Academic Rights Watch publicerar i detta inlägg sin anmälan till Justitieombudsmannen (JO) av Överklagandenämnden för etikprövning. Anmälan gäller en rad omständigheter som ger intryck av bristande saklighet och opartiskhet i fallet med lundaforskaren Kristina Sundquist, som nämnden åtalsanmält efter en uppmärksammad artikel om utlandsföddas överrepresentation i våldtäktsstatistiken.

Nedan publicerar vi texten i anmälan, utan bilagorna. Den fullständiga anmälan inklusive bilagor kan laddas ner här.

Anmälan av Överklagandenämnden för etikprövning för bristande saklighet och opartiskhet

Vi anmäler härmed Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) för bristande saklighet och opartiskhet, särskilt vad gäller etikprövning av forskning som kan uppfattas som invandringskritisk.

Bakgrund

ÖNEP måste rimligen åtnjuta medborgarnas och forskarnas fulla förtroende. Det får inte råda något tvivel om nämndens förmåga att fatta sakliga och opartiska beslut. Detta är viktigt av två skäl. Dels kan nämnden påverka vilken forskning som får bedrivas i Sverige och som kommer allmänheten till godo, dels har nämnden stor makt att avgöra enskilda forskares öde genom åtalsanmälan i händelse av forskning som gjorts utan etikprövning eller anses avvika från den forskning som nämnden tidigare godkänt. Redan en åtalsanmälan är djupt förtroendeskadande för en forskare. En forskare som åtalas kan knappast räkna med att kunna fortsätta verka inom vetenskapen, utan den praktiska konsekvensen är ett yrkesförbud.

Den problematik som vår anmälan tar fasta på aktualiserades i samband med nämndens åtalsanmälan av lundaforskaren professor Kristina Sundquist. Sundquist tillhör den absoluta eliten bland medicinforskare i Sverige. Att hennes uppmärksammade forskning om överrepresentation av utlandsfödda bland dömda våldtäktsmän åtalsanmälts och att hon nu riskerar böter eller fängelse har orsakat offentlig debatt. Enligt nämnden har hennes forskargrupp avvikit från de problemställningar som nämnden tidigare godkänt.

Det är fullt möjligt att ÖNEP gjort ett bra jobb i detta fall. Vi har inte kompetens att utvärdera deras beslut i ärendet. Det är inte detta som vår anmälan gäller. Istället anser vi att det finns omständigheter som gör att allmänheten kan börja tvivla på nämndens förmåga att fatta sakliga och opartiska beslut, inte minst angående forskning som kan uppfattas som invandringskritisk. Ingen enskild observation nedan är i sig tillräcklig för att tvivel på nämndens förmåga ska uppstå, utan det är det sammantagna intrycket som är besvärande.

Lagrum

Paragraf 9 i regeringsformens första kapitel lyder: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” Skrivningen brukar tolkas så att det dels handlar om att myndigheten faktiskt iakttagit saklighet och opartiskhet, dels att intrycket är att så skett.

Intryck av bristande saklighet och opartiskhet

De omständigheter som reser tvivel över nämndens allmänna förmåga till saklig och opartisk bedömning är i korthet följande:

• Det är rimligt att anställda på en myndighet har en viss distans till de ärenden de är satta att handlägga. Anställda på ÖNEP verkar däremot alltför engagerade i ärendet. Det gäller kanslichefen Jörgen Svidén som uttalat sin egen uppfattning om ärendet i medier, till Sundquists nackdel, detta trots att han inte själv ingår i ÖNEP och inte deltog i beslutet. Det gäller även nämndens ordinarie ordförande Ann-Christine Lindeblad som inte accepterar åklagarens beslut att inte åtala, utan insisterar på överprövning.
• Beskrivningen av en ordinarie ledamot på ÖNEP:s hemsida, Lena Näslund, ger det felaktiga intrycket att hon är yrkesverksam och representerar ”vanligt folk” (”studie- och yrkesvägledare”). I själva verket är Näslund en tidigare kommunpolitiker, som efter pensionen är verksam som ordförande i en partipolitisk förening på lokal nivå.
• Nämndens ordförande Ann-Christine Lindeblad är föremål för en brottsutredning där hon, enligt uppgift i Expressen, erkänt snatteri (”ringa stöld”). Hennes advokat uttalar sig där på ett sätt som kan ge intrycket att hon på senare tid, inklusive den tid Sundquist-ärendet pågått, inte varit fullt tillräknelig.
• Ordförandens ersättare Carina Gunnarsson, som deltog i den andra åtalsanmälan som nämnden beslöt, var tidigare generaldirektör på myndigheten Medlingsinstitutet men ersattes någon vecka efter att ha kritiserats av JO för att i en tidningsartikel ha uttalat sig på ett sätt som inte var förenligt med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Det är oklart varför hon trots denna kritik ansågs lämplig för en viktig post i ÖNEP, där hon nu de facto agerar ordförande.

Följande omständigheter reser tvivel över nämndens förmåga till saklig och opartisk bedömning i det aktuella fallet:

• Ett flertal ledamöter har tidigare agerat på ett sätt som kan uppfattas som att de särskilt engagerat sig för asylsökande på ett sätt som förknippas med politiska partier till vänster på skalan. Det gäller Lindeblad, som i ett fall som kom upp i HD röstade mot utvisning av dömd våldtäktsman.
• En gäller också professor Anna Sarkadi, har forskat om posttraumatisk stress hos asylsökande och olika botemedel och föreläst om detta på Mångkulturellt centrum.
• En tredje, fd. socialchefen Bengt Gustafsson, tog som regionalpolitiker initiativ till särskilt stöd för asylsökande.
•  Tidigare nämnda Näslund är nuvarande lokal ordförande för den vänsterpolitiska föreningen S-kvinnor.
• En ersättare, professor Gert Helgesson, som deltagit i handläggningen i båda besluten att åtalsanmäla Sundquist, har uttryckt ett särskilt engagemang mot ”rasism” på Karolinska institutet genom att föreslå att namn på tidigare professorer, som delvis bedrev forskning som i dagens kontext uppfattas som rasistisk, inte längre ska förekomma i namn på lärosätets byggnader och lokaler. Denna uppfattning förknippas med partier på vänsterkanten.
• Det finns såvitt vi kan se ingen ledamot i nämnden som balanserar intrycket av en stark vänsterinriktning i den politiskt känsliga invandringsfrågan.

Vi vill på intet sätt antyda att ÖNEP i dessa fall inte lyckats fatta rätt beslut. Vi har inte kompetens att bedöma den frågan. Vi vill inte heller påstå att någon i nämnden begått något fel i handläggningen. Det står var och en fritt att t.ex. utrycka sin uppfattning och engagera sig politiskt i ett demokratiskt land.

Det problem vi vill peka på är snarare att det för allmänheten kan framstå som att detta inte gått rätt till, utan att andra överväganden har fått styra besluten att åtalsanmäla Kristina Sundquist. Det som bidrar till detta intryck är, enligt ovan, de allmänna tvivel som kan resas på ÖNEP:s förmåga till objektivitet, men också, och inte minst, de särskilda tvivel som ärendet aktualiserar.

EJO/MZ

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦

Liknande ärende

ARW avslöjar: ledamöter i etiknämnd ville stoppa statistik om invandring och brott – ”förväntade samhällsnyttan negativ”