150 ARW-inlägg och 50 debattartiklar senare: den akademiska friheten blir lag i Sverige »

Efter ett enhälligt beslut i riksdagen den 21 april 2021 blir akademisk frihet lag i Sverige. Lagen träder i kraft den 1 juli i år. Lagen kan delvis ses som kulmen på en flerårig lågintensiv mediekampanj för akademisk frihet som inleddes av Academic Rights Watch 2012. I detta inlägg spårar vi ARW:s inflytande i debatten.

Den 21 april 2021 kommer att gå till svensk utbildnings- och demokratihistoria som den dag då Sveriges riksdag fattade beslut om ett skydd av den akademiska friheten i lag.

Enligt den nya lagen, som kommer att ingå i högskolelagen, ska akademisk frihet gälla som allmän princip i högskolornas verksamhet. Den exakta ordalydelsen är: ”I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas.”

Det finns redan visst skydd för akademisk frihet i lag, men skyddet är fragmentariskt och täcker inte alla aspekter av begreppet. Exempelvis finns ett skydd för forskningens frihet såväl i grund- som i högskolelag. Yttrandefriheten skyddas generellt i grundlagen. Då lärare och forskare normalt är offentliganställda har de en inte obetydlig anställningstrygghet enligt Lagen om offentlig anställning.

Den mest uppseendeväckande bristen – en brist för vilken Sverige fått utstå kritik på europeisk nivå – är att rätten att undervisa, lärofriheten, inte åtnjuter något skydd alls.

Men detta ändras alltså i och med att den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2021. Den nya lagen ger ett heltäckande skydd för lärares och forskares akademiska frihet i hela dess vidd. Den nya lagen skyddar inte den akademiska friheten i en väldigt stark mening, men den gör det möjligt att rättsligt ingripa mot lärosäten som inte främjar och värnar denna frihet.

Lagen reglerar framför allt individuella akademikers rättigheter i förhållande till högskoleledningar och chefer.

– Detta är en mycket god nyhet för svenska lärare och forskare då merparten av de fall Academic Rights Watch tagit upp gäller överträdelser begångna av cheferna och där den individuella akademiska friheten således kommit i kläm, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.

Vissa har emellertid varit tveksamma till lagen då det i propositionen står att den akademiska friheten ska ”utövas inom de rättsliga ramar som finns och utifrån den värdegrund som gäller” (vår kursivering). Enligt kritikerna är hänvisningen till värdegrunden ett sätt att smyga in politisk styrning bakvägen.

För att undanröja oklarhet har Riksdagens utbildningsutskott fått ett förtydligande från Utbildningsdepartementen, något som utskottet kommenterar i sitt betänkande, sid. 26):

Av detta framgår tydligt att det är den gällande värdegrunden för statligt anställda som avses. Denna utgår från de sex principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service, vilka i sin tur utgår från regeringsformens grundläggande krav men bottnar också i andra lagar och förordningar. Principerna beskrivs i Statskontorets skrift Den statliga värdegrunden (2019). Av förtydligandet framgår också att det föreslagna införandet av bestämmelsen om akademisk frihet inte innebär någon förändring av befintliga bestämmelser om forskningens frihet. Vidare framgår av förtydligandet att den bestämmelse som föreslås nu omfattar universitets och högskolors hela verksamhet och att statliga universitet och högskolor redan omfattas av de bestämmelser som den statliga värdegrunden för statliga anställda ger uttryck för. Utskottet menar att dessa förtydliganden av den föreslagna bestämmelsen i högskolelagen om akademisk frihet är mycket värdefulla eftersom det inte får råda någon osäkerhet kring innebörden av förslaget, och utskottet kan därmed ställa sig bakom regeringens förslag.

– Med detta förtydligande får den högst berättigade frågan om värdegrunden anses vara ur vägen, vilket glädjande nog innebär att den nya lagen kan välkomnas utan förbehåll, säger ARW:s Magnus Zetterholm.

Hur kan det då komma sig att en regering lägger fram ett lagförslag om akademisk frihet som det sedan uppstår ovanligt stor enighet kring i Riksdagen?

– Orsakerna är givetvis komplexa och har delvis att göra med situationen i omvärlden och Europa. Vi vill inte på något sätt framhäva vår egen roll, men det är ändå intressant att titta på hur debatten om akademisk frihet uppstod i Sverige, och där menar vi att vi har haft en inte obetydlig del av kakan, säger Olsson.

Enligt en sökning i Kungliga Bibliotekets tidningsdatabas fanns det väsentligen ingen debatt om akademisk frihet i Sverige före 2012, när Academic Rights Watch startade. Begreppet förekommer endast undantagsvis i dagstidningarna. Ett år därefter börjar något hända (Bild 1). Väsentligen rapporteras det att det nu finns en grupp, Academic Rights Watch, som tagit på sig uppgiften att dokumentera överträdelser på sin webbplats. Detta sker främst i Sydsvenskan och andra tidningar i södra Sverige, men ryktet om ARW sprider sig gradvis till det övriga landet. 2014 finns ungefär lika många förekomster av ”Academic Rights Watch” som av ”den akademiska friheten” i medierna (Bild 2).

Bild 1: Allt fler förekomster av ”den akademiska friheten” i svenska dagstidningar sedan ARW:s start i 2012, fram till dess att akademisk frihet blir lag 2021.

Bild 2: Allt fler förekomster av ”Academic Rights Watch” i dagstidningarna fram till 2019.

Debatten tar sedan fart, och åren efter skrivs det åtskilligt mer om akademisk frihet och även om ARW. Detta sker fram till 2019. Därefter återgår intresset för ARW till tidigare nivåer samtidigt som intresset för akademisk frihet ökar, även om det rör sig om en begränsad debatt.

Som framgår av bilderna har debatten främst förts i Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet och i universitetsorternas lokaltidningar: Göteborgsposten, Sydsvenskan och Upsala Nya Tidning.

– Även om det funnits spridda inlägg om akademisk frihet startade debatten på allvar i och med ARW:s tidigare insatser, som även innefattar många debattinlägg i alla större tidningar. Som någon uttryckte det har ARW varit en stor fisk i litet vatten, säger Zetterholm.

Sedan starten har ARW publicerat 150 ärenden, vilka i många fall dokumenterat överträdelser främst i förhållande till UNESCO:s rekommendationer från 1997. En genomgång av vårt samlade material resulterade i 45 ärenden där ARW ansett att en enskild lärare eller forskare fått sin akademiska frihet kränkt. Av dessa var cirka en tredjedel (14 st.) kvinnor och resten män. ARW har sammanlagt publicerat drygt 50 tidningsartiklar sedan 2012, i olika konstellationer. Se nedan för länkar till ett urval tidiga ARW-inlägg. ARW har ständigt påtalat det bristande rättskyddet för akademisk frihet i medierna, inte minst i den juridiska facktidskriften Dagens Juridik.

– När ARW startade var det få som pratade om akademisk frihet. Åtta år senare blir akademisk frihet lag i Sverige. Det känns nästan overkligt. Vilken resa det här har varit, säger Olsson.

Olsson och Zetterholm menar dock att kampen för att säkra en oberoende akademi är långt ifrån över:

– Även om vi nu får ett bättre rättsligt skydd måste detta också efterlevas. Att se till att så sker blir en viktig framtida uppgift. Dessutom är det minst lika viktigt att vi får en bättre kultur och att folk verkligen känner att det är viktigt att det finns en fri forskning och utbildning, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦