Vår forskning om kopplingen mellan invandring och kriminalitet stoppades i två år av Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP). Detta trots att etiktillstånd fanns och en expert i etik granskade allt vårt arbete. Det skriver Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, som här beskriver det händelseförlopp som ledde till i att förundersökningen mot henne till slut lades ner.

Den 1 januari, 2020, trädde en ny lag om etikprövning i kraft efter den s.k. Macchiarini-skandalen vid Karolinska Institutet. Därmed anförtroddes Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) uppdraget att utöva tillsyn över den forskning som bedrivs i Sverige. ÖNEP:s sätt att tillämpa etikprövningslagen och utöva tillsynen över forskarna har lett till en mycket omfattande kritik från många experter i etik, välrenommerade forskare och samhällsdebattörer.

Att etikprövning av forskning regleras i lagar och förordningar för att människor inte ska komma till skada är absolut nödvändigt. Det är även nödvändigt att tillämpningen av lagar och förordningar sker på ett rättssäkert sätt. Nedan beskrivs hur min forskargrupp stoppades av ÖNEP i mer än två år från att bedriva viktig forskning med syftet att bidra till att lösa en av vår tids största samhällsutmaningar, nämligen den koppling som finns mellan invandring och kriminalitet.   

Anonyma anmälningar

I mars-2021, drabbades min forskargrupp av den första anonyma anmälan till ÖNEP. Den forskning som anmäldes gällde en studie som hade karakteriserat ett flertal egenskaper hos dömda våldtäktsmän i Sverige, med syftet att förbättra det förebyggande arbetet inom fångvården, sjukvården och socialtjänsten. Resultaten visade att nära hälften av (våldtäkts)männen var födda utomlands och att en stor majoritet av dessa kom från länder i Mellanöstern samt Afrika.

Den aktuella studien ingick i ett större forskningsprojekt med finansiering från European Research Council (ERC). Eftersom vissa av frågeställningarna bedömdes vara känsliga begärde ERC att samtliga delar av projektet skulle följas (monitoreras) fortlöpande av en särskilt utsedd, oberoende, etisk expert. Jag blev därför (mycket) chockerad när ÖNEP åtalsanmälde mig i juni-2021 för studien som den etiska experten hade funnit vara täckt av etiktillstånden.

Åklagaren i Malmö valde att lägga ned åtalet utan att inleda någon förundersökning men i augusti-2021 kom en ny anmälan till ÖNEP från samma anonyma anmälare. ÖNEP beslöt sig nu för att granska mina 43 senaste publicerade artiklar och i september-2021 begärde ÖNEP:s dåvarande ordförande Ann-Christine Lindeblad överprövning av den första åtalsanmälan som åklagaren i Malmö hade lagt ned. Ann-Christine Lindeblad var även domare i Högsta domstolen, den högsta instansen av de allmänna domstolarna i Sverige. Överåklagaren Eva-Marie Persson inledde förundersökning och sade i en intervju: ”Detta är ett nytt område för oss så vi behöver lära oss lite grann för att förstå vad det är som vi ska pröva och vari det brottsliga ligger.” Den 17/1-2022 åtalsanmälde ÖNEP mig på nytt, denna gång avseende ytterligare sju artiklar. 

Stor medial uppmärksamhet

Den mediala uppmärksamheten fortsätter och den 7 februari 2022 publicerar Läkartidningen den starkt kritiska artikeln ”ÖNEP, en forskningsetisk katastrof”. Den 8 februari läser jag i samtliga stora dagstidningar och hör på nyheterna att en domare i Högsta domstolen, dvs. ovan nämnda ordförande för ÖNEP Ann-Christine Lindeblad, lämnar samtliga sina uppdrag under uppseendeväckande former. Kritiken från experter och debattörer om hur ÖNEP tolkar etiklagen blir alltmer omfattande och framförs i ett flertal svenska medier som exempelvis Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Sydsvenskan, Upsala Nya Tidning, Nerikes Allehanda, Fokus, Forskning & Framsteg, Universitetsläraren, Läkartidningen, och Dagens medicin.

Den 11 februari 2022 JO-anmäler Academic Rights Watch (ARW) ÖNEP för bristande saklighet och opartiskhet (https://academicrightswatch.se/?p=4854). ARW framhåller att många omständigheter kan resa tvivel över ledamöternas förmåga till en saklig och opartisk bedömning i mitt ärende.

Politisk kritik mot den nya etikprövningen

Kritik mot ÖNEP framförs även av riksdagsledamöter från M och L. I en interpellation från M avseende ÖNEP:s agerande som inkluderade hanteringen av mitt ärende ställs frågor i riksdagen till den dåvarande utbildnings- och forskningsministern Anna Ekström (S). Med anledning av den massiva kritik som framförts mot ÖNEP bestämmer därför den tidigare regeringen den 30 juni 2022 att utbildningsinsatser behövs för att säkerställa att universiteten och forskarna får korrekt information om vad som gäller avseende forskningsetik, lagar och regler. Den nya utbildnings- och forskningsministern, Mats Persson (L), som själv är disputerad forskare, inleder under 2023 en översyn av hur etikprövningslagen tillämpas. 

Nedläggning av förundersökning

Den 31 maj, 2023, läggs förundersökningen mot mig äntligen ned efter att ha pågått i nästan 20 månader. Sedan den första åtalsanmälan har jag även hunnit med ett flertal andra utredningar, bl.a. på mitt eget universitet och av mina anslagsgivare, men ingen av dessa utredningar leder till att kritik framförs mot mig eller någon annan ur min forskargrupp.

Jag har därmed efter mer än två års utredningar i olika instanser blivit frikänd av samtliga instanser men känner trots detta en enorm frustration över att vår viktiga forskning som det finns ett tydligt behov av i samhället har stoppats i mer än två år av ÖNEP. Detta trots att etiktillstånd fanns och en expert i etik granskade allt vårt arbete. Samtidigt gläder jag mig åt att jag nu äntligen kan se fram emot att ägna mig helhjärtat åt min forskning igen som har ett brett allmänmedicinskt och socialt fokus.

Den 30/6-2023 nås jag även av det glädjande beskedet att professor Åke Lundkvist friats i tingsrätten. Han är den första forskaren i Sverige som har åtalats efter anmälan från ÖNEP och friandet gläder mig enormt eftersom det visar att en demokratisk rättsstat som Sverige har fungerande skyddsmekanismer när något har gått snett i samhället. I detta fall när en myndighet gör sina egna tolkningar av våra gemensamma lagar.

Kristina Sundquist

Denna text innehåller delar som tidigare publicerats i Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lunds symposiebok ”Får man forska om allt?” (2023).

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦