Ulrika Persson-Fischier gick ut i TV4:s program Kalla fakta och berättade om hur hon av en professor vid Uppsala universitet blivit felaktigt beskylld för forskningsfusk. Det gillade inte prefekten, som i ett mejl till institutionen kommenterade programmet och tog ställning för professorn. Uppsalas rektor uttalade sig också i anslutning till programmet, vilket skedde på ett sätt som kan förstås som kritik mot Persson-Fischier för att hon lämnat uppgifter till Kalla fakta. Academic Rights Watch anmäler nu universitetet till Justitieombudsmannen för brott mot grundlagens repressalieförbud. 

Utdrag ur vår anmälan följer nedan. Fullständig anmälan med bilagor finns här.

Ulrika Persson-Fischier blev 2015 rekommenderad av handledarkollegiet i kulturantropologi vid Uppsala universitet att disputera i ett annat ämne. Kollegiet skriver: ”Författaren kan slutligen överväga att söka sig till ett annat ämne för att lägga fram avhandlingen, med tanke på att denna text [hennes dåvarande manus] saknar det nödvändiga empiriska materialet för att kunna läggas fram som en doktorsavhandling i kulturantropologi vid Uppsala universitet”. Hon lade därför fram sin avhandling vid Socialantropologiska institutet i Oslo, vilket skedde året efter.

År 2018 blev Ulrika Persson-Fischier av en professor vid Uppsala universitet beskylld för vetenskaplig oredlighet. Anklagelsen framfördes av professorn i e-postmeddelanden till Universitetet i Oslo, som dock kom fram till att det inte förelåg oredlighet. I en utredning vid Uppsala universitet beslutade dåvarande rektor Eva Åkesson att Persson-Fischier på grund av det inträffade samt andra negativa händelser inte utsatts för kränkande särbehandling (UFV-PA 2019/3894, 2020-10-27). Utredningen som ligger till grund för beslutet innehåller såvitt vi kan se inga känsliga personuppgifter men belades ändå med sekretess.

I utredningen konstaterades det att Uppsala universitet i ett avseende agerat felaktigt. Att Persson-Fischier efter den första doktorandtiden inte tilldelades en ny handledare var enligt utredaren en överträdelse av 6 kap 28 § högskoleförordningen. Utredaren skrev (sid. 39): ”I denna del kan alltså konstateras att Uppsala universitet agerat felaktigt”. Den felaktiga behandlingen var till Persson-Fischiers nackdel.

Den 7 mars visade Kalla fakta ett inslag om de kränkningar som Persson-Fischier utsatts för. Den 8 mars skickade prefekt Mats Utas vid hennes institution ett e-postmeddelande till medarbetarna. Utas skriver:

On the occasion of International Women’s Day, Kalla fakta on TV4 has recently examined the situation for female researchers and doctoral students in academia. The background is a study conducted under the leadership of the Karolinska Institute on the situation at all universities in Sweden. The figures for Uppsala University stand out in one respect. Approximately 20 percent of female doctoral students see themselves as victims of bullying or being opposed by colleagues. An example of this is a conflict between a doctoral student and a supervisor from our department. The case goes back several years.

Det är här uppenbart att det är ärendet med Persson-Fischier som avses. Utas anger sedan omständigheter kring Persson-Fischiers avhandling som enligt honom gjorde det berättigat att anklaga henne för forskningsfusk. Det handlar bl.a. om att hon tagit ett uppehåll från doktorandstudierna i Uppsala och utan att meddela det bett om att få lägga fram avhandlingen på ett lärosäte utomlands. Utas tillägger:

Uppsala University has thoroughly investigated the matter and apart from the regrettable communication, no major errors have emerged. Above all, the investigation finds that we have not treated the doctoral student in an offensive manner. The report (dated 2/10-202) is subject to confidentiality as it contains information that is personally sensitive to the doctoral student.

I återstoden av e-postmeddelandet försvarar Utas den agerade professorns kompetens och förmåga att handleda.

Den 9 mars skickade Uppsala universitet ut ett nyhetsbrev till medarbetarna där rektor Anders Hagfeldt får frågan ”Det har kommit fram fall i medierna på senare tid som tyder på att universitetet misslyckas med hanteringen. Hur ser du på det?” Rektors svarar lyder:

Medial uppmärksamhet är alltid jobbigt för alla inblandade, det blir ofta en förenklad och ibland något missvisande bild som kommer fram och ligger det några år tillbaka i tiden kan det också väcka tidigare konflikter till liv. Samtidigt sätter mediernas bevakning ljuset på arbetsmiljöfrågorna och bidrar till att hålla diskussionen levande. Och det är bra.

Justitieombudsmannens tidigare uttalanden om repressalieförbudet

I ett aktuellt beslut (Dnr 3567-2020) skriver JO bl.a. följande:

En myndighet eller ett allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon har använt sin yttrandefrihet i de former som är särskilt reglerade genom TF och YGL (se 3 kap. 6 § TF och 2 kap. 6 § YGL). Detta s.k. repressalieförbud innebär inte att varje myndighetsåtgärd som har samband med vad en enskild person yttrat är otillåten. Förbudet hindrar exempelvis inte att myndigheten följer upp en artikel för att bemöta kritik eller för att ge sin syn på saken. Det ska i stället vara fråga om ett ingripande som framstår som en bestraffning eller en reprimand mot den som gjort bruk av sin yttrandefrihet. Sådana åtgärder kan t.ex. vara avsked, uppsägning, disciplinpåföljd eller fråntagande av arbetsuppgifter, men också mindre påtagliga konsekvenser som medfört negativa konsekvenser för den enskilde kan vara otillåtna. Det kan exempelvis handla om tillrättavisande utskällningar, uttalanden med tillrättavisande innebörd eller utfrysning på arbetsplatsen.” (Se prop. 2009/10:81 s. 40, JO 2010/11 s. 605 och JO 2015/16 s. 642.).

I samma beslut skriver JO vidare:

När det gäller repressalieförbudet har JO understrukit att i princip varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en offentligt anställd person och som grundar sig på hans eller hennes medverkan i en tryckt skrift eller i något annat grundlagsskyddat medium är otillåten (se JO 2018/19 s. 283).

Slutligen skriver JO: ”Vid bedömningen av om en myndighets agerande mot en enskild som yttrat sig offentligt har varit otillåtet, har i praxis beaktats hur den enskilde med fog har uppfattat det inträffade.”

Överträdelse av repressalieförbudet i det aktuella fallet

Prefektens e-postmeddelande är en partsinlaga till den agerande professorns försvar. Det finns inget hinder för att en doktorand anhåller om att få lägga fram en avhandling vid ett annat universitet. Det finns ingen föreskrift enligt vilken doktoranden är skyldigt att meddela detta. Prefekten nämner inte att Ulrika Persson-Fischier blivit rekommenderad av sitt ämne i Uppsala att lägga fram avhandlingen i ett annat ämne/lärosäte. Det som anförs av prefektens utgör alltså ingen skälig grund för professorns agerande utan är missvisande till Persson-Fischiers nackdel.

Vidare lämnas i prefektens e-postmeddelande den osanna uppgiften att ”inga större fel framkommit” (”no major errors have emerged”). I själva verket hade Uppsala universitets utredare konstaterat att Uppsala universitet brutit mot högskoleförordningen på ett sätt som varit till Ulrika Persson-Fischiers nackdel. Detta måste anses vara ett större fel, som drabbat henne. Effekten av prefektens meddelande är att hon på ett partiskt och osakligt sätt blir utfryst. Det är även så hon har uppfattat det i kommunikation med oss. Det är därför fråga om en överträdelse av repressalieförbudet.

Rektors uttalande om att ”[m]edial uppmärksamhet alltid är jobbigt för alla inblandade” samt ”att det blir ofta en förenklad och ibland något missvisande bild som kommer fram och ligger det några år tillbaka i tiden kan det också väcka tidigare konflikter till liv” måste i det aktuella sammanhanget förstås i relation till rapporteringen i Kalla fakta om Persson-Fischiers fall. Innebörden kan därför uppfattas som att Persson-Fischier genom att gå ut i medier skapat en ”jobbig situation”, att hon gett en ”förenklad och missvisande bild” och ”väckt tidigare konflikter till liv”. Även om rektors uttalande sedan kvalificeras, är det svårt att inte uppfatta det som ett tillrättavisande av Persson-Fischier för hennes uppgifter till Kalla fakta. Hon har själv uppgett till oss att hon uppfattat saken på detta sätt. Även rektors uttalande utgör således ett brott mot repressalieförbudet. Sammantagna utgör händelserna en allvarlig överträdelse av repressalieförbudet i förhållande till Ulrika Persson-Fischier.

Prefekten och rektor försöker här rädda ansiktet genom att internt rättfärdiga sina och universitetets handlingar inför anställda på universitetet där de har full kontroll över informationsflödet och inte riskerar bli motsagda eller korrigerade, vilket ger dem en orättvis fördel i förhållande till Persson-Fischier. De hade istället kunnat vända sig till medierna och exempelvis skrivit debattinlägg. Då hade även Persson-Fischier och andra kunnat bemöta påståendena.

Vi hemställer åt Justitieombudsmannen att även utreda huruvida sekretessbeläggningen av ovan nämnda utredning skedde i enlighet med offentlighetsprincipen och gällande rätt.

EJO/MZ

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦