Krönika av Lotta Knutsson Bråkenhielm: blev rektor efter regelvidrig professorskallelse

Muriel Beser Hugosson blev rektor vid Högskolan i Skövde kort efter att ha regelvidrigt kallats som KTH-professor av rektor och överordnad chef Sigbritt Karlsson, huvudsakligen på s.k. mångfaldsmeriter. Nu inför Skövde under Hugossons ledning ”en normmedveten utbildning och en könsneutral studiemiljö med mindre könsbundna studieval” där det även ingår ”stöd i genusfrågor och normkritiskt tänkande”.

I en artikel i Kvartal^[1] varnar Anna-Karin Wyndhamn återigen för konsekvenserna av hur (inte att) svenska lärosäten arbetar med jämställdhetsintegrering:

Vi har redan en långtgående styrning, bland annat via den jämställdhetsintegrering som alla högskolor och universitet sedan 2016 är beordrade att genomföra och systematiskt redovisa. Tillsammans med Ivar Arpi har jag i en bok liknat denna styrning vid en genusdoktrin (Fri Tanke, 2020). Den politiserar, eftersom den kräver genusperspektiv i forskningens innehåll, påverkar rekryteringsprocesser och anslagsfördelning; genusdoktrinen griper in i universitetens byråkrati och reglerar både undervisning och kurslitteratur.

Hon drar slutsatsen: ”Även om syftet är att skapa retroaktiv rättvisa, riskerar forskarens könstillhörighet att bli viktigare än vad forskningen handlar om.”

Det material Wyndhamn hänvisar till är främst Jämställdhetsmyndighetens rapport ”Stödmaterial – Lärosätenas uppföljning av jämställdhetsintegrering” från 2021.^[2] I denna lyfter man fram flera (som man anser) goda exempel på hur man ”utbildar sina lärare i att planera och genomföra utbildning i linje med genusdoktrinen” (Wyndhamns formulering).

Ett föredöme, enligt myndigheten, är Högskolan i Skövde:

Uppföljning från december 2020 visade att jämställdhetsperspektiv integrerats i 88 procent av högskolans utbildningsprogram genom att finnas med som mål i kurser. Jämställdhet finns med i styrande dokument som exempelvis den sexåriga utvecklingsplanen, obligatoriska mallar för de treåriga verksamhetsplanerna samt i de mer verksamhetsnära handlingsplanerna. Samtliga akademiska ledaruppdrag, exempelvis forskningsgruppsledare, programansvarig och kursansvarig, har jämställdhet som ansvarsområde.^[3]

Som påpekas i rapporten och som framhålls som ett lärande exempel, har man således i Skövde aktivt arbetat för att främja kvinnor. Det framgår bl.a. av deras årsredovisning för 2019:

I syfte att skapa goda förutsättningar för både kvinnor och män att forska har Högskolan justerat sin interna fördelningsmodell för fördelning av forskningsanslag. Modellen gynnar forskningsområden med övervägande andel kvinnor, då Högskolan historiskt kan konstatera att dessa områden missgynnats av tidigare fördelningsmodeller. Fördelningen av forskningsanslag 2019 visar att modellen leder till en mer jämställd fördelning: 45 % av forskningsanslagen tillfaller kvinnor, medan motsvarande siffra för män är 55 %.^[4]

Det föga överraskande resultatet av detta sätt att öka jämställdheten (i betydelsen lika utfall) är således: Om man medvetet gynnar kvinnor, ökar andelen kvinnor!

I sin handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2023-2025 påpekar man (s. 3): ”Ytterst ansvarig för arbetet med jämställdhetsintegrering är rektor. Rektor och rektors ledningsgrupp har därmed det övergripande ansvaret för att ett arbete med jämställdhetsintegrering planeras, utförs och följs upp.”^[5] Påpekas bör att ledningsgruppen består av sju kvinnor, bl.a. rektor, och två män. (Rektor är för övrigt den vars minst sagt märkliga utnämnande till professor ARW tidigare granskat i ett flertal inlägg.^[6])

Jämställdhetsarbetet sammanfattas (s. 2):

Handlingsplanen för åren 2023-2025 fokuserar och konkretiserar det redan påbörjade arbetet ytterligare genom att fördjupa tre av tidigare fem identifierade effektmål:

• Högskolan erbjuder en normmedveten utbildning och en könsneutral studiemiljö med mindre könsbundna studieval.

• En normmedvetenhet präglar fördelningen av personella resurser relaterat till forskning, processen med forskningsansökningar och tilldelning av forskningsmedel.

• Högskolan erbjuder medarbetare såväl som framtida medarbetare en arbetsplats som präglas av normmedvetenhet och där arbetsmiljö, rekrytering, karriärvägar och kompetensutveckling inte påverkas av kön eller föreställning om kön.

Normmedvetenhet samt föreställningar om kön är återkommande. Här ytterligare ett exempel (s 4, mina kurs.):

Sammankallande i samordningsgruppen är biträdande HR-chef. Biträdande HR-chef utgör även Högskolans samordnare för jämställdhetsintegrering mot Jämställdhetsmyndigheten. HR-avdelningen kan erbjuda stöd i genusfrågor och normkritiskt tänkande, och förmedlar också konsultstöd och utbildningsinsatser inom området.

Värt att notera är att man å ena sidan vill gynna kvinnor, närmare bestämt forskningsområden där främst kvinnor är verksamma. Å andra sidan ska arbetet inte påverkas av könstillhörighet eller föreställningar om kön. Det är lite svårt att se hur dessa målsättningar går ihop.

Nu är ju Skövde inte det enda exemplet på hur normkritik och genusmedvetenhet genomsyrar mycket av arbetet inom akademin. Ett annat exempel kan hämtas från Linnéuniversitetet och har uppmärksammats bl.a. i en krönika av Sara Kristoffersson.^[7] Det hon reagerat mot är formuleringar i en utlysning av en professur i Design.^[8]

Undervisningen bedrivs i lärarlag, där olika lärare bidrar med olika praktiska, teoretiska och konstnärliga infallsvinklar. Detta arbete utgörs genom normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt. Genom den forskning som bedrivs vid institutionen bidrar våra medarbetare individuellt och tillsammans till en hållbar samhällsutveckling.

”Kompetens och ämneskunskaper räcker uppenbarligen inte. Agendan är tydligt fastslagen”, är hennes slutsats. (I ärlighetens namn tycker jag att hon överdriver en smula. I utlysningen radas en mängd efterfrågade relevanta kompetenser upp, bland vilka de citerade modeorden inte ingår.)

Att arbeta för att jämställdheten ökar på en arbetsplats alternativt bibehålls, är viktigt, åtminstone så länge man med jämställdhet menar ”lika möjligheter och rättigheter” (och inte ”lika utfall”). Detta gäller alla arbetsplatser, inte bara inom akademin. Men det är inte säkert att detta arbete sker bäst genom utbildning i genusperspektiv och normkritik eller genom den ”genusdoktrin” som numera tycks genomsyra all verksamhet i Skövde och på andra platser. Det är inte heller självklart eftersträvansvärt att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra eller ens finnas med i forskningsverksamhet, kompetensbedömning, kursmål och litteraturlistor.

Lotta Knutsson Bråkenhielm

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦