2018 var året då Academic Rights Watch uppmärksammades internationellt av 50 000 läsare i främst engelskspråkiga länder. Huvudorsaken var att den kanadensiske psykologiprofessorn, Jordan B Peterson, spred flera ARW-inlägg samt även Youtube-klipp via Facebook och Twitter. Samtidigt ökade antalet läsare kraftigt också inom Sverige. Det sammanlagda antalet unika läsare gick från 41 000 år 2017 till 135 000 år 2018, då antalet sidvisningar uppgick till en kvarts miljon.
Vi inleder traditionsenligt summeringen av våra aktiviteter under det gångna året med att tacka alla er som donerat till vår verksamhet. Tack vare era bidrag kan vi betala kostnaderna för webbplatsen, nyhetsbrev, Youtube-klipp m.m. Varje bidrag, oavsett storlek, tas tacksamt emot. Stort tack för förtroendet!
Det har även blivit tradition att erinra om vad Academic Rights Watch (ARW) står för. ARW:s styrka är att vara det enda organet som bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att ta upp konkreta fall och fullständigt dokumentera dessa. Vi publicerar namn på de agerande cheferna samt markerar namnen med s.k. taggning för maximal synlighet i Google. I ett läge där det rättsliga ämbetsansvaret i princip avskaffats har vi således infört ett ”virtuellt” ämbetsansvar. Svensk rätt tillåter detta så länge det rör sig om chefer inom det offentliga som måste kunna utstå offentlig kritik och granskning inom ramen för skattefinansierad verksamhet.
Vi är samtidigt oberoende av olika politiska och andra särintressen och representerar som få andra organisationer allmänintresset. När vi bedömer ärenden handlar det om i vilken mån akademiska principer överträtts, inte om personerna och deras karaktärer.
Vårt politiska oberoende leder ibland till missförstånd. Problemet är att den akademiska friheten i Sverige idag huvudsakligen attackeras från vänster. Det rör sig om radikal feminism, identitetspolitik, postmodernism och annat tankegods som bl.a. underminerar akademins meritokrati – principen att det är förtjänst och skicklighet snarare än grupptillhörighet som ska avgöra vem som får akademiska tjänster. När vi påtalar detta beskylls vi av vissa för att inte vara partipolitiskt oberoende.
Men argumentet håller givetvis inte. Vad vi tar upp är en konsekvens av den faktiska akademiska hotbilden mot svenska högskolor idag, inte en artefakt av en påstådd högerpolitisk bias. Genom åren har vi försvarat personer, som själva definierar sig som kommunister, och personer med identitetspolitisk forskningsinriktning, om vi funnit att deras akademiska rättigheter stått på spel. Våra intervjuer med framstående akademiker på Youtube täcker en stor del av det politiska spektrumet.
ARW samarbetar vidare med alla partier, oavsett färg, som vill utveckla sin politik i akademivänlig riktning. Hittills har intresset kommit från Liberalerna och det nya partiet Medborgerlig Samling. Vi kan knappast lastas för att högern idag tycks vara mer intresserad av akademisk frihet än vänstern.
Några höjdpunkter 2018
Inläggen om Germund Hesslow fick mycket stor uppmärksamhet och hade 50 000 läsare. Detta efter att Jordan B Peterson delat vår engelskspråkiga sammanfattning på vår internationella sajt (www.academicrightswatch.com) med sina en miljon följare på Twitter.
Fallet handlade om hur Hesslow anmäldes av en student för att inte ha använt ”korrekt” genusterminologi i sin undervisning om biologiska könsskillnader. Ledningen för Medicinska fakulteten i Lund reagerade med att tillsätta en utredning, som utmynnade i slutsatsen att Hesslow visserligen inte gjort något fel men att det ändå fanns risk för ”diskriminering” inom utbildningen. Detta ledde i sin tur till en lång rad beslut av ledningen att införa olika genusinitiativ inom utbildningen till läkare. Då ledningen därmed implementerar den socialdemokratiska regeringens ideologi på området är fallet parallellt med Petersons egen välkända konflikt med kanadensiska staten i en liknande fråga.
Peterson delade även ett annat ARW-inlägg, det om Konstfacks normkritiska krav på innehavaren av en ny professur, samt ett av våra Youtube-klipp på Facebook och Twitter, vilket ledde till stor uppmärksamhet i båda fallen.
En annan stor framgång var att ärendet med tyskaprofessorn Valeria Molnár i Lund efter vår anmälan ledde till kritik från Justitieombudsmannen (JO). Molnár förbjöds av sina chefer vid Humanistiska fakulteten att diskutera sin arbetssituation med andra än cheferna själva. Detta efter att hon tvångsförflyttats från grundutbildningen för att ge plats åt en manlig lektor. JO var i beslutet ovanligt tydlig med att cheferna därmed brustit i förhållande till den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Det ska nämnas att JO bara tar upp ett litet antal fall för närmare bedömning och att bara ca 7% leder till formell kritik.
Andra tunga ärenden under 2018 inkluderar fallen med Tobias Hübinette och Linda Gottfredson. Hübinette förbigicks vid en tillsättning av en tjänst i rasismforskning i Uppsala, sina överlägsna akademiska meriter till trots, varpå Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) undanröjde anställningsbeslutet av en långt mindre meriterad kvinnlig forskare med personliga kopplingar till ledningsgruppen. Även Konstfack fälldes av ÖNH för brott mot interna regler i det ovan nämnda ärendet med kravet på ”normkreativitet” för att bli professor i illustration. Ärendet och ARW:s roll uppmärksammades i Sverige bl.a. av SVT.
Gottfredson-ärendet visade hur svensk pedagogisk forskning inte tillåter vissa slutsatser om skillnader i intelligens mellan individer och grupper. Den amerikanska professorn Linda Gottfredson blev inbjuden att hålla en plenarföreläsning vid en pedagogikkonferens i Göteborg. Efter att några kollegor klagat på att hennes forskning inte skulle uppfylla organisatörens etiska standard, där det bl.a. hänvisades till principen om allas lika värde, blev hon emellertid avbokad. Hennes ”brott” var att på grundval av ett stort empiriskt material dragit slutsatsen att intelligensen i en befolkning är normalfördelad.
Ett annat uppmärksammat ärende var fallet med den kvinnliga sökande som fick en professur i fysik med nära kopplingar till prestigeanläggningen ESS i Lund trots att hon inte fanns i tätgruppen för någon sakkunnig. Ärendet illustrerar, liksom fallet med Hesslow, hur kvotering av kvinnor och andra genusinitiativ inte bara påverkar humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, där vissa skulle säga att det inte spelar någon större roll, utan i allt större utsträckning drabbar de hårda vetenskaperna. Därom vittnar också långtgående kvoterings- och genusstrategier på Chalmers och KTH.
Vi gläder oss åt att Vår Youtube-serie om de 10 störst hoten mot den akademiska friheten haft så många tittare och att en hel del kommenterat och ”gillat” klippen. Vi har i skrivande stund arbetat oss ner till hot nr 5. I samtliga fall har vi också fått debattartiklar om hoten publicerade i olika riksmedier. En fullständig lista på alla våra debattartiklar under 2018 finns nedan, inklusive länkar. Vi blev dessutom intervjuade i SvD angående krisen i Svenska Akademien, där vi gick emot strömmen och betonade vikten av att institutionen trots allt även i fortsättningen åtnjuter autonomi från politiska och andra påverkanskrafter.
Allt fler läser ARW
ARW hade under 2018 135 000 unika användare och 250 000 sidvisningar. Det är en mycket kraftig ökning i förhållande till 2018 då vi hade 41 000 unika användare. Våra Youtube-klipp hade vid utgången av 2018 setts av knappt 20 000 personer. Vid Google-sökning på ”akademisk frihet” kommer vår svenska sajt normalt först.
Webbplatsen har fått en något mer manlig publik enligt statistik från Google Analytics. 2017 lästes vi av 37,2% kvinnor och 62,8% män. 2018 var siffrorna 25% respektive 75%. Denna trend går tillbaka till 2016 och kan sammanhänga med missuppfattningen att vi driver en högersajt. Det är känt att kvinnor mer sällan har högersympatier än män. Under året försvarade vi såväl Valeria Molnárs som Linda Gottfredsons sak.
Att vi vid något tillfälle hänvisat till biologisk forskning om könsskillnader av lärobokskaraktär har av någon kvinnlig kommentator uppfattats som att vi i onödan tagit ställning i en vetenskaplig fråga. Andra kvinnor som vi talat med menar att en feminism värd namnet tvärtom måste vara förenlig med biologiska rön. Hur som helst är vår primära poäng i detta sammanhang att genusvetenskapen fått så stort politiskt genomslag att frågan om dess empiriska grund inte längre kan ignoreras. Vidare: direkta eller indirekta kvoteringar riskerar underminera tidigare feministisk-meritokratiska landvinningar avseende båda könens lika möjligheter att konkurrera om anställningar efter förtjänst och skicklighet.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Våra debattinlägg under 2018
Olsson, E. J., Sörensen, J. S. & Zetterholm, M. (2018). Fria forskningen i fara. Upsala Nya Tidning.