Forskare i Halmstad måste nu ha tillstånd av ledningen för att få ansöka om medel för forskning och bedriva forskning inom ramen för sin tjänst. Det kan vara en del i ett profilarbete som exkluderar forskare inom andra områden än vad ledningen förespråkar. Det berättar en orolig anställd för ARW. Fallet illustrerar hur en långtgående profilering vid mindre högskolor leder till ett sluttande plan där lärarna, i strid med högskolelagen och akademiska principer, får allt mindre inflytande över vad de kan forska om.
Att döma av interna styrdokument har Högskolan i Halmstad, som presenterar sig själv som ”det innovationsdrivande lärosätet”, under de senaste åren genomgått en långtgående profilering på forskningssidan. Det har t.o.m. tagit sig uttryck i en särskilt organisationsstruktur som syftar till är att värna om profilerna. Befattningar som ”forskningsledare”, ”vetenskaplig ledare” och ”forskargruppledare” har inrättats för detta syfte.
Som väntat skapar ett överdrivet profiltänk och varumärkesfokus spänningar i organisationen. En lärare som fått nog av detaljstyrningen beskriver det aktuella läget i ett mejl till ARW:
Jag arbetar på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Det krävs nu att alla forskare har tillstånd av forskningsledaren för att få ansöka om medel för forskning och bedriva forskning inom ramen för sin tjänst. Detta kan vara en del i ett profilarbete som exkluderar forskare inom andra områden än vad ledningen förespråkar. Jag anser också att processen går i strid med högskolelagens regler om att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt samt att forskningsresultat får publiceras fritt.
Som dokumentation av att det sker en avstämning mot forskningsprofilen när man ansöker internt om att få söka external medel har vi fått ett e-postutdrag. Det rörde sig om en ansökan inom ramen för en utlysning av Försäkringskassan. I mejlsvaret från vicerektorn Pernilla Nilsson görs inte bara en ekonomisk bedömning utan även en profilbedömning av projektet.
Vi har sökt Pernilla Nilsson för en kommentar till lärarens beskrivning ovan. I sitt svar bekräftar hon uppgiften att forskare i Halmstad inte har någon forskning i tjänsten utan måste ansöka om att få forska internt:
Juridiskt gäller som ni skriver Högskolelagens lydelse i Kapitel 1, 6 § dvs att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Man är dock inte i lag garanterad forskning i tjänsten. Vid vår akademi har vi ett internt ansökningsförfarande med tydliga bedömningskriterier. Det slutliga beslutet om tid för forskning i tjänsten fattas av akademichefen då denna har ansvaret för ekonomi och bemanning.
Budskapet kan ingen ta miste på: ”Forska gärna om vad du vill förutsatt att vi i ledningen gillar det och godkänner din ansökan om forskningstid”.
ARW:s Erik J Olsson är bekymrad över uppgifterna:
– Det går inte att rucka på principen att det är forskarna själva som väljer sina forskningsproblem. De högskolor som försöker kringgå principen, genom att styra vem som får söka anslag och forska i tjänsten, gör ett felaktigt vägval som riskerar att straffa sig i form av rättsosäkerhet, internt missnöje och ett sargat akademiskt rykte, säger Olsson.
Mindre högskolor står i valet mellan bredd och profilering. Bred forskning leder till små miljöer där det är svårt att upprätthålla hög kvalitet. Då är det frestande att istället satsa på ett mindre antal profilområden. Fördelen med profilering är att det går att skapa större och konkurrenskraftigare forskargrupper. Nackdelen är att man kan få en alltför likriktad intellektuell miljö.
En annan uppenbar risk är, som sagt, att forskningen styrs så mycket att forskningsproblem till slut måste godkännas av ledningen så att ingen håller på med forskning som inte anses passa in i miljön. Det sluttande planets slutpunkt nås när resultaten av forskningen måste godkännas av cheferna innan de får publiceras.
Här finns – som läraren i Halmstad påpekar – en potentiell konflikt med högskolelagens regleringar, som i sin tur utgår från grundlagens föreskrift om forskningens frihet (2 kap. 18 § regeringsformen). Samma principer slås fast i tunga internationella överenskommelser, såsom Unescos rekommendationer för personal inom den högre utbildningen.
Potentialitet verkar alltså ha övergått i oroande realitet vid Högskolan i Halmstad.
Mot bakgrund av de uppgifter som inkommit har ARW valt att sätta Högskolan i Halmstad under bevakning. Det betyder att vi aktivt följer utvecklingen vid högskolan. Information och uppdateringar från anställda tas tacksam emot. Anonymitet garanteras alla uppgiftslämnare som så önskar.
JSS/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Utdrag ur lagar och regler
2 kap. 18 § regeringsformen:
Forskningens frihet är skyddad i bestämmelser som meddelas i lag.
1 kap. 6 § högskolelagen:
För forskningen skall som allmänna principer gälla att
- forskningsproblem får fritt väljas,
- forskningsmetoder får fritt utvecklas och
- forskningsresultat får fritt publiceras.
Artikel 29 i Unescos rekommendationer för personal inom den högre utbildningen:
Higher-education teaching personnel have a right to carry out research work without any interference, or any suppression, in accordance with their professional responsibility and subject to nationally and internationally recognized professional principles of intellectual rigour, scientific inquiry and research ethics. They should also have the right to publish and communicate the conclusions of the research of which they are authors or co-authors.
Liknande ärenden
Yttrandefriheten internt ifrågasatt på 9 av 12 högskolor: påminner om Kanada
Yttrandefriheten kränks på 10 av 18 högskolor: Mittuniversitetet och Södertörns högskola varnade