Sekretess är tänkt att skydda känsliga personuppgifter om exempelvis enskildas hälsa från offentlighet. Men på Uppsala universitet verkar sekretessen också användas för att dölja en känd professors övertramp och missförhållanden vid lärosätet. Det skriver Ulrika Persson-Fischier, Dr Philos i antropologi vid Oslo universitet och adjunkt vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa i Uppsala.

Syftet med sekretess är att skydda känsliga personuppgifter om exempelvis enskildas hälsa från offentlighet. Sådana uppgifter lämnas därmed inte ut om exempelvis journalister begär det.

Men hur används sekretess i praktiken? Vem och vad skyddas?

En utredning vid Uppsala universitet rörande mig belades 2020 med sekretess av rektor. Efter att jag trädde fram i Kalla Faktas ”Männens akademi” 7 mars i år har denna utredning, samt min anmälan om bland annat kränkande särbehandling, begärts ut av ett antal personer och sekretessen har därmed prövats i praktiken. Resultatet är vad registrator kallar ”maskerade dokument”. Delar av dokumenten är svartmaskerade så att man ej kan se vad som står där. I och med att sekretessen prövats i praktiken, får frågan om vem och vad som skyddas ett de facto svar.

Frågan är om maskeringen görs av omtanke om personers hälsa?

Bakgrunden är att en ämnesansvarig professor vid Uppsala universitet våren 2018 anmälde mig för forskningsfusk till Oslo universitet, där jag fått min doktorstitel 2016. Han krävde att Oslo universitet skulle dra tillbaka min doktorstitel. Professorn skrev att jag är en bevisad lögnare, och att min avhandling är så bra att jag måste ha betalat någon för att skriva den åt mig. Vidare skrev han att han kände sig kränkt (offended), att det var ett brott mot hedern (breach of honor) att Oslo universitet låtit mig disputera där, och att Oslo universitet genom detta riskerade att bli en soptipp för undermåliga avhandlingar.

Jag blev helt friad från dessa misstankar av Oslo universitet, och jag innehar fortfarande titeln Dr Philos.

Rektor beslutade 2020 att ingen kränkande särbehandling förekommit och belade utredningen med sekretess. Jag fick ingen förklaring till vem sekretessen var tänkt att skydda. Min önskan var att utredningen och alla underlag skulle vara offentliga. Efter att TV4s Kalla Fakta granskat fallet i mars 2023 har ett antal personer begärt ut handlingarna från universitetet. 

När begäran inkom till Uppsala universitet tillfrågades jag om jag frivilligt ville ge upp min sekretessrätt. Jag svarade ”ja” gällande alla uppgifter som rörde mig. Jag föreslog att en uppgift i min anmälan skulle skyddas, gällande en annan doktorand, som jag av hänsyn till henne önskade skulle undantas offentlighet. Uppgiften om denna doktorand gällde att hon av samme professor först fått beviljat att disputera, men några dagar innan spikning drog professorn tillbaka sitt beviljande. I dokumenten beskriver doktoranden hur dåligt hon mår. Dokumenten finns med i min anmälan för att visa att jag inte är den enda doktoranden som utsatts för professorns kränkningar.

Jag har sedan tagit del av de utlämnade dokumenten, och eftersom jag har originalen kan jag se exakt vad universitetet valt att maskera och vad man valt att visa. 

Jag konstaterar att det enda dokument jag av hänsyn till en doktorand begärde inte skulle lämnas ut har lämnats ut utan maskering. Uppgifter om doktorandens hälsa lämnas alltså ut omaskerat. Även doktorandens namn lämnas ut. Däremot har andra delar av dokumenten maskerats. 

Maskeringarna gäller å ena sidan mina beskrivningar av vad kränkningarna fått för effekter på mitt liv och min hälsa. Skälet att dessa uppgifter finns med i utredningen är naturligtvis att visa vilken skada jag lidit av kränkningarna. 

I det fall jag önskat att detta skulle undantas offentlighetsprincipen skulle jag förstå varför det maskerats av universitetet. Men jag har uttryckligen önskat att det inte skulle maskeras, utan att det skall kunna bli känt vilken skada man kan lida av sådana kränkningar. Genom att maskera detta förvägrar universitetet mig möjligheten att låta effekterna av de kränkningar jag blivit utsatt för bli kända, tvärt emot min explicita önskan. 

Maskeringarna gäller å andra sidan en epost som professorn skickat till en manlig kollega vid annat lärosäte med en beskrivning av en kvinnlig, namngiven kollega vid det lärosätet. Dokumentet finns med i min anmälan för att visa att jag inte är den enda kvinna som professorn uttalar sig kränkande om. Professorns beskrivning av kvinnan är följande: ”So she´s gone down the crazy Donna Haraway route of up-her-own-arse self-obsession, has she?” (mail 2018-03-11, 13:32, från arbetsmail vid Uppsala universitet).

Detta uttalande har inget med någons hälsa att göra. Detta uttalande är ändå svartmarkerat av Uppsala universitet.

Eftersom sekretess är tänkt att skydda känsliga personuppgifter borde rimligen det som maskerats i dokumentet vara den kvinnliga kollegans namn, för att skydda hennes identitet. Så är inte fallet. Det som markerats är i stället professorns kränkande beskrivning av henne. Universitetet har alltså dolt professorns uttalande ovan, men inte hennes namn. Uppsala universitet har belagt en uppgift med sekretess som ej rör hälsa och ej utgör känslig personuppgift.

Eftersom universitetet valt att inte skydda kvinnans identitet, utan i stället professorns kränkande utsaga om henne, skyddar det inte henne, utan honom.

Jag konstaterar att universitetet i detta fall väljer att maskera dokument på sätt som står i direkt strid med min – den utsattas – uttalade önskan och gagn. I stället maskerar universitetet dokument på sätt som döljer effekterna av de kränkningar jag utsatts för, och på sätt som döljer missförhållanden vid universitetet och överträdelser av en av de mest prestigefyllda professorerna vid Uppsala universitet. 

I Kalla Faktas granskning får Uppsala universitetets rektor frågan om universitetet skyddar sina professorer. Rektor svarar att nekande. Jag har frågat rektor vem sekretessen av utredningen om mitt fall är tänkt att skydda samt bett honom att lyfta den, utan att få svar. Genom utlämningen av dokumenten får frågan om vem sekretessen är tänkt att skydda ett de facto svar.

Finns det något annat sätt att förstå universitetets användning av sekretess än att dölja professorns övertramp och missförhållanden vid lärosätet?

Ulrika Persson-Fischier

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦