Medan andra partier går i invanda spår och förordar, direkt eller indirekt, fortsatt politisk och ideologisk kontroll av svensk forskning och utbildning sticker Medborgerlig Samling ut med ett program som radikalt bryter med den ohållbara politik som gjort att Sverige nu ligger på europeisk bottennivå vad gäller akademisk frihet. I bakgrunden ligger ett samarbete med ARW som fått genomslag på en rad punkter i det universitets- och högskolepolitiska program som klubbades igenom av partiets styrelse tidigare i år. ARW samarbetar med alla partier som vill förbättra sin politik i akademivänlig riktning.

Det övergripande syftet med Academic Rights Watch är att främja den akademiska friheten i Sverige. Det gör vi främst genom att dokumentera överträdelser av densamma på vår webbplats med Unescos rekommendationer för högre utbildning (1997) som huvudsakligt rättesnöre. Ett annat led i samma strävan är att vi samarbetar med alla politiska partier som vill utveckla sin högskolepolitik i riktning mot att uppfylla akademiska normer och principer, samtidigt som vi värnar om vår partipolitiska neutralitet.

Vi välkomnade därför en inbjudan från det relativt nya partiet Medborgerlig Samling (MED) att hjälpa till med utformningen av partiets universitets- och högskolepolitiska program. Programmet, som klubbades igenom i MED: styrelse i februari i år, togs fram av en arbetsgrupp där ARW:s Jens Stilhoff Sörensen ingick. Även ARW:s ordförande Erik J Olsson lämnade genom Sörensen synpunkter på innehållet.

Sörensen är imponerad av diskussionerna i arbetsgruppen, som han menar präglats av genuint intresse för demokratifrågor och insikt i universitetens och högskolornas centrala roll i en levande och hållbar demokrati.

Den akademivänliga tonen slås an redan i programmets inledning: ”Medborgerlig Samling slår vakt om lärosätena som kollegiala gemenskaper, fria från politisk styrning och instrumentalisering, där meritokrati råder och åsiktsmångfald ses som en tillgång.” Denna avsiktsförklaring följs av en rad konkreta åtgärder för hur högskolorna ska återfå sin förlorade autonomi och säkra ett rent meritokratiskt styre utan ovälkommen statlig inblandning.

MED vill exempelvis att universitet respektive högskola ska införas som juridiska organisationsformer med kollegialt styre. Man förordar även att universitetens och högskolornas styrelser ska ha en majoritet av lärare från det egna lärosätet.

– Efter automomireformen är det kollegiala styret inte längre garanterat i författning. Vidare ska styrelserna ha en majoritet av externa ledamöter, vilket gör att Sverige inte uppfyller internationella akademiska normer om institutionell autonomi. Det är förträffligt att MED vill åtgärda dessa akademiska missförhållanden, säger Jens Stilhoff Sörensen.

MED vill dessutom att rektorer ska väljas inom högskolan och vara förankrade bland lärare och forskare på lärosätet snarare än ”karriärrektorer” som vandrar mellan lärosäten.

– Förslaget som kom från ARW och glädjande nog vann arbetsgruppens bifall skulle göra högskolan mindre politiskt känslig. Som det är nu är det bäst för rektorerna att genomföra olika ofta missriktade politiska initiativ snarare än att göra det som är akademiskt rätt, i hopp om att få ett ännu finare rektorsuppdrag nästa gång, förklarar Sörensen.

MED förordar vidare att dagens åtskilda anslag för forskning respektive undervisning ersätts med ett samlat anslag till varje lärosäte utifrån en modell som tar hänsyn till både kvalitet och kvantitet. Akademiska Hus, som äger högskolornas byggnader, ska läggas ner. Istället ska högskolorna få äga sina egna byggnader.

– Även dessa ARW-inspirerade förslag är väldigt välbehövliga. Forskning och undervisning hör ihop varför det är onaturligt att de får åtskilda anslag. Som det är nu strömmar högskolornas tilldelade medel tillbaka till staten via Akademiska Hus i form av höga hyresavgifter, vilket är orimligt, säger Sörensen.

MED vill kraftigt minska högskolornas administration. Vidare ska administrativa tjänster tillsättas på meritokratisk grund, vilket idag gäller i teorin men knappast i praktiken. Här är andra konkreta reformer som MED vill genomföra:

• Att universitet respektive högskolor ges olika uppdrag
• Att Universitetskanslersämbetet får ett utökat mandat att ansvara för tillsyn och samordning av lärosätenas verksamhet
• Att striktare regler för tjänstetillsättningar införs och befordringsmöjligheten begränsas
• Att forskning garanteras i tjänsten för alla lektorer, docenter och professorer
• Att en rad yrkesutbildningar flyttas från forskningsuniversiteten till högskolorna
• Att kvaliteten i den högre utbildningen säkras genom kontinuerlig kollegial granskning där vetenskapligt och pedagogiskt kompetenta bedömare granskar verksamheten vid ett annat lärosäte än det egna
• Att lärosätena ges möjlighet att ta ut mindre anmälningsavgifter för kurser och program
• Att lärosätena ges utökade befogenheter att besluta om antagning och omprov
• Att konkurrensutsatta medel omfördelas från riktade till öppna utlysningar
• Att forskningen skyddas från politisk styrning och ideologisk entrism genom en förflyttning från riktade projektmedel och små basanslag till öppna projektmedel och stora basanslag
• Att lärosätena ges större frihet vid antagning till forskarutbildning
• Att samverkans- och innovationsuppdraget tydligare skiljs från forskningsuppdraget

Sörensen menar att alla dessa reformförslag går i rätt riktning, även om detaljerna kan diskuteras.

– Medborgerlig Samling har antagit ett program som skulle vända den negativa trend som gjort att man börjat tala om en ”Pisa-högskola” som alltmer ideologiseras och politiseras med sjunkande kvalitet som följd. För dem som oroar sig över den svenska högskolans framtid inger programmet nytt hopp, särskilt om MED får så starkt stöd att de lyckas ta sig in i Riksdagen, säger Jens Stilhoff Sörensen på Academic Rights Watch.

Förutom Medborgerlig Samling har en lokalavdelning av Liberalerna kontaktat ARW och efterfrågat konkreta förslag på högskolepolitiska reformer i akademisk riktning. Dock har vi inte kunnat konstatera något genomslag i Liberalernas högskolepolitiska program på riksnivå ännu. Partier som är intresserade av att ge forskare och lärare större frihet att göra sitt jobb och vill få vår input på sin högskolepolitik är varmt välkomna att höra av sig.

EJO/MZ

Liknande ärenden

Ny Karran-studie: ”högt rankade universitet har mer akademisk frihet”

ARW lanserar internationell sajt: ”svenska akademiker behöver omvärldens stöd”

Ny brittisk studie: akademisk frihet i Sverige på europeisk bottennivå

Botten nådd? Regeringens utredare vill införa Tredje rikets styrmodell inom högskolan