Som ARW kan avslöja fortsätter regelbrotten vid anställningar i Göteborg. Detta trots att rektor Pam Fredman förklarat att regelverket ska respekteras. Tre tjänster har nyligen i strid med anställningsförordningen tillsatts utan utlysning, varav en som föreståndare för Segerstedtinstutitet. Som beslutsfattare på det senare förordnandet står universitetsdirektören Jörgen Tholin.
Knappt har rektor Pam Fredman hunnit försäkra att Göteborgs universitet ska börja följa de lagar och regler som gäller för anställningar förrän nya besvärande fall uppdagas. Samtliga är daterade efter Fredmans löften i interntidningen GU-journalen tidigare i år där hon förklarade att det är en ”förtroendefråga att anställa och rekrytera rätt” samt efter att GU i en intern nyhet på medarbetarportalen slagit fast att ”oavsett längd ska alla anställningar annonseras för att sökas i konkurrens” (”Förtydligande om regler vid anställning” 2016-05-11).
Denna gång är det inte en lägre chef som anställer regelvidrigt, utan självaste universitetsdirektören Jörgen Tholin.
ARW har fått kännedom om ett beslut som visar att Christer Mattsson 2016-06-02 anställdes som tidsbegränsad föreståndare för Segerstedtinstitutet. På förfrågan om tjänsten utlysts blev svaret från GU:s registrator att ingen utlysning fanns i anställningen. Detta står i strid med anställningsförordningen som kräver att alla tjänster utlyses så att de som är intresserade av anställningen kan söka. Den exakta ordalydelsen är som följer:
6 § En myndighet som avser att anställa en arbetstagare skall på något lämpligt sätt informera om detta så att de som är intresserade av anställningen kan anmäla det till myndigheten inom en viss tid.
När det gäller en anställning som regeringen skall besluta om efter förslag eller anmälan från en myndighet eller dess chef, skall myndigheten informera om den lediga anställningen.
Någon information behöver inte lämnas, om särskilda skäl talar mot det.
Angående vad som ska menas med ”särskilda skäl” har GU i ovan nämnda interna nyhet 2016-05-11 deklarerat följande:
Huvudregeln är alltså att alla anställningar, inklusive förlängningar, ska ledigkungöras. I vissa fall kan det finnas särskilda skäl för undantag från kravet. Undantag ska dock användas med stor restriktivitet och röra ett fåtal fall.
Arbetsgivarverket har gett som exempel på särskilda skäl att någon omplaceras eller har återanställningsrätt (se nedan).
I det aktuella fallet har GU via registrator meddelat att man håller på att rekrytera en föreståndare och att Mattsson denna gång bara anställts under rekryteringstiden. Enligt vår mening är detta inte skäl nog att inte utlysa i enlighet med GU:s direktiv att även utlysa kortare tjänster för att få den skickligaste sökande till uppdraget.
Samtidigt anger GU att Mattsson även tidigare i två sexmånadersperioder anställts utan utlysning. Vid utgången av det nya fyramånadersförordnandet har Mattsson alltså varit anställd i 16 månader. Det kommer då att bara saknas åtta månader för att han ska bli automatiskt inlasad på tjänsten. Misstanken uppstår nu att det pågår försök att förhala rekryteringen för att åstadkomma just detta.
Hur som helst: på beslutet att anställa Mattsson finns en närmast oläslig underskrift från arbetsgivarens sida. Det obligatoriska namnförtydligandet saknas. Men genom att jämföra underskriften med tidigare underskrifter från universitetsdirektören Jörgen Tholin på beslut där namnförtydligande finns kan det säkerställas att underskriften är Tholins. Det är märkligt i sig att det ska krävas detektivarbete för att ta reda på vem som är ansvarig undertecknare av ett myndighetsbeslut.
Historien är därmed inte slut. Veckan efter att Tholin undertecknat anställningen av Mattsson passar denne på att själv anställa två medarbetare: en projektledare med central placering i universitetsledningens stab och en biträdande forskare utan angiven placering. GU:s registrator upplyser oss återigen om att inga utlysningar fanns i anställningarna.
Universitets förklaring att det funnits ”löpande arbetsuppgifter som var nödvändiga att lösa och att det fanns behov av kontinuitet” är inte godtagbart som särskilt skäl att inte utlysa tjänsten. Det följer av GU:s egen deklaration enligt ovan att särskilda skäl ska tillämpas med ”stor restriktivitet” och inte vara en allmän gummiparagraf.
Återigen är handstilen oläslig och även denna gång saknas obligatoriskt namnförtydligande. Genom att jämföra handstilen mellan de tre anställningsbesluten kan det dock säkerställas att Mattsson är beslutsfattare i de båda sistnämnda fallen.
Som ARW rapporterat har ett tiotal beslutsfattare vid GU tidigare anklagats för tjänstefel mot bakgrund av ett 90-tal regelvidriga anställningsbeslut. I de flesta fallen rör det sig om överträdelser av kravet på utlysning, som även gäller kortare förordnanden. I bara ett fall kom dock GU:s internrevisor, Jan Sandvall, fram till att det fanns skälig misstanke om tjänstefel och anledning att åtalsanmäla. Det gällde Christina Thomsen Törnqvist, nyligen avgången prefekt, som anlitat en advokatbyrå för att informera sig om vilka regler som gäller, regler som hon sedan ändå inte följde. Sandvalls motivering löd:
Prefekten har varit informerad utifrån en promemoria som inhämtats på hennes eget initiativ, men har ändå valt att inte följa anställningsförordningen. Agerandet har skett med vetskap och kan betecknas som avsiktligt. Mot denna bakgrund gör internrevisionen bedömningen att prefekten vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori medvetet brutit mot anställningsordningens bestämmelser.
I de övriga fallen menar Sandvall att cheferna inte handlat oaktsamt. Efter att ARW polisanmält övriga chefer för tjänstefel fick Sandvall medhåll av åklagaren som hänvisade till en rättsvidrig kultur som förmildrande omständighet.
Problemet för Mattsson och Tholin är att det knappast längre kan hänvisas till en dålig kultur som en förmildrande faktor. Mot bakgrund av uppståndelsen i medierna och GU:s egna insatser kan varken Mattsson eller Tholin trovärdigt hävda att de inte känt till anställningsförordningens regler eller kravet på restriktion när det gäller hur regeln om särskilda skäl att inte utlysa ska tillämpas. Avsaknaden av namnförtydliganden, trots att sådana uttryckligen ska anges, kan vidare tolkas som försök att dölja den egna tvivelaktiga insatsen.
Misstanken uppstår att såväl Mattsson som Tholin begått tjänstefel genom att medvetet bryta mot anställningsförordningens regler under gängse tolkning. Särskilt olyckligt är det att misstankar uppstår kring Tholins agerande. GU kan inte ha en universitetsdirektör som är skäligen misstänkt för att inte följa regelverket då det påverkar förtroendet för hela myndigheten. En oberoende utredning, som rimligen bör resultera i att universitetet åtalsanmäler de berörda tjänstemännen, synes oundviklig.
Utdrag ur Arbetsgivarverkets skrift ”Att anställa” (sid 54):
Undantag: Enligt 6 § 3 st. AF tillämpas inte bestämmelserna om information om lediga anställningar om det finns särskilda skäl som talar mot ett sådant förfarande. Särskilda skäl föreligger bland annat då en arbetstagare omplaceras enligt 7 § 2 st. LAS till en ledig anställning eller då en myndighet vill anställa en uppsagd arbetstagare som omfattas av TA [Trygghetsavtalet] eller någon som har återanställningsrätt.
Myndighetsinstruktionerna: Ytterligare undantag från skyldigheten att informera finns i andra författningar (jfr 2 § AF), bland annat i vissa myndighetsinstruktioner och förordningar om anställning av arbetstagare i samband med omorganisation av statlig verksamhet.
Liknande ärenden
Anställningsskandalen vid GU: därför måste både universitetsstyrelsen och Sulf reagera
Anställningsskandalen vid GU: ARW polisanmäler internt ”friade” chefer