Efter Hesslow-affären: Medicinska fakulteten kräver ”korrekt” genusterminologi på läkarutbildningen

För att undvika att någon student känner sig diskriminerad inför Medicinska fakulteten vid Lunds universitet nu en lång rad genuskontroller av undervisningen. Bl.a. måste lärare på läkarutbildningen använda en fastslagen, ”korrekt” genusterminologi. Detta efter att en student ifrågasatt huruvida professor Germund Hesslows kurs om biologiska könsskillnader uppfyller universitetets diskriminerings- och likabehandlingsplaner.

Det var i september i år som Academic Rights Watch kunde rapportera om fallet med professor Germund Hesslow, vars kurs ”Arv och miljö” anmäldes av en student för att bryta mot universitets diskriminerings- och likabehandlingsplaner. Det ledde till att han uppmanades av ordföranden för läkarprogrammet, Christer Larsson, att be om ursäkt för vissa formuleringar om homosexuella och transpersoner, vilket Hesslow vägrade.

I dagarna presenterades resultatet av den diskrimineringsutredningen som ledningen beställt. Utredningen har gjorts av en personalkonsult på sektionen Personal.

Utredningen ”friar” Hesslow från diskriminering. Där anges att studenten ”inte angett att hon själv känt sig kränkt av föreläsningen eller att hon själv känt sig trakasserad, varför händelserna inte kan anses handla om inträffade trakasserier”. Däremot menar utredaren att det föreligger ”risk för diskriminering”. Rekommendationen är att fakulteten ”vidtar de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas för att minska risken för diskriminering”.

I en kommentar ställer sig Hesslow kritisk till att universitet tyckt att en utredning behövts: ”Var och en som i framtiden överväger att föreläsa om ämnen som kan väcka starka känslor eller säga saker som vissa studenter inte vill höra, måste räkna med möjligheten att utsättas för betydande obehag och en offentlig granskning med helt andra måttstockar än de som normalt används vid värderingen av föreläsningar.”, skriver han.

I ett brev till Hesslow informerar dekanen Erik Renström om en lång rad nya genusstrategier inom den medicinska utbildningen. Bl.a. fastslår Renström vissa terminologiska krav: ”Med anledning av den kritiserade föreläsningen så har programledningen [se ovan] redan informerat dig om den korrekta terminologin rörande könsidentitet och sexuell läggning.” Vidare: ”För att vidga perspektiven så kommer din föreläsning även att kompletteras med en föreläsning om perspektiv på kön och genus i medicinsk vetenskap”, förklarar Renström.

Renströms hänvisning till den ”korrekta” terminologin gäller formuleringarna ”homosexuella kvinnor har en manlig sexuell inriktning” och, rörande transsexualitet, att ”huruvida det är en sexuell läggning är en definitionsfråga”. De kritiserades av programordföranden Christer Larsson (se ovan) för att inte respektera ”den terminologi som definieras i svensk lag”, med hänvisning till diskrimineringslagen.

Angående transsexualitet kan det vara värt att notera att det enligt diskrimineringslagen (2008:567) inte är frågan om sexuell läggning. De senare definieras som ”homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning” (1 kap. 5 § 5 st.). Hesslow förklarar, i sitt svar till studenten, sitt påstående med att det finns vetenskapliga skäl att tro att det ”inte [går] att dra någon skarp gräns mellan transsexualitet/könsdysfori och homosexualitet.” I så fall blir det en definitionsfråga.

Det är, för övrigt, inte rimligt att diskrimineringslagen eller annan lag, som stiftats av svenska folkets representanter i riksdagen och alltså är en konstruktion på politisk nivå, ska avgöra vilken terminologi en professor ska använda i sin undervisning om den biologiska grunden bakom könsskillnader. Vetenskapen ska kunna gå emot den allmänna uppfattningen i olika frågor för att, om så krävs, korrigera denna. Att invända mot Hesslows vetenskapliga ståndpunkt i frågan om transsexualitetens natur med lagbok i hand visar således på ett ovanligt djupt intellektuellt haveri.

Diskrimineringslagen är av ett annat skäl irrelevant i sammanhanget. Den uttalar sig nämligen inte om orsaken till eller orientering av kvinnors homosexualitet. Den säger t.ex. inget om huruvida homosexuella kvinnor har en manlig sexuell inriktning.

Till studenten skriver Hesslow att han t.ex. åsyftat forskning som indikerar att homosexualitet hos kvinnor orsakas av exponering för könshormonet testosteron i livmodern. En aktuell tvillingstudie på området refererades nyligen i BBC. Att sammanfatta detta och liknande rön med att ”homosexuella kvinnor har en manlig sexuell inriktning” verkar naturligt med tanke på att det rör sig om en effekt av det manliga könshormonet.

Andra genusinitiativ som ska införas är en ny seminarieserie ”med fokus på diskrimineringsgrunderna som inleds på temat transpersoners möte med vården” och ett mentorsprogram för seniora forskare som ”ska fokusera på genus”. Inom forskarutbildningen finns, skriver dekanen Erik Renström, ”kurser med fokus på genus och intersektionellt perspektiv på medicinsk forskning”. ”Som ytterligare ett steg kommer ledningen för fakultetens utbildningar, med hjälp av ett verktyg framtaget av sektion personal på Lunds universitet, arbeta med att identifiera vilka risker som finns inom programmet.” Det ska leda till en ny åtgärdsplan osv.

Det verkar inte finnas någon gräns för den administrativa kreativiteten på detta område, som har mycket lite om ens något med universitetets kärnverksamhet – forskning och utbildning – att göra.

Det som Hesslow uttalat sig om är den biologiska grunden till olika sexuella fenomen. En evidensbaserad diskussion av sådana orsaksförhållanden i en vetenskaplig kontext kan inte anses vara av den typen att den rimligen kan kränka någon. Forskningens frihet, yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen skyddas i grundlagen och i internationella överenskommelser och övertrumfar enskildas upplevda kränkningar.

Det finns alltså inte någon som helst anledning att införa långtgående administrativa anti-kränknings- och genusstrategier som en reaktion på det bagatellartade händelseförloppet.

Tyvärr uppstår intrycket att Hesslow-affären nu används av Lunds universitet och Medicinska fakulteten för att genomdriva en långtgående politisering av medicinsk utbildning, där olika diskriminerings- och likabehandlingsplaner blivit ideologiska instrument för att undvika att informera studenter om grundläggande biologiska rön som inte passar in i de för tillfället rådande politiska agendorna.

EJO/JSS/MZ

Liknande ärenden

Lundalärare pressad efter studentprotest: föreläste om biologiska könsskillnader

Omvärlden häpnar över Hesslow-affären: ”framstående intellektuell tystas”

Professor avinviterad från pedagogikkonferens: forskning om intelligensskillnader ”i konflikt med etisk standard”

Please follow and like us: