Med anledning av diskussioner på sociala medier tar ARW här ställning till en aktuell promemoria där regeringen föreslår en ny lag om akademisk frihet. Enligt promemorian ska den akademiska friheten utövas ”utifrån den värdegrund som gäller”, vilket setts som ett försök att smuggla in politisk styrning bakvägen. Vi finner dock att det inte finns tillräckligt stöd för denna tolkning i den faktiska texten, utan att det som avses rimligen är att akademisk frihet, med rätta, är en frihet under ansvar.
I politiska kretsar har det länge ansetts onödigt att införa någon form av särskilt skydd för den akademiska frihet, då överträdelser enligt konventionell visdom bara är ett fenomen som drabbar andra länder, medan vårt land, i dess outgrundliga förträfflighet, ansetts vara förskonat.
Men det räcker att vara ytligt bekant med Academic Rights Watch mångåriga dokumentation av akademiska regelbrott för inse att Sverige ingalunda utgör något undantag, utan att det även här görs ingrepp i den fria forskning och undervisningen.
Ibland rör det sig om politisk påtryckning från olika externa grupper, i andra fall om akademiska chefer som ingriper mot underordnade, exempelvis genom att inskränka deras yttrandefrihet. En ny typ av fall gäller studenter som anmäler lärare vars undervisning uppfattas som ”kränkande” då den inte stämmer med de åsikter som studenterna känner igen från det omgivande samhället.
En genomgång av vårt samlade material resulterade i 45 ärenden där ARW ansett att en enskild lärare eller forskare fått sin akademiska frihet kränkt. Av dessa var cirka en tredjedel (14 st.) kvinnor och resten män.
På senare tid har många fall blivit föremål för mediernas intresse. Även de som inte upptäckt ARW har knappast kunnat undgå intrycket att den akademiska friheten i Sverige inte längre kan tas för given. Samtidigt tenderar oberoende forskning på området att placera Sverige någonstans i den europeiska bottenligan vad gäller det rättsliga skyddet av samma frihet.
Men inget av detta förklarar helt varför regeringen i en aktuell promemoria (2020-05-06, U2020/03053/UH) föreslår en ändring i högskolelagen ”i syfte att främja och värna den akademiska friheten som förutsättning för utbildning och forskning av hög kvalitet”. Här handlar det inte minst om att skydda den av regeringen omhuldade genusvetenskapen, vars statsfinansiering anses hotad av Sverigedemokraterna. Utövarna anses också vara särskilt utsatta för hot och hat (se nedan).
Vidare har ARW genom den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran fått erfara att det pågått en process på europanivå i syfte att stärka den akademiska friheten. Processen utmynnade i en rapport som klubbades igenom av Europarådet i november 2020. Rapporten bygger i sin tur på en rapport av Karran själv. I rapporten får Sverige kritik för att inte skydda lärofriheten i lag (sid. 13): ”Sweden is unusual, as it provides legal protection for research but has no mention of academic freedom for teaching in the Constitution or the law.” Den nya lagen skulle avhjälpa detta missförhållande.
Det konkreta lagförslaget går ut på att 6 § i högskolelagen ska bytas ut mot en lag enligt vilken den akademiska friheten ska gälla ”som allmän regel”.
Den nuvarande skrivningen lyder som följer:
6 § För forskningen skall som allmänna principer gälla att
- forskningsproblem får fritt väljas,
- forskningsmetoder får fritt utvecklas och
- forskningsresultat får fritt publiceras.
Förslaget innebär att denna paragraf ska bytas ut mot:
6 § I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas.
För forskningen ska som allmänna principer gälla att
- forskningsproblem får fritt väljas,
- forskningsmetoder får fritt utvecklas, och
- forskningsresultat får fritt publiceras.
De tre största partierna i riksdagen – förutom Socialdemokraterna även Moderaterna och Sverigedemokraterna – har förklarat att de är beredda att bifalla förslaget, som således ser ut att gå igenom.
Kritiken mot förslaget har dock inte låtit vänta på sig. Den har huvudsakligen fokuserat på följande avsnitt i promemorian (vår kursivering):
Att en allmän princip om akademisk frihet föreslås införas i högskolelagen innebär alltså inte att högskolan eller de verksamma vid högskolan står fria från styrning eller reglering. Det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen ska alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns och utifrån den värdegrund som gäller.”
Enligt kritiken är hänvisningen till värdegrunden ett sätt att smuggla in politisk styrning bakvägen. En diskussion har uppstått på sociala medier om hur ARW ställer sig till detta.
Till stöd för kritiken talar att värdegrunden nämns som något som går utöver de rättsliga ramarna. Även en passus i motiveringen till lagförslaget kan tolkas i denna riktning (sid. 9):
Personer som deltar i det offentliga samtalet och som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hot och hat. Förutom journalister, politiker, konstnärer, det civila samhällets representanter och andra opinionsbildare, är även forskare utsatta. Universitet och högskolor har rapporterat om att hot och hat mot forskare och lärare förekommer i ökande grad.
Den insatte vet att det främst är genusforskare som brukar beklaga sig över hot och hat. Intrycket kan nu uppstå att den nya lagen tillkommit för att ge särskilt stöd för dem och att begreppet värdegrund ska förstås som att det inkluderar det genusvetenskapliga sättet att se på kön och jämställdhet.
Andra, tyngre vägande, delar av promemorian ger dock inte stöd för denna slutsats. Termen värdegrund förkommer redan på sid. 8 i promemorian, där det hänvisas till styr- och resursutredningen (SOU 2019:6):
För statliga universitet och högskolor gäller även den statliga värdegrunden, som enligt utredningen kan anses överensstämma med akademiska normer och med lärosätenas samhällsansvar.
De exempel på akademiska normer som anges i detta sammanhang är att ”ny kunskap ska tillgängliggöras och prövas vetenskapligt” samt de s.k. CUDOS-normerna som formulerades av sociologen R. K. Merton. CUDOS står för Communism, Universalism, Disinterestedness och Organized Scepticism. För att upprätthålla dessa normer finns kollegiala processer för kvalitetsgranskning, påpekas det i promemorian. Vad som menas med lärosätenas samhällsansvar förklaras inte närmare.
Enligt dessa delar av promemorian är hänvisningen till värdegrunden ett sätt att få med ”ansvarsbiten”, dvs. tanken att den akademiska friheten är en frihet under ansvar, där det senare innebär att upprätthålla akademiska normer. Denna läsart är oproblematisk från ett akademiskt perspektiv då detta synsätt genomsyrar de flesta internationella överenskommelser om den akademiska frihetens innebörd, inklusive UNESCO:s rekommendationer från 1997 som utgör ARW:s huvudsakliga rättesnöre.
Denna tolkning av syftet med värdgrundshänvisningen får också stöd av det som står på sid. 16: att ”[i] frågor om etik och värdegrund ska de anställda följa lagar och riktlinjer”. I sammanhanget får man tänka sig att riktlinjerna är just de akademiska normer som tidigare påtalats i promemorian.
ARW:s Erik J Olsson menar därför att kritikerna överreagerat på värdegrundsproblematiken:
– Författarna till promemorian kunde visserligen ha varit tydligare just för att förebygga denna typ av missförstånd. Vår uppfattning, efter noggrann läsning, blir dock att hänvisningen rimligen syftar till att täcka in det ansvar som den akademiska friheten förutsätter, vilket givetvis är oproblematiskt, säger Olsson.
Olsson menar därför att även om det finns saker man kan diskutera när det gäller detaljerna och den specifika lagformuleringen finns det inget skäl för ARW att inte ställa sig bakom lagförslaget. Den nya lagen skulle innebära att det faller på Universitetskanslerämbetet (UKÄ) att övervaka att den akademiska friheten efterlevs vid svenska högskolor.
– Lagförslaget är inte perfekt, lärofriheten hade exemplevis kunnat få ett mer detaljerat skydd, men det är ändå ett väldigt stort steg i rätt riktning – att säkra enskilda lärares rätt att bedriva forskning och inte minst undervisning fri från olika former av politisk och annan påtryckning, säger Erik J. Olsson på Academic Rights Watch.
Academic Rights Watch uppmanar nu riksdagen att rösta för regeringens förslag den 21 april så att lagen planenligt kan träda i kraft den i juli i år.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦