Ulfur Arnason och Lunds universitet har ingått ett förlikningsavtal efter att Arnason stämt universitetet i Lunds tingsrätt för utebliven ersättning för doktorandhandledning. Det rör sig om handledning som Arnason utförde som professor emeritus innan han blev utkastad från universitet efter att ha offentligt kritiserat en nedskärningsprocess. Av allt att döma har Arnason fått den ersättning han yrkat på samt sina rättegångskostnader betalda.
Vi har i flera inlägg uppmärksammat behandlingen av Ulfur Arnason, som inte längre fick vara kvar vid universitet efter att han offentligt kritiserat en nedskärningsprocess. Arnason menar, på god grund, att hans grundlagsstagade yttrandefrihet därmed kränktes. Att så är fallet i normativ, akademisk mening är uppenbart men hans försök att få gehör för sin sak hos olika rättsinstanser har hittills varit fruktlösa. Lennart Lundquist har i detalj redogjort för hur Arnason förvägrats oberoende sakprövning utan istället skickats runt hos olika myndigheter i ett moment 22, dels i boken Slutet på yttrandefriheten (och demokratin?), dels i en aktuell artikel på vår sajt.
Parallellt med detta yttrandefrihetsärende har Arnason drivit frågan om ersättning för den handledning han bedrivit som pensionär innan han blev utkastad. Arnason hade under normala omständigheter säkert gärna handlett gratis. Men så som situationen utvecklat sig är det begripligt att han nu vill ha ersättning för det arbete han utfört. Det rör sig om sammanlagt fyra doktorander som Arnason handlett i perioden 2001-01-22 – 2010-03-04. Han var huvudhandledare i två av fallen, biträdande handledare i de övriga. Samtliga handleddes till disputation. Ett av uppdragen tilldelades Arnason efter att han 2005-07-01 avgått med pension. Hans fortsatta uppdrag som handledare efter emeriteringen var inte kopplade till någon anställning. Exakt hur mycket pengar det rör sig om anges inte i de handlingar vi fått ut, men då sammanlagt handlar om ca 10 års effektiv handledning är det lätt att räkna ut att summan torde ligga på cirka 150 tkr.
Universitetet menar att Arnason utfört handledningen frivilligt samt att insatsen ska ses som ett sätt att öka hans meritering! Det ska nämnas i detta sammanhang att Arnason är en internationellt erkänd forskare som knappast varit i behov av ytterligare meritering, i synnerhet inte efter sin pensionering. I stämningsansökan anges följande: ”Skulle det förhålla sig så att Lunds universitet i något annat sammanhang betalar eller har betalat ersättning till personer äldre än 67 år för utförda uppdrag står det klart att Lunds universitet utsatt UA för uppenbar särbehandling och diskriminering”. Arnason yrkar i stämningsansökan också på ersättning för sina rättegångskostnader.
Parterna enades 2013-09-02 efter förlikningsförhandlingar under tingsrättens ledning, som följaktligen avskrivit målet. Arnason, som inte vill gå in på detaljerna i överenskommelsen, säger till Academic Rights Watch att han är ”mycket nöjd” med hur ärendet utvecklat sig. Vi tillåter oss att dra slutsatsen att han i allt väsentligt fått igenom sina krav och att Lunds universitet förpliktat sig att ersätta honom med ett sexsiffrigt belopp. Universitetets representanter – arbetsjurist Kristine Widlund och dekan Olof Sterner – förtjänar beröm för att de till slut valt att gå Arnason till mötes.
Den större och principiellt viktigare frågan huruvida Arnason i rättslig mening fått sin yttrandefrihet kränkt återstår dock att besvara. Ärendet ligger nu hos JK – en myndighet som är notoriskt opålitlig i denna typ av ärendet. Sannolikheten att han där får en rättvis bedömning är tyvärr låg. I så fall blir det väl Europadomstolen nästa.
EJO/MZ