Kombinationen av identitetspolitik och en allmän vänsterliberal atmosfär är ett hot mot åsiktsfriheten vid svenska högskolor. Det menar professor Lars Trägårdh i ett samtal med ARW:s Jens Stilhoff Sörensen. Trägårdh förespråkar ökad resurspluralism som en väg mot större åsiktspluralism.

I vår serie samtal med svenska akademiker på ARW:s Youtube-kanal har vi kommit till Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm. Trägårdhs har i sin forskning studerat olika aspekter av välfärdsstaten och det civila samhället. Hans aktuella forskning handlar bl.a. om tillit och politikens juridifiering. Trägårdh deltar som forskare i Tillitsdelegationen, en kommitté utsedd av regeringen som arbetar för en mer tillitsbaserad styrning av offentlig forskning.

Trägårdh disputerade vid Berkeley och verkade, innan han återvände till Sverige, bl.a. vid Barnard College, Columbia University. Samtalet med Jens Stilhoff Sörensen inleds därför med en jämförelse mellan Sverige och USA angående den akademiska frihetens nuvarande tillstånd. Trägårdh menar att även USA präglats av en allmän trend mot mindre öppenhet och ökad instrumentalisering av den humanistiska utbildningen, där bildning och fria studier kommer tillkorta. Kombinationen av identitetspolitik och vänsterliberalism vid amerikanska lärosäten har vidare lett till en ifrågasatt liberal elit som enligt Trägårdh banade vägen för Trump.

I Sverige hotar samma utveckling åsiktsfriheten vid högskolorna, menar han. Därför är det viktigt att högskolornas seminarier inte betraktas som ”safe spaces” som inte längre tillåter obekväma åsikter. Trägårdh vill se större mångfald när det gäller vem som finansierar forskning och utbildning, då det leder till mindre politisk styrning och därmed till större åsiktsfrihet och öppenhet. Han pekar också på vikten av anställningstrygghet och fler fasta tjänsten. De medel som går till forskningsråden bör slutligen omfördelas så mer forskning sker inom ramen för tjänsterna.