Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämmer nu Mittuniversitetet sedan högskolan reserverat en pott forskningsmedel enbart för kvinnor i syfte att dessa ska kunna meritera sig för en professur. Enligt DO är högskolans förfarande att likna vid kvotering och därför olagligt. En undersökning som Academic Rights Watch gjort visar att samma typ av policy finns på en rad andra svenska högskolor.

Bakgrunden till stämningen är att en manlig lektor fått kännedom om att Mittuniversitetet per e-post utlyst forskningsmedel men endast informerat kvinnor. Skälet till detta var helt enkelt att syftet med forskningsmedlen var att de skulle gå till underrepresenterat kön och tidigare år har lärosätet konstaterat att den manlige lektorn inte uppfyller kravet enbart på grund av sin könstillhörighet.

Med hjälp av Centrum för rättvisa anmälde lektorn det han uppfattade som en olaglig diskriminering och hävdade att Mittuniversitetet hade brutit mot diskrimineringslagen. Den bedömningen delas alltså av DO, som nu vill få fallet provat i arbetsdomstolen.

Svensk lagstiftning tillåter visserligen att man tillämpar positiv särbehandling för att uppnå en jämnare könsfördelning, men endast när två sökande av olika kön har jämförbara meriter, vilket förutsätter en objektiv bedömning av samtliga sökanden. Mittuniversitetets agerande är därför att jämställa med kvotering, enligt DO, något som inte är tillåtet i Sverige.

En undersökning som ARW gjort visar att liknade program finns på en rad andra högskolor, som alltså också riskerar att stämmas för diskriminering av manliga akademiker. Exempelvis står i ”Plan för lika villkor vid Umeå universitet” följande (sid. 21):

Som ett led i att uppnå uppställda rekryteringsmål har Umeå universitet utlyst särskilda medel för perioden 2010-2012 för att 20-25 kvinnor under 18 månader ska kunna meritera sig för befordran till professor. Sista utlysningen av medel gjordes 2012, fem kvinnor fick meriteringsbidrag med start 2013.

Umeå universitet har också ett startbidrag ’’till nya professorer som tilldelas under två år 200 tkr (män) resp. 300 tkr (kvinnor) årligen” (se ”FN beslut Revidering av resursfördelningsmodellen för FoFou.pdf”, sid. 1).

Högskolan i Gävle har ett liknande arrangemang, enligt högskolans årsredovisning 2013 (sid. 28):

Under året har det också genomförts en intern utlysning vid Högskolan om rektors särskilda medel omfattande 12 miljoner kronor. Bidrag kunde sökas för medfinansiering av kvinnor som gästprofessorer, för medfinansiering av forskningsprojekt, för meriteringsbidrag för kvinnor som forskar, för inbjudan av gästforskare samt för utresande gästforskare. Utlysningen var en viktig del i Högskolans arbete med att stärka karriärvägarna för kvinnor som forskar.

Även Stockholms universitet ger särskilt meriteringsstöd till kvinnliga forskare (Universitetsnytt, februari 2013, nr 1, sid. 6):

I början av december beslutade rektor att satsa 15,6 miljoner kronor under fem år i syfte att öka andelen kvinnor i professorskåren. Hälften fördelas till humanistiska- samhällsvetenskapliga området (HS) och den andra hälften till naturvetenskapliga området. Inom HS-området kommer 26 kvinnliga docenter att erbjudas tid till forskning och därmed vetenskaplig meritering. 7,8 miljoner kronor ska användas för att kompensera institutioner där tillsvidareanställda kvinnor med docentkompetens tackar ja till erbjudande om meriteringstid.

Det gäller också Högskolan i Halmstad, enligt ett dokument från UKÄ:

Högskolan arbetar med återväxten inom handledarförsörjningen genom att avsätta särskilda meriteringsbidrag för att underlätta antagande till docent eller professor, samt har sedan hösten 2012 ett docent- och professorsmeriteringsprogram riktat till kvinnor.

ARW välkomnar att DO nu tar diskrimineringen inom högskolesektorn på allvar, oavsett vem den drabbar. Enligt vår uppfattning är en viktig aspekt av akademisk frihet att tjänstetillsättningar och tilldelning av forskningsmedel enbart ska ske på grundval av objektiva bedömningar av de sökandes meriter. Detta betonas redan i lagen (1994:260) om offentlig anställning där det påpekas att det vid anställning bara ska fästas avseende vid ”sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” (4 §). Samma sak framhålls Unescos recommendation för högre utbildning, artikel 25:

Access to the higher education academic profession should be based solely on appropriate academic qualifications, competence and experience and be equal for all members of society without any discrimination.

Att utestänga halva populationen från möjligheten att konkurrera om forskningsmedel leder till en begränsad rekryteringsbas och risken är därför stor att man rekryterar en mindre meriterad forskare än vad man gjort i helt öppen konkurrens. Däremot är det som sagt helt i sin ordning att välja en kandidat av underrepresenterat kön bland sökande som efter objektiv bedömning ansetts ha i stort likvärdig kvalifikation.

EJO/GM/MZ