I sin uppmärksammade avhandling argumenterar Sameh Egyptson att Islamiska förbundet är en gren av Muslimska brödraskapet. En del av argumentationen bygger på så kallade känsliga personuppgifter. Då etikprövning saknades blev Egyptson åtalsanmäld. Den motsatta ståndpunkten företräds av professor Simon Sorgenfrei i en bok om islam i Sverige. Men ARW kan nu avslöja att även Sorgenfrei gör bruk av känsliga personuppgifter utan etikprövning. Till skillnad från Egyptson har dock Sorgenfrei inte blivit anmäld, detta trots att fallen är helt parallella, något som ARW nu åtgärdat.
Ska systemet med etikprövning kunna användas strategiskt för att problematisera obekväm forskning medan mer politiskt följsam forskning går fri? Academic Rights Watch tar här upp fallet med Sameh Egyptson vars avhandling blivit riksbekant bland annat för att den driver tesen att Islamiska Förbundet i Sverige, en förening som stöds med statliga medel, är en gren av Muslimska brödraskapet, en internationell islamistisk organisation.
I sin argumentation använder sig Egyptson bland annat av politiska och religiösa uttalanden som företrädare för Islamiska Förbundet gjort i olika sammanhang. Det rör sig normalt om uttalanden som de själva publicerat. Icke desto mindre räknas de på grund av innehållet som ”känsliga personuppgifter”. Etikprövningslagen säger nu att den som vill använda sådana uppgifter i sin forskning först måste ansöka om etikprövning. Det hade Egyptson inte gjort, med hänvisning till att han påbörjade avhandlingen innan etikprövningslagen trädde i kraft.
Här uppstod alltså en möjlighet för Egyptsons meningsmotståndare att få avhandlingen ifrågasatt genom att anmäla den för brott mot etikprövningslagen. Sagt och gjort. Överklagandenämnden för etikprövning (Önep) reagerade i sin tur med att åtalsanmäla Egyptson, som nu riskerar böter eller fängelse beroende på vad åklagaren kommer fram till. Även om åklagaren lägger ner ärendet lämnar det en bitter eftersmak.
En annan forskare, dåvarande docenten och numera professorn Simon Sorgenfrei på Södertörns högskola, nådde några år tidigare den motsatta slutsatsen, vilket skedde i boken Islam i Sverige: de första 1300 åren. Där finner Sorgenfrei att Islamiska Förbundet inte är en gren av Muslimska brödraskapet. ARW kan nu avslöja att denna slutsats baseras, liksom i Egyptsons fall, på känsliga personuppgifter. Denna gång handlar det om en intervju med en företrädare för Islamiska Förbundet, Omar Mustafa, där denne förnekar organisatoriska kopplingar till brödraskapet (sid. 145-149). Även i övrigt ger Mustafa uttryck för olika politiska och religiösa uppfattningar, exempelvis att han inspirerats av brödraskapets ideologi (sid. 146). Boken innehåller i övrigt en stor mängd material från intervjuer där olika personer uttalar sig i politiska och religiösa frågor.
De metodologiska skillnaderna mellan Egyptson och Sorgenfrei kunde knappast vara större. Medan Egyptson, utgående från tidigare forskning, utvecklar åtta generella indikatorer på att en organisation är en gren av en annan organisation nöjer sig Sorgenfrei med att fråga en enda företrädare för Islamiska Förbundet. Att utöva sedvanlig källkritik eller åtminstone fråga flera personer är enligt Sorgenfrei i detta fall onödigt, ja oetiskt (sid. 142): ”Forskningsetiskt kan det vara problematiskt att utgå från att organisationer eller religiösa företrädare ljuger om sina egentliga avsikter och att de i själva verket handlar utifrån hemliga konspirationer.” Sorgenfreis arbete med boken utfördes inom ramen för ett uppdrag som ”projektforskare” på Myndigheten för stöd till trossamfund (sid. 295).
Även Sorgenfrei hade alltså också behövt etikpröva forskningen innan den publicerades. För att ta reda på om så skett kontaktade ARW Etikprövningsmyndigheten, som dock inte kunde hitta någon anhållan om etikprövning från Sorgenfrei i sina register. I motsats till Egyptson har Sorgenfrei inte åtalsanmälts, trots att fallen är helt parallella. Det beror givetvis på att ingen haft lika stort egenintresse att anmäla hans bok till Önep.
Kontentan är att systemet för etikprövning i praktiken haft effekten att tysta ner en viss uppfattning som kan uppfattas som obekväm, medan den motsatta, mer politiskt korrekta uppfattningen inte påverkats. Detta i en forskningsfråga av stor samhällsrelevans. ARW finner detta resultat stötande.
ARW kan givetvis inte ingripa i den rättliga process som nu pågår. Däremot kan vi se till att även Sorgenfreis uteblivna etikprövning uppmärksammas. För att säkerställa att båda uppfattningar ska ha samma möjligheter att konkurrera på idéernas marknad har ARW därför anmält Sorgenfreis bok till Önep. Du hittar vår anmälan här.
För klarhetens skull ska vi tillägga att vi anser att det nuvarande systemet för etikprövning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning innehåller allvarliga brister. Exempelvis menar vi att lagen är för sträng och att både Egyptsons och Sorgenfreis forskning egentligen borde undantas från etikprövning. Med vår anmälan vill vi motverka att systemet för etikprövning används för att tysta ner politiskt inkorrekt forskning medan annan forskning kommer undan.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦