Det var de sakkunnigas mejlkonversationer som till slut gjorde att Överklagandenämnden för högskolan undanröjde den ifrågasatta anställningen som forskarassistent i rasismforskning vid Uppsala universitet. Mejlen visar att sakkunniga samordnat sina utlåtanden och alltså inte agerat självständigt, i strid med universitetets egen anställningsordning. Klagande var Tobias Hübinette, som även yrkat på jäv. Utgången föranledde ÖNH att inte göra någon prövning av jävsfrågan.

I ett uppmärksammat inlägg riktade Academic Rights Watch (ARW) kritik mot tillsättningen av en tjänst som forskarassistent i rasismforskning, med placering inom Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) vid Teologiska institutionen. Rekryteringsgruppen fattade 2017-11-27 beslutet att föreslå fakultetsnämnden att rekommendera prefekten att utse i första hand Patricia Lorenzoni och i andra hand Lena Sohl. Fakultetsnämnden fattade beslut i enlighet med förslaget 2017-12-15. Prefektens beslut att utse Lorenzoni fattades 2017-12-18.

Men som vi kunde berätta fanns det en rad omständigheter som kastar tvivel över processens objektivitet. En faktor var att båda sakkunniga – professor Diana Mulinari (Lund) och professor Mekonnen Tesfahuney (Karlstad) – sitter i CEMFOR:s vetenskapliga råd i Norden. Deras oberoende kunde alltså ifrågasättas. Vidare visade det sig att Lorenzoni är sambo med en annan forskare i det vetenskapliga rådet. Slutligen fanns det andra sökande, inklusive Tobias Hübinette, som framstod som vida överlägsna såväl Lorenzoni som Sohl i meriteringshänseende.

I sin klagoskrift till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) hänvisade Hübinette till att processen framstod som riggad till förmån för sökanden inom ledningens bekantskapskrets. Hübinette hänvisade i sammanhanget till grundlagens föreskrift att statliga tjänster enbart ska tillsättas på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (12 kap 5 § regeringsformen).

I vårt inlägg gick vi på samma linje, och tillade att grundlagen även innehåller ett generellt krav på saklig och opartisk handläggning (1 kap 9 § regeringsformen) som man med fog kunde hävda att det brutits mot.

Det som ÖNH i sitt aktuella beslut till Hübinettes fördel tagit fasta på är dock något annat.

I en mejlkonversation som Hübinette bifogat sitt överklagande framgår nämligen att de sakkunniga koordinerat sina utlåtanden och alltså inte agerat självständigt. Bl.a. skriver en sakkunnig till den andre: ”Vi få skilja oss i vår rankning – det ser inte bar ut om vi lämna exakt samma tror jag [sic]’’. Detta strider, framhåller ÖNH, mot Uppsala universitets egen anställningsordning. ÖNH har alltså inte behövt utreda frågan om jäv eller partisk handläggning.

Överklagandenämnden undanröjer därför anställningen av Lorenzoni och återförvisar ärendet till Uppsala universitet för fortsatt handläggning.

ARW:s Magnus Zetterholm välkomnar ÖNH:s beslut:

– ÖNH förnekar sig inte utan agerar återigen resolut mot en felaktig tjänstetillsättning genom att upphäva anställningsbeslutet. Istället för att utreda jävsproblematiken har man inriktat sig på den konkreta frågan om sakkunniga i strid med anställningsordningen samordnat sina omdömen.

– Det här är en nyttig läxa för ledningen på CEMFOR och Uppsala universitet generellt. Den som inte sköter sina anställningar enligt regelboken så att den skickligaste får tjänsten riskerar att få göra om allt från början – och dessutom få utstå offentlighetens klander, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.