Enligt en aktuell amerikansk studie tycks censur av forskning ha ökat på senare tid, samtidigt som motivet att explicit censurera av prosociala skäl blivit allt vanligare, exempelvis för att skydda grupper som anses utsatta. Hur påverkar det forskningens objektivitet och legitimitet?

Flera stora vetenskapliga och populära tidskrifter har de senaste åren gått ut med att de inte kommer att publicera artiklar med innehåll som de anser kan vara skadligt, kränkande eller kan användas emot historiskt utsatta grupper. Som en motreaktion har en stor grupp framstående forskare från olika delar av det politiska spektret skrivit en artikel som studerar censur inom forskningen och hur den påverkar vetenskapen och dess legitimitet (Clark et al. 2023).

I den välargumenterade artikeln (som varmt rekommenderas) görs inledningsvis en åtskillnad mellan diskriminering och censur. Diskriminering är inriktad mot särskilda grupper och personer och deras möjligheter att uttrycka sig. Censur handlar i stället om att förtrycka vissa idéer. Författarna skiljer sedan på mjuk och hård censur. Hård censur utgår ifrån ett formellt maktutövande där institutioner hindrar personer från att sprida upplevt kontroversiella idéer, exempelvis på grund av religiösa eller politiska hänsyn. Den mjuka censuren är mer informell och socialt präglad och kan bestå i utfrysning på arbetsplatsen, att inte bli inbjuden att delta på konferenser eller i samlingsvolymer, drev och kampanjer på sociala medier etc.

Termen ”mjuk censur” är något vilseledande eftersom redan denna typ av censur kan få allvarliga följder för den drabbade och påverka dennes möjlighet att bedriva forskning eller verka inom akademin. Distinktionen mellan hård och mjuk censur är icke desto mindre relevant exempelvis i ljuset av UKÄ:s rapport om akademisk frihet. De som tolkar rapporten som att det inte finns några problem verkar ha utgått från censur i meningen ”hård censur”. Att det däremot förekommer mjuk censur inom akademin framgår tydligt av sammanställningen av enkätsvaren i rapporten.

En tredje form av censur som tas upp i artikeln är vad författarna kallar ”välvillig censur”. Denna form innebär att en person A av omtanke hindrar en annan person B från att lägga fram en kontroversiell idé eftersom A inte vill att B ska råka ut för hård eller mjuk censur. 

Vilken typ av forskning är det då som censureras? Enligt artikelförfattarna har det blivit vanligare att explicit censurera av prosociala motiv, i vilka ingår att förhindra att upplevt sårbara eller historiskt utsatta grupper kan råka illa ut för att en tredje part använder forskningen mot gruppen.

Ett exempel är forskning som går emot blank slate-teorier genom att visa på olika genetiska förutsättningar hos människor. Detta har bland annat undersökts i en annan förtjänstfull artikel, som behandlar ”forskningstabun” (Clark et al. 2024). Genom att intervjua psykologiforskare identifierade artikelförfattarna tio tabuutsagor som påstår att biologiska och sociala faktorer samverkar för att förklara olika fenomen. Några exempel: “biologiskt kön är binärt för de allra flesta”, “rasfördomar är inte den största orsaken till högre brottsfrekvens bland svarta amerikaner i förhållande till vita amerikaner”, ” män och kvinnor har olika psykologiska egenskaper på grund av evolutionen” (Clark et al 2024, sid. 4). 

När vi läste artikeln insåg vi att vi i vår aktuella bok Den mjuka staten berör samtliga sex tabuutsagor som gäller kön. Helt förutsägbart så har försöken till något som liknar, eller uppmanar till, mjuk censur inte låtit vänta på sig. Man kan ju fråga sig varför man publicerar en bok som man vet innehåller forskningstabun och därför kommer leda till sociala sanktioner och censurförsök. Men man bör också fråga sig om man kan verka för akademisk frihet och samtidigt självcensurera viktig forskning.

I den senare artikeln gjordes också en uppföljande enkätstudie bland psykologiforskare baserad på de tio tabuutsagorna. Denna lider dock av en för låg svarsfrekvens för att kunna säga något definitivt, men visar ändå på intressanta tendenser. Manliga och mer högerorienterade respondenter tenderade att tro att tabuutsagorna var sanna i högre grad än kvinnliga, mer vänsterorienterade eller yngre kollegor.

Den första gruppen självcensurerade också sina uppfattningar i högre grad än den senare, medan den senare var mer positiva till olika typer av, framför allt sociala sanktioner, mot dem som ställde sig bakom tabuutsagor. Det fanns ingen skillnad mellan akademiker med eller utan tenure, vilket artikelförfattarna förklarar med hänvisning till att det respondenterna var mest oroliga för var sociala sanktioner i form av utfrysning och drev på sociala medier, vilket kan drabba alla i lika hög grad. Trots detta uppgav endast 40,4 procent av respondenterna att de inte hyste någon oro alls för att bli avskedade ifall det blev känt att de trodde på en av tabuutsagorna (s. 9).

En majoritet av respondenterna ansåg alltså att det fanns risk för att de skulle bli av med jobbet ifall kollegorna fick reda på vad de faktiskt ansåg om minst en av tabuutsagorna. Hur man ska kunna bedriva objektiv forskning i den typen av rädslokultur är svårt att förstå. Även denna artikel är i linje med resultaten från UKÄ:s rapport och det vore intressant att försöka replikera studien under svenska förhållanden. 

Hur den hårda, mjuka och välvilliga censuren interagerar med varandra inom akademin är en intressant fråga. Efterhand som den mjuka censuren lämnas oemotsagd ökar rimligtvis självcensuren och även den välvilliga censuren. Samtidigt normaliseras de motiv och normer som driver den mjuka censuren, vilket leder till att de letar sig in i de institutioner som har formell makt och därför kan bedriva hård censur, exempelvis universitetsledningar, tidskriftsredaktioner och forskningsfinansiärer.

Det verkar också vara detta som skett på redaktionerna för bland andra Nature Human Behavior, Nature, Nature Communications (Clark et al. 2023) och Scientific American (Meigs 2024). I det här läget försvåras det fria kunskapssökandet högst väsentligt då risken är att endast forskningsresultat som stödjer de prosociala motiven publiceras, vilket kan ge sken av en falsk vetenskaplig konsensus. 

Det får också den paradoxala effekten att för viss forskning som idag uppfattas som kontroversiell kan äldre studier vara mer rättvisande än aktuella studier. För de yngre generationerna forskare är utvecklingen problematiskt även av det skäl att olika typer av motiverad kognition som bekräftelsebias gör att man som människa tenderar att tro på det man först hört och som är i linje med vad som är en etablerad sanning i gruppen. Det finns alltså en risk att det som för 20 år sedan var legitima frågeställningar kommer att vara tabu eller okänt för framtida kollegor.

I förlängningen hotar den här konformistiska tendensen hela vetenskapens legitimitet då alla de kognitiva biases som vi som människor besitter endast kan gå mot noll då samma idé belyses från en mångfald av perspektiv. Att utgå ifrån prosociala motiv, hur behjärtansvärda de än må vara, är alltså ett bra exempel på att ”vägen till helvetet kantas av goda föresatser”.

Catharina Grönqvist Olsson är författare och debattör och undervisar i digitalisering och AI vid Lunds universitet. Hon är, tillsammans med Erik J Olsson, aktuell med boken Den mjuka staten: feminiseringen av samhället och dess konsekvenserpå Karneval Förlag.

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦

Källor

Clark, C.J. et al. (2023) ‘Prosocial motives underlie scientific censorship by scientists: A perspective and research agenda’, Proceedings of the National Academy of Sciences, 120(48), p. e2301642120. Tillgänglig via: https://doi.org/10.1073/pnas.2301642120.

Clark, C.J. et al. (2024) ‘Taboos and Self-Censorship Among U.S. Psychology Professors’, Perspectives on Psychological Science, p. 17456916241252085. Tillgänglig via: https://doi.org/10.1177/17456916241252085.

Universitetkanslerämbetet (2024) Akademisk frihet i Sverige – regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet. Tillgänglig via: https://www.uka.se/download/18.427c7de418f38533f7357/1715751054520/Akademisk%20frihet%20i%20Sverige.pdf

Se även 

Meigs, J. (2024) ‘Unscientific American”, City Journal. Tillgänglig via: https://www.city-journal.org/article/unscientific-american