En aktuell utlysning av en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet anger att innehavaren ska ägna 50% av tjänsten åt ett fackligt uppdrag vid Saco-S-rådet. Det innebär i praktiken att man måste vara medlem i något Saco-S-förbund för att kunna få en akademisk anställning vid ett statligt universitet, vilket strider mot grundlagens föreningsfrihet. Den större frågan rör det symbiotiska förhållandet mellan fack och arbetsgivare som nått en punkt där man t.o.m. anställer gemensamt. ARW uppmanar nu Uppsala att avbryta tillsättningen.
Att få en tjänst som högskolelärare genom akademisk meritering är – som vi vet – förknippat med en hel del möda och besvär, även för den som råkar ha fallenhet för akademisk verksamhet. Det är därför lockande att söka diverse genvägar som inte ställer samma krav på hårt arbete. ARW har genom åren dokumenterat en riklig flora av möjligheter på den fronten.
Den strategi som detta ärende dokumenterar hör dock till de mer anmärkningsvärda.
Den aktuella tjänsten vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet är utlyst som en anställning som ”universitetsadjunkt i tyska”. Det rör sig om en deltidstjänst (70%) i 3-6 månader. Deltidstjänster tenderar att bli förlängda och så småningom leda till tillsvidareanställning genom så kallad inlasning. Så här beskrivs arbetsuppgifterna (vår kursivering):
Undervisning i tyska, särskilt fonetik. I tjänsten ingår också fackligt uppdrag för Saco-S-rådet vid Uppsala universitet med en omfattning om 50%. Till arbetsuppgifterna hör även att aktivt följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet.
Här höjer man ordentligt på ögonbrynen. I tjänsten som adjunkt i tyska utlyst av universitetet ingår alltså ett uppdrag för en specifik facklig organisation: Saco-S. Det står visserligen inte i kraven att innehavaren måste vara medlem i något Saco-S-förbund, men det är ju i praktiken otänkbart att Saco-S skulle acceptera någon som inte är det för ett arvoderat fackligt uppdrag omfattande 50%.
Låt oss titta på de angivna bedömningsgrunderna. Dessa är till en del rent akademiska, men där finns också följande ovanligt klingande formulering:
Universitet kommer i denna rekrytering främst att beakta den som efter en helhetsbedömning av kompetens och skicklighet har de bästa förutsättningarna att som aktivt närvarande medarbetare på institutionen genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter och bidra till en positiv utveckling av verksamheten.
Universitet kommer alltså vid sin ”helhetsbedömning” även att beakta den sökandes förutsättningar att utföra det fackliga uppdrag som ingår i arbetsuppgifterna. Återigen är det svårt att tro att någon annan än en Saco-S-ansluten kan bedömas ha förutsättningar att utföra ett fackligt uppdrag för Saco-S.
Det är alltså såväl meriterande som i praktiken ett krav att vara ansluten till Saco-S för att få en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet.
Att detta inte kan vara rätt kan vi nog alla vara överens om. Frågan är vilka lagar och regler som överträds.
Det kan inte vara statens uppgift att anställa tjänstemän för ett specifikt fackförbunds räkning. Det följer av 1 kap. 9 § regeringsformen. Enligt denna bestämmelse ska nämligen ”förvaltningsmyndigheter … i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”. Uppsala universitet är en förvaltningsmyndighet och måste alltså behandla alla fackförbund lika, vilket utesluter anställning för ett visst fackförbunds räkning.
Utlysningen reser också, och inte minst, frågor kring den grundlagsskyddade rätten till så kallad negativ föreningsfrihet (2 kap. 2 § regeringsformen):
Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.
Man kan föreställa sig omständigheter under vilka den som blir anställd på tjänsten kan, såsom Saco-S-representant, ”tvingas delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring”. Den negativa föreningsfriheten är likaledes skyddad i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, vars 20:e artikel lyder: ”Ingen får tvingas tillhöra en sammanslutning”.
Även den positiva föreningsfriheten är skyddad i grundlag. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen är ”var och en gentemot det allmänna försäkrad … frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften”. För den som får tjänsten gäller emellertid inte längre denna frihet, utan då är det Saco-S som gäller.
Ett annat problem som uppstår rör disciplinansvar. Anta att den anställde inte sköter sitt Saco-S-uppdrag på godtagbart sätt och att detta sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Då uppdraget beskrivits som en arbetsuppgift, dvs. skyldighet i tjänsten, kickar lagen om offentlig anställning in:
14 § En arbetstagare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen, får meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Är felet med hänsyn till samtliga omständigheter ringa, får någon påföljd inte meddelas.
Ska arbetsgivaren, i det här fallet staten, i så fall meddela löneavdrag, uppsägning eller annan disciplinär åtgärd därför att uppdraget för fackförbundet Saco-S inte skötts på rätt sätt?
Det vi här bevittnar är en situation där det uppstått ett symbiotiskt förhållande mellan fackförening och arbetsgivare, varvid dessa inte längre framstår som varandras motparter utan som i grund och botten samma organisation. En anställd som vill klaga på arbetsgivaren kan uppfatta att han eller hon, trots betald facklig avgift, inte längre har någon från arbetsgivaren oberoende part att vända sig till.
Utlysningen skakar därför framför allt Saco-S i grunden då den rent av måste anses vara systemfarlig.
Hur kan vi förklara denna egendomliga situation? Det visar sig att tjänsten är skräddarsydd för en viss lärare på institutionen. I beskrivningen nämns undervisning i fonetik. Om man tar en titt på schemat för Tyska, baskurs A1, vid UU ser man (2017-09-08) att denna undervisning där redan är utlagd på en viss person. Man döljer alltså inte ens innan utlysningstiden har gått ut (2017-09-18) vem tjänsten är avsedd för.
Som man kunde ana är samma person redan sedan tidigare verksam vid Saco-S-rådets kansli vid Uppsala universitet.
ARW uppmanar nu Uppsala universitet att avbryta tillsättningsförfarandet. Om tjänsten utlyses på nytt måste uppdraget för Saco-S strykas ur beskrivningen av arbetsuppgifterna. I annat fall uppmanar vi alla intresserade att överklaga den förväntade tjänstetillsättningen till Överklagandenämnden för högskolan.
Ingen skugga faller på den person som gynnats av den felaktiga utlysningen utan ansvaret ligger helt på de agerande cheferna och fackliga representanterna.
Vi står i tacksamhetsskuld till en uppgiftslämnare, som önskar vara anonym.
EJO/JSS/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
Anklagelse = fällande dom: lärare chanslösa i högskolornas personalansvarsnämnder
Orolig anställd slår larm: facket utestängt när Uniarts säger upp lärare
Anställningsskandalen vid GU: därför måste både universitetsstyrelsen och Sulf reagera