New Public Management innebär att högskolorna styrs som om de vore privata företag. Istället för kollegial kvalitetskontroll ska kvaliteten säkras genom så kallad målstyrning. I veckans Youtube-klipp om hoten mot den akademiska friheten förklarar Academic Rights Watch ordförande professor Erik J Olsson varför detta leder till låg kvalitet inom forskning och utbildning.
I vår Youtube-serie om hoten mot den akademiska friheten har vi kommit till hot nr. 3: New Public Management (NPM). Akademiska lärare och forskare tenderar att tycka hjärtligt illa om denna form av ”styrning” av högskolan, som inspirerats av toppstyrda, privata företag. Det kommer knappast som en överraskning att NPM skulle vara ett av de största hoten mot högskolan idag. Men varför, exakt, är NPM så skadligt? Detta reder ARW:s Erik J Olsson ut i veckans Youtube-klipp.
New Public Management (NPM) är en företeelse som infördes inom svensk offentlig förvaltning, inklusive de statliga högskolorna, på 90-talet.
– Nu skulle myndigheterna bli mer effektiva, vilket skulle ske genom att de skulle efterlikna privata, där förebilden var traditionella, toppstyrda företag, förklarar Olsson.
Inom det privata är det marknaden som bestämmer om det går bra eller dåligt för en organisation. Det gäller emellertid inte inom det offentliga, där det inte finns någon direkt motsvarighet till marknaden.
– I avsaknad av verklig konkurrens hotar korruption och låg kvalitet om marknadslogiken tillåts breda ut sig. Det kollegiala ledarskapet där forskare och lärare, som har den största kompetensen och insynen i verksamheten, tar ett gemensamt ansvar för kvaliteten ersätts med en kommandostruktur med administrativa chefer i linje, säger Olsson.
Många av grundlagens värden är till för att främja hög kvalitet. Det gäller exempelvis yttrandefrihet och meritokratisk anställning, men även transparens och saklighet i beslutsprocesser. Samma regler gäller inte för privat verksamhet.
– Risken med att högskolan styrs enligt företagsmodellen är att intern kritik som påtalar kvalitetsbrister ses som bristande respekt för cheferna, att tjänster tillsätts med chefens nära bekanta och att diarieföringen blir alltmer bristfällig och öppenheten sämre, menar Olsson.
Olsson är även kritisk mot förslaget att säkra kvaliteten genom så kallad målstyrning, där trenden snarare är att högskolans egentliga målsättningar – hög kvalitet i forskning och utbildning – får träda tillbaka för mål som ”hållbarhet”, ”samverkan”, ”mångfald” och ”jämställdhetsintegrering”. Enkelt mätbara mål får företräde framför mer svårfångade kvalitetsaspekter.
– Dessa mål är inte är uppenbart knutna till akademins kärnuppgifter utan är motiverade av en föreställning om högskolan som experimentverkstad för social ingenjörskonst, vilket leder till ständiga målkonflikter och dålig psykologisk arbetsmiljö, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
Efter Hesslow-affären: Medicinska fakulteten kräver ”korrekt” genusterminologi på läkarutbildningen
ARW bjuder på semesterläsning: ny e-bok om New Public Management på högskolan
Studier visar: #akademiuppropet avleder uppmärksamheten från högskolans djupare problem
Statsvetare i Lund lägger ner kurs: tvingades använda könskvoterad kurslitteratur