Academic Rights Watch riktar allvarlig kritik mot KTH: inskränker studenters yttrandefrihet

Vissa uttalanden som personer ur KTH:s ledning gör på en ljudinspelning med anledning av att en student anklagats för att kränka andra studenter kan förstås som att studenter vid KTH inte har rätt till yttrande- och åsiktsfrihet. Detta strider mot svensk grundlag och mot de akademiska principer som bör råda vid ett lärosäte. Den slutsatsen drar Academic Rights Watch, som riktar allvarlig kritik mot högskolan.

En ljudinspelning som Academic Rights Watch tagit del av reser farhågor kring yttrande- och åsiktsfriheten vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Saken gäller en student, som i medier figurerat under namnet Felix. Felix hamnade utanför klassrummet i en debatt med två kurskamrater angående frågan huruvida utlandsfödda är överrepresenterade som förövare vid olika sexualbrott. Det slutade med att kursarna efterfrågade bevis för detta. Felix gick hem och sökte brottsstatistik som han sammanställde i ett dokument. Dokumentet gav han sedan till de båda kursarna.

Därmed kunde diskussionen ha avslutats. Men på något sätt spreds dokumentet sedan vidare – tills det nådde andra studenter som kände sig kränkta av uppgifterna. Dessa studenter anmälde saken till kursledningen, som inledde föreläsningen med att ta upp fallet och berömma anmälarna för deras ingripande. Detta skedde i Felix närvaro.

Enligt nättidningen Fria Tider som dokumenterat fallet, inklusive filmer och ljudinspelningar, fick dokumentet studievägledaren Annelie Fredriksson och personalchefen Marja Mutikainen att inleda en utredning mot Felix. Därefter fattade Fredriksson beslutet att anmäla Felix för ”störande handling eller trakasserier”. Enligt färska uppgifter från samma källa har ärendet lagts ner.

Efter en begäran från allmänheten att ARW ska uttala sig om fallet har vi granskat ljudinspelningen av diskussionen mellan Fredriksson och Mutikainen å ena sidan och Felix å den andra. En transkription av väsentliga delar återfinns nedan.

Fredriksson och Mutikainen ger i inspelningen uttryck för en rad högst anmärkningsvärda uppfattningar om åsikts- och yttrandefriheten för studenter vid KTH. Bl.a. menar de att det är förbjudet att sprida åsikter på högskolan som kränker någon student, där det är den senares egna upplevelser som räknas. Det spelar därvid ingen roll enligt ledningen om det är fråga om politiska uppfattningar eller rena fakta. Det väsentliga är vad andra studenter ”känner”.

ARW:s Erik J Olsson är förvånad över innehållet på inspelningen:

– Väsentligen påstås här att frågor om trakasserier och upplevda kränkningar är överordnade yttrandefriheten. Men det är ju precis tvärtom då yttrandefriheten till skillnad från frågor om studie- och arbetsmiljö skyddas i grundlag, säger Olsson.

– Det är också oroande att det hänvisas till högskolans värdegrund för att inskränka yttrandefriheten. Det som framkommer på inspelningen reser allvarliga frågor om rättssäkerheten och skyddet för grundläggande mänskliga rättigheter på KTH, menar Olsson.

En annan sak som sägs på inspelningen är att Fredriksson, som själv inte vill ta Felix fall till disciplinnämnden, uttrycker att hon riskerar att förlora jobbet om hon uttrycker en annan uppfattning än majoritetsuppfattningen inom ledningen.

– Denna del av diskussionen pekar på en långtgående tystnads- och konsensuskultur inom ledningsskiktet  på KTH. Problemet bör tas på största allvar och åtgärdas, framhåller Olsson.

Han reagerar även på att Fredriksson antyder att hon vad gäller beslutet att utreda Felix böjt sig för påtryckningar från medierna, vilket han menar inte anstår ett autonomt lärosäte.

Olsson säger att han är imponerad och lite rörd av studenten Felix försvar av yttrandefriheten på inspelningen:

– Felix borde få en medalj för sin modiga uppläxning av ledningen i principiella frågor av central betydelse för den svenska högskolan och demokratin. Han plockar sönder Fredrikssons och Mutikainens argument tills ingenting blir kvar – förutom det absurda i hela situationen. Jag råder alla att lyssna noga på vad som sägs och dra lärdom. Det här kan bli en klassiker, säger Erik J Olsson.

ARW drar slutsatsen att KTH, genom att förespegla att studenter inte har rätt till åsikts- och yttrandefrihet och på så sätt skapa osäkerhet och förvirring kring sagda rättigheter, brustit i förhållande till svensk grundlag (2 kap regeringsformen) och mot de akademiska och demokratiska principer som måste råda vid ett seriöst lärosäte. ARW riktar därför allvarlig kritik mot lärosätet.

Transkription av ljudinspelning: läs när studenten Felix läxar upp ledningen om yttrandefriheten

Fredriksson (studierektor): ”Du är medveten om att man inte får sprida politiska åsikter, oavsett om de är fakta, det är ingenting vi gör här på skolan.”

Felix (student): ”Var står det någonstans?”

Fredriksson: ”Tja, i KTH:s värdegrund kanske.”

Felix: ”Jag har kollat, det står inte där.”

Mutikainen (personalchef): ”När det är någonting som kan tolkas som kränkning eller trakasserier. Det räcker att man distribuerar information.”

Felix: ”Det är inte mina åsikter. Jag hänvisar till en studie. Så fakta kan vara diskriminerande?”

Fredriksson: ”Det är så svårt att förklara. Det räcker att någon som har fått det eller fått det förklarat för sig känner sig kränkt. Man har rätt att ha en åsikt, men din åsikt kan också rent allmänt vara kränkande för någon.”

Felix: ”Så då har vi alltså inte åsiktsfrihet.”

Mutikainen: ”Det gäller inte bara KTH utan hela Sverige i arbetslivet enligt diskrimineringslagen. Man får tycka vad man vill på KTH så länge man inte säger det så att folk blir illa berörda av det. Varför kände du att du måste ta fram den statistiken?”

Felix: ”Därför att de [två klasskamrater] bad om det.”

Mutikainen: ”Det kan vara trakasserier eller kränkning när någon annan får den här informationen, om de personer som du gav underlaget till sprider det i sin tur vidare tills det når personer som tänker ’jag känner mig kränkt’.”

Felix: ”Är det per definition så att om någon känner sig kränkt har någon gjort fel? Så att om jag känner mig kränkt av den här diskussionen, rent hypotetiskt, så har ni gjort fel?”

Mutikainen: ”Ja, det behöver utredas om vi gjort fel.”

Felix: ”Då har jag en motfråga. Skulle det hypotetisk kunna vara icke-acceptabelt att femton pers ställer sig upp efter en lektion och ser hotfulla ut och skriker åt mig, typ att jag en idiot, en nazist och liknande helt utan grund, för det är jag inte.”

Mutikanen: ”Det är också något som inte hör till det vanliga i en högskola.”

Felix: ”Det blir väl konstigt om en person kan mobba femton personer. Varningsklockorna borde ringa åt andra hållet istället. Hade det varit femton personer som skrev ut det här mot en invandrare, då hade jag förstått att det här var ett problem. Jag ser mig snarare själv som offer i den här situationen. Det är ju jag som känner mig hotad. Det är ju helt bakvänt alltihop. De insisterade ju på att de skulle få informationen. Sedan uppstår det en mobbstämning mot mig. Det är väl inte mitt fel.”

Fredriksson: ”Om vi säger att jag är på min arbetsplats och säger saker som andra inte tycker är bra. Jag passar inte in i gruppen. Då skulle jag få sparken. Man får tycka vad man vill på KTH bara man inte säger det – så att folk blir illa berörda av det.”

Felix: ”Tycker du att det är rimligt och bra?”

Fredriksson: ”Jag säger inte att det bra, men jag kan tänka mig hur människor reagerar. Man kan vara hur klok som helst och tänka att det här är hans yttrandefrihet. Men folk har känslor”.

Felix: ”Men känslor kan väl inte gå före yttrandefriheten. Är det här Nordkorea? Vi har yttrandefrihet bara så länge vi håller med. Är inte det en farlig utveckling? Yttrandefriheten uppstod ju på universitet som var en fristad från det totalitära samhället utanför och nu håller den på att avskaffas inne på universiteten, vilket är en extremt oroväckande utveckling. Och det är inte så att jag gjort några anmärkningsvärda saker. Om jag hade stått och ’heilat’ där nere, då hade jag kunnat förstå att ni tar tag i det, men jag har ju fört en saklig diskussion med två klasskamrater.”

Mutikainen: ”Och de var inte upprörda över diskussionen, ska jag säga.”

(Ledningen och Felix kommer överens om att det är klasskamraterna och inte Felix som vald att sprida dokumentet vidare. )

Felix: ”Tycker inte du att det här blir absurt.”

Fredriksson: ”Det spelar ingen roll vad jag tycker.”

Felix: ”Jo, det spelar faktiskt roll vad du tycker för det är du som skickar det här vidare [till disciplinnämnden].”

Fredriksson: ”Därför att jag måste. Jag gör ju tjänstefel om jag inte gör det.”

Felix: ”Men jag har hört att många klagomål inte skickas vidare.”

Fredriksson: ”Och vet du, KTH har fått skit för att vi inte gör det. Därför är de på oss nu. Medierna har varit på KTH. Varför har vi inte anmält det här när det är spridande?  Vad tror du händer med mig om jag inte gör det?”

Felix: ”Så du menar att du för skickar det här vidare därför att du måste och du själv inte tycker att det borde skickas vidare.”

Fredriksson: ”Ja, jag hade inte fattat det beslutet själv men som sagt, det är inte mitt beslut.”

JSS/MZ

Likande ärenden

JO ger ARW rätt: Lunds universitet bröt mot yttrandefriheten i Molnár-ärendet

Justitiekanslerns beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten

Lektorer vid Högskolan Väst utreds för religiös diskriminering: föreläste om JS Mill