Vi tar normalt för givet att huvudkandidaterna vid ett demokratiskt val inte själva deltar i rösträkningsprocessen. Om Anders Borg och Fredrik Reinfeldt vid nästa riksdagsval tågade in en vallokal i Stockholm skulle det likställas med införandet av en diktatur. Inte ens i vissa större länder i öst, där demokratin inte står lika högt i kurs, deltar de styrande öppet i rösträkningsförfarandet. Vid Lunds universitet är dock sådana överväganden av underordnad betydelse. Vid valet av HT-fakultetens förslag till dekaner inför mandatperioden 2012-2014 kandiderade tre av de sittande dekanerna för omval på valberedningens förslag. Av valprotokollet framgår att två av dessa själva deltog som valobservatörer vid rösträkningen. De båda dekanerna valdes sedan av de närvarande, som förutom dekanerna utgjordes av två kanslitjänstemän i underordnad ställning, till ordförande respektive rösträknare och justeringsman. Den ene kanslitjänstemannen utsågs också till rösträknare och justeringsman. När rösträkningen var slut och dekanerna utropat sig själva som vinnare justerade de, jämte kanslitjänstemannen, protokollet.
Dekanernas agerande är uppenbart oförenligt med grundläggande demokratiska principer och ger en närmast parodisk bild av hur demokrati ska fungera. Förfarandet är akademiskt klandervärt med tanke på de tvivel som det reser i förhållande till den centrala akademiska principen om det kollegiala styret som betonas i UNESCO:s rekommendation för högre utbildning. Agerandet strider mot 1 kap. § 9 i regeringsformens som kräver av dem som fullgör förvaltningsuppgifter att de ”iakttar saklighet och opartiskhet”. I detta måste rimligen ligga att tjänstemän i offentlig sektor inte handlar på ett sätt som reser frågor kring objektiviteten hos en demokratisk valprocess. Hanteringen reser även frågor om jäv. Den som skall handlägga ett ärende är jävig ”om saken angår honom själv” (§ 11 i förvaltningslagen). Ett val där man själv kandiderar som huvudkandidat är uppenbarligen en sak som angår en själv. En person som kandiderar till funktionen som dekan är därför jävig om han eller hon genom att utföra centrala uppgifter vid rösträkningen deltar i handläggningen av ärendet.
Hur kommer man på att anmäla sig som valordförande och rösträknare i ett val där man själv är huvudkandidat? Hade dekanerna börjat få kalla fötter eller var det snarare ett utslag av okunnighet och/eller oaktsamhet? Den rösträknande dekanen hade vid tidpunkten för valet spelat en huvudroll vid tillsättningen av den så kallade Stendahlsprofessuren. Academic Rights Watch har tidigare kunnat berätta om en mängd brister vid hanteringen av detta ärende, vilka ledde till tre överklaganden och två JO-anmälningar samt orsakade en bitter strid vid Centrum för teologi och religionsvetenskap. Redan vid det föregående dekanvalet, innan den problematiska tillsättningen ägde rum, röstade många på andra kandidater. Den dekan som övertog ordförandeskapet hade gjort sig impopulär i vissa kretsar genom att driva kravet att Filosofiska institutionen ska flyttas från Kungshuset. Hon spelade också en huvudroll i ett annat infekterat ärende vid samma institution, där hon bland annat såg till att en hel avdelning blev av med yttrandefriheten, vilket senare ledde till tre JK-anmälningar. Även detta ärende har vi uppmärksammat på annan plats (se ”Filosofer JK-anmäler Lunds universitet för kränkning av civila rättigheter”). Dekanerna omvaldes efter beslut av rektor Per Eriksson med hänvisning till valkorporationens förslag, vilket med tanke på den uppenbart felaktiga hanteringen är i sig uppseendeväckande.