspeglar de viktigaste dimensionerna av den akademiska friheten. Det gäller: friheten att forska och undervisa, autonomi från staten och andra externa krafter, kollegialt styre, anställningstrygghet samt slutligen i vilken mån staterna ratificerat olika internationella överenskommelser.

Dessa dimensioner har sedan delats upp i sammanlagt 37 olika indikatorer som staterna kan uppfylla i olika hög grad (0-100 procent). Resultaten har därefter vägts samman till en procentsats som beskriver det totala uppfyllandet av akademiska principer.

I Sveriges fall ligger den sammanlagda graden av uppfyllande på 39 procent, att jämföra med topprankade Kroatiens 69 procent.

För ARW:s Erik J Olsson kommer Sveriges låga placering inte som en överraskning:

– Academic Rights Watch har dokumenterat ett stort antal akademiska överträdelser sedan starten 2012. Karrans gedigna studie indikerar att kränkningarna inte är en tillfällighet utan delvis orsakas av ett mycket otillräckligt rättsligt skydd för akademiska rättigheter, säger Olsson.

Studien visar att Sverige visserligen ratificerat en rad relevanta internationella överenskommelser till förmån för akademisk frihet (t.ex. UNESCO Recommendations Concerning the Status of Higher-Education Teaching Personnel, 1997) men att detta inte avspeglat sig i lagstiftningen.

– Effekten är att Sverige genom alla underskrifter utåt framstår som ett föregångsland men internt inom riket händer väldigt lite. Den akademiska lagstiftningen går snarare åt ett håll som motsäger de överenskommelser som undertecknats, säger Erik J Olsson.

Den mest problematiska aspekten är enligt studien det kollegiala styret som efter autonomireformen 2011 inte längre är garanterat i svensk författning. Karran anmärker också på att det visserligen finns skydd i grundlag och högskolelagen för forskningens frihet, men att motsvarande skydd för friheten att undervisa egendomligt nog saknas (s. 27). Båda skyddas för övrigt i Ungerns konstitution.

När det gäller högskolans autonomi från staten ligger vi också relativt illa till. Något bättre är vi i ett jämförande perspektiv på anställningstrygghet, där europeiska länder i gemen är som svagast.

Karran kommenterar den problematiska utvecklingen i Sverige och nämner i det sammanhanget ARW (s. 23):

Concerns over the dilution of academic freedom, following the Swedish Higher Education Act in 2010, promoted the creation of a watchdog organisation called Academic RightsWatch (ARW), an independent, non-profit association of researchers at different institutions whose aim is to defend academic freedom in Sweden by documenting cases on its website … where rights have been violated.

Karrans studie är samtidigt en svidande kritik av införandet av New Public Management inom högskolan, dvs. tendensen att toppstyra högskolor efter (föråldrad) näringslivsmodell. Flera av länderna i det akademiska bottenskiktet, inte bara Sverige, är svårt drabbade. Hit hör såväl Danmark som Storbritannien. Karran konstaterar dock att trots att Finland på senare tid genomgått vissa NPM-reformer har detta i mindre grad påverkat landets akademiska lagstiftning.

Karrans studie får stöd av en liknande undersökning som gjordes av European University Association (EUA) för några år sedan (uppdatering är planerad under 2017). Denna begränsas dock till lagstiftningen kring högskolornas autonomi i förhållande till staten och tar alltså inte upp saker som kollegialt styre och anställningstrygghet.

Även i EUA:s studie kommer Sverige långt ner och får nöja sig med plats 19 (bland 29 EU-länder) när det gäller såväl organisatorisk som finansiell autonomi. Negativ inverkan på den organisatoriska autonomin har det faktum att regeringen måste godkänna valet av rektor samt de externa medlemmarna i högskolestyrelsen. Beträffande det finansiella oberoendet tyngs Sverige särskilt av att högskolorna inte är fria att använda budgeten som de vill och att de inte får äga sina byggnader (samt inte får ta ut studieavgifter).

– ARW har aldrig upphört att kritisera den svenska regeringens orimligt stora inflytande över val av rektor och externa medlemmar i styrelserna, vilket gör högskolorna politiskt känsliga. Även det faktum att externa medlemmar är i majoritet är oacceptabelt och strider mot internationella överenskommelser, konstaterar Olsson.

– Risken är nu överhängande att Sverige förlorar ansiktet i Europa och övriga världen därför att våra politiker tycks vara ur stånd att åtgärda alla akademiska missförhållanden, säger Erik J Olsson på ARW.

JSS/MZ

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦

 

Liknande ärenden

Censur vid SLU: kalhyggeskritisk forskning raderades ur publikationsdatabas

Biologer i uppror vid Göteborgs universitet: odemokratiskt prefektval bryter mot Unescos regler

Kollegialt inflytande minimalt när Lunds universitet väljer ny rektor: Unescos regler överträds

Valspecial: partierna svarar om den akademiska friheten

Botten nådd? Regeringens utredare vill införa Tredje rikets styrmodell inom högskolan

This entry was posted in Akademisk frihet and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.