Som utomstående betraktare går det inte att frigöra sig från intrycket att programledningen söker efter anledning att tysta Hesslow, en av Lunds universitets mest framstående intellektuella, sannolikt för att slippa liknande konflikter med aktivistiska studenter. Det skriver två professorer i neurofysiologi vid Linköpings universitet till ledningen för Medicinska fakulteten i Lund mot bakgrund av ARW:s avslöjande om Hesslow-affären. Ärendet, som är det mest uppmärksammade i ARW:s historia, har mötts med bestörtning i Sverige och utomlands.

I ett aktuellt inlägg beskrev vi hur en föreläsning av professorn i neurofysiologi (tillika docenten i teoretisk filosofi), Germund Hesslow, anmäldes av en student, som från socialkonstruktivistiska utgångspunkter vänt sig mot Hesslows undervisning om biologiska skillnader i beteende mellan män och kvinnor.

Inlägget visade sig bli det mest uppmärksammade i ARW:s historia och har lästs över 23 000 gånger. Det har dessutom gett upphov till en animerad debatt på sociala medier och uppmärksammats i utländsk press. Det stora flertalet kommentatorer ser det som ett misslyckande för universitetet.

– Det som gör fallet så spännande är att konflikten mellan empirisk biologisk vetenskap och politisk ideologi blir så påtaglig och får en närmast episk karaktär. Här ifrågasätts ju en lärares akademiska undervisning av i grunden ideologiska skäl på ett sätt som för tankarna till konflikter mellan tro och vetande i vetenskapens begynnelse, menar Erik J. Olsson.

Hesslows uppfattning går stick i stäv med den starkt politiserade föreställningen att sådana skillnader enbart eller huvudsakligen är att betrakta som sociala konstruktioner, en uppfattning som normalt utgör den teoretiska utgångspunkten i genusvetenskapliga studier.

Universitet ska vara institutioner där man söker sanningen, vilket innebär att det knappast går att förbjuda vissa uppfattningar utan dessa måste tas på allvar och underkastas kritisk granskning. Det gäller också socialkonstruktivistiska perspektiv, som tveklöst har en plats inom samhällsvetenskaplig forskning, men som i händelse av en konflikt med mer grundläggande empiriska resultat inom biologin inte får övertrumfa de senare.

Det som den minoritet av sympatisörer på sociala medier tycks förorda är istället raka motsatsen, nämligen att de forskningsresultat som bygger på empiri ska ge vika för ett perspektiv vars stöd huvudsakligen är politiskt. Hesslow bör, tycks de mena, helst förbjudas att framföra forskningsresultat av lärobokskaraktär därför att de skulle vara ”antifeministiska”.

Här tycker man att Medicinska fakulteten i Lund borde stå upp för den biologiska vetenskapens betydelse och ställning. En reaktion kommer i ett svar till en insändare i Sydsvenska Dagbladet, där företrädare för fakulteten visserligen påpekar man aldrig ger ”avkall på undervisningens vetenskaplighet” men också att Lunds universitet utreder ”om den aktuella föreläsningen har levererats på ett kränkande vis”.

Den som följt ARW:s bevakning av högskoleutredningar vet att dessa inte karakteriseras av överdriven objektivitet, utan lätt urartar till ”utredningsövergrepp”, där utredningen styrs och blir en del av ledningens maktutövning. Blott det faktum att lärare utreds för allt möjligt har en dämpande effekt på undervisningen. Vem vill undervisa om saker som någon student kan tänkas invända mot om det kan leda till att man utreds? Här finns också en risk för ett sluttande plan där allt fler utreds för allt mer diffusa anklagelser.

För att hitta kraftfullt stöd för Hesslow från det medicinska facket måsta man bege sig till Linköpings universitet. I en skrivelse ställd till Medicinska fakultetens dekanus i Lund uttrycker professorerna Anders Blomqvist och Sivert Lindström vid avdelningen för neurobiologi sin bestörtning över det inträffade. Det börjar med att konstatera det som alla insatta vet, nämligen ”[a]tt skillnader i beteende mellan män och kvinnor har en biologisk grund är ju mycket väl vetenskapligt belagt sedan åtminstone 50 år tillbaka”, och fortsätter:

Att ledningen för läkarutbildningen vid Lunds universitet agerar mot en lärare som föreläser utifrån ståndpunkter som är mycket väl grundade såväl i empirisk biologi som i evolutionsbiologi, och därigenom indirekt ger stöd till rent ovetenskapliga idéer, är häpnadsväckande.

De anar emellertid vad som ligger bakom ledningens agerande:

Som utomstående betraktare går det inte att frigöra sig från intrycket att programledningen söker efter anledning att tysta Hesslow, en av Lunds universitets mest framstående intellektuella, sannolikt för att slippa liknande konflikter med aktivistiska studenter.

Det råd som Linköpingsprofessorerna ger bör tas på största allvar i Lund:

Om vi får drista oss att ge programledningen och fakultetsledningen ett råd är det att man bör besinna sig. Universitetets främsta uppgift måste vara att hävda vetenskaplighet och den vetenskapliga friheten, och särskilt inom politiserade områden.

Professor emerita vid Lunds universitet, Inger Enqvist, är i ett inlägg på debattsidan i Göteborgs-Posten inne på samma spår:

Det vi nu ser är en snabbt ökande politisering av högre utbildning. Den regering som nu lämnar ifrån sig makten har ett stort ansvar för den uppkomna situationen genom att ha drivit en politiserad genusteori, men universitet och högskolor har en viss autonomi och kan inte frånsäga sig ansvaret för den uppkomna situationen. Nu måste de bevisa att de försvarar vetenskapens idé mot politiska påtryckningar.

Frågan är emellertid om dagens universitetsledningar har modet och viljan att agera kraftfullt mot den politiska styrningen av högskolan. Det sätt på vilket Hesslow-affären utvecklar sig kan ge en fingervisning om vetenskapens framtida ställning inom den svenska högskolan.

EJO/JSS/MZ

 

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦

 

Liknande ärenden

Lundalärare pressad efter studentprotest: föreläste om biologiska könsskillnader