Hittills har lärare och forskare obehindrat kunnat utöva sin yttrandefrihet på externa hemsidor kopplade till den egna högskolans webbplats. Med ett undantag: Blekinge tekniska högskola. Externa hemsidor ska enligt BTH ses som en förlängning av myndighetens webbplats, varför man anser att enbart material som är relevant för högskolan får finnas där. ARW menar dock att BTH:s policy strider mot grundlagen. Frågan ligger hos Universitetskanslerämbetet för avgörande.
Det är inte ovanligt att lärare och forskare väljer att länka till externa hemsidor från den egna högskolans webbplats. Där finns normalt fylligare information om den akademiska verksamheten, men även andra uppgifter kan förekomma. En mindre ARW-studie av akademiska hemsidor i Sverige och USA antyder att det finns tre syften med att länka till sidor med delvis icke-akademisk information:
1) Berätta mer om vem man är som person och vilka övriga intressen man har.
2) Informera om olika kulturella och sociala aktiviteter som man deltar i vid sidan av de rent akademiska.
3) Informera om egen sidoverksamhet som aktivist eller bloggare.
Det kan t.ex. röra sig om bilder på familjen, information om fritidsaktiviteter, musikrekommendationer, länkar till feministiska nätverk och djurrättsaktivism. Syftet är kort sagt att ge en bild av sig själv som person och intellektuell.
Intrycket är att de akademiker som har med personlig information iakttar återhållsamhet och att det yrkesrelaterade materialet på hemsidorna starkt överväger. Kanske uppfattas det som oprofessionellt och oseriöst att vara väldigt personlig på en hemsida som länkas till lärosätets sajt.
Frågan vad som får finnas på externa hemsidor aktualiserades nyligen av en föreskrift i Blekinge tekniska högskolas kommunikationspolicy: ”Personliga hemsidor som kopplas till BTH:s webbplats får endast innehålla material som är relevant för BTH:s verksamhet.”
Såvitt vi vet har ingen annan svensk högskola ställt upp en liknande regel. Föreskriften skulle, om den blev allmän regel, uppskattningsvis leda till att 100-tals svenska lärare tvingades ta bort länkar eller personligt material från nätet. Dessutom skulle en diskrepans uppstå mellan hur akademiker beskriver sig själva i Sverige och utomlands. I USA förekommer enligt våra stickprov personligt innehåll på länkade hemsidor relativt ofta.
Föreskriften illustrerar krocken mellan New Public Management (NPM) och akademiska normer. NPM förknippas med en brist på tillit för medarbetarna och ett därur härlett behov av att kontrollera varje aspekt av arbetet inklusive vad de skriver på sina hemsidor. NPM leder till ett managervälde: lärare och forskare blir allt mer anonyma medan administrativa chefer synliggörs och får större makt. Denna utveckling sker ofta etappvis enligt principen om ”de små stegens diktatur”. Varje etapp kan tagen för sig verka betydelselös och knappt värd att debattera – den som framhärdar framstår som lätt paranoid – vilket inte hindrar att den ackumulerade effekten kan vara högst signifikant.
Enligt akademiska normer, såsom de kodifieras t.ex. i Unescos internationella regler för högre utbildning, är det istället lärarna och forskarna själva som ska leda verksamheten. Om man anammar detta synsätt, som tycks dominera i USA, vill man framhäva snarare än osynliggöra lärarna och forskarna. Deras aktiviteter och personligheter hamnar i förgrunden – så även på hemsidorna. Sedan får man lita på att folk själva kan avgöra vad som är lämpligt att skriva och länka till.
Debatten om BTH:s föreskrift handlar alltså inte om någon liten petitess utan ytterst om hur högskolan ska styras och vem som ska bestämma över forskningen och utbildningen.
Frågan ligger i skrivande stund hos Universitetskanslerämbetet för avgörande som ett av tio ärenden där högskolors kommunikationsdokument granskas. ARW har i en inbjuden kommentar till UKÄ argumenterat att den ifrågasatta föreskriften strider mot yttrandefriheten:
Materialet på en personlig hemsida är att se som yttranden som en anställd gör som medborgare. En länk från den egna myndighetssidan till en personlig hemsida är i sig ett yttrande som den anställde gör som medborgare om att detta material är relevant utan att det för den skull behöver vara det för myndigheten. Dessa yttranden ska, menar vi, bedömas utifrån det skydd som finns för yttrandefriheten i grundlagarna. Så länge yttrandena inte är olagliga är de tillåtna.
Vidare:
Yttrandena på personliga hemsidor kan, i likhet med andra yttranden av anställda, komma i konflikt med grundlagens krav på myndighetens saklighet och opartiskhet vid handläggning av konkreta ärenden. I så fall måste enligt JO (dnr 149-2009) en avvägning ske då det rör sig om konstitutionellt likställda rättsregler. Det kan leda till att en länk till en personlig hemsida bedöms som olämplig i ett konkret fall. Dock kan vi inte se att uppställandet av ett generellt förbud mot länkar till personliga hemsidor som inte är relevanta för BTH:s verksamhet skulle vara förenligt med grundlagen.
BTH kom nyligen med ett svar som innebär att man ser en externt kopplad hemsida som en förlängning av högskolans webbplats. Därför får det där, enligt BTH, endast förekomma för högskolan relevant material. ARW menar dock, i en slutkommentar, att lärare och forskare har rätt att ha uttala sig som medborgare även på de sidor som de förfogar över på högskolans webbplats. Att länkade hemsidor ses som en förlängning av högskolans webbplats innebär alltså inte att det där inte skulle få finnas personligt material.
Relaterade ärenden
Chalmers i spetsen när högskolor ändrar kränkande kommunikationsdokument
EJO/MZ