Att ha avhandlingen som enda vetenskapliga merit räckte för att bli lektor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. Den externa sökande fick nämligen ett utlyst prefektuppdrag med garanterad anställning som lektor. Institutionen står nu med en lektor utan forskningsmeriter som inte är disputerad i ämnet. Även från Göteborg kommer larm om hur prefektuppdrag leder till tillsvidareanställning på akademisk tjänst.

Är du sugen på en tjänst som lektor eller professor men saknar tid eller ork att meritera dig ordentligt vetenskapligt? Misströsta inte för det behöver inte alls vara kört. Det finns nämligen en annan väg: sök ett ”uppdrag” istället! Vissa uppdrag kräver nämligen en akademisk tjänst, så om du anses lämplig för uppdraget kanske någon vänlig själ beslutar anställa dig.

Det var vad som hände Sylvia Schwaag Serger, som för några år sedan sökte prorektorsuppdraget vid Lunds universitet utan att uppfylla det formella kravet att redan ha en anställning vid universitetet. Men det ordnade sig ändå: rektor beslöt helt enkelt att kalla henne som professor.

En annan variant är att använda uppdraget för att uppgradera sin nuvarande tjänst. ARW tog upp ett sådant fall från Göteborg för något år sedan. Då ansågs det finnas ”särskilda verksamhetsskäl” för att utan sakkunnigbedömning befordra prefekten på Institutionen för filosofi, logik och vetenskapsteori (FLoV) från forskare till en betydligt säkrare anställning som lektor.

En ny metod, som nu praktiseras vid Institutionen för strategisk kommunikation i Lund, är att redan i utlysningen av uppdraget kombinera detta med anställning på en akademisk tjänst. I detta fall gällde det uppdrag som prefekt med garanterad anställning som lektor. En prefekt vid Malmö universitet med enbart avhandlingen i ett annat ämne i bagaget fick uppdraget enbart på sina ledarskapsmeriter men kan nu även titulera sig lektor i strategisk kommunikation.

Enligt en anställd som önskar vara anonym har utnämningen gått allt annat än rätt till.

Men låt oss backa tillbaka lite. Institutionen för strategisk kommunikation är en tvärvetenskaplig institution med de motsättningar som så ofta uppstår i sådana miljöer. Det finns olika akademiska skolningar och olika syn på allt från samarbete till vad som utmärker vetenskaplig kvalitet. Efter sex år med en prefekt som inte var helt oproblematisk tillsattes en ny prefekt som dock snart fick tjänst på annat håll. En kompentent lärare tog över tillfälligt tills en ordinarie prefekt utsetts.

På grund av de konflikter som funnits på institutionen ansåg valberedningen att det inte fanns någon given intern kandidat som medarbetarna skulle kunna samlas kring. Det ledde till att ledningen beslöt att söka en extern kandidat. Förslaget välkomnades av Samhällsvetenskapliga fakultetens dekan Christopher Edling och en utlysning av prefektuppdraget publicerades 2020-07-09. För att garantera kopplingen till ämnet skrev man där in följande (vår kursivering):

På strategisk nivå utformar prefekten institutionens långsiktiga inriktning, genomför strategiska initiativ och sörjer för medarbetarnas professionella utveckling. Av den anledningen krävs en tydlig förståelse för strategisk kommunikation och en beprövad meritlista som forskare inom disciplinen.

Att uppdraget kommer med ett lektorat framgår också av utlysningen:

Uppdraget som prefekt är på tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Vid extern rekrytering erbjuds en tillsvidareanställning som universitetslektor i relevant ämne för institutionens verksamhet.

De anställda fick i början av december 2020 beskedet att den nuvarande prefekten vid Institutionen för språk och medier i Malmö blivit erbjuden tjänsten och tackat ja. Hon har som enda registrerad publikation sin några år gamla avhandling – i etnicitet och migration. En medarbetade som frågade vilka som ingått i expertgruppen fick veta att det inte funnits någon sådan.

Efter viss påtryckning producerade dekanen ett yttrande där han motiverade beslutet. I yttrandet som är daterat 2021-01-04 förbigås helt utlysningens krav på ”tydlig förståelse för strategisk kommunikation och en beprövad meritlista som forskare inom disciplinen”. Istället framhålls kandidatens ledarskapsmeriter som avgörande. Dessa väger enligt dekanen tyngre än den andra intervjuade sökandes forskningsmeriter som, förutom avhandlingen i kommunikationsstudier, innefattar 17 artiklar i ämnet varav flera publicerats i internationella tidskrifter.

Det märkliga har alltså hänt att institutionen fått en ny lektor som inte anställts genom ett förfarande där hennes lämpligheter och meriter inom ämnet för lektoratet utvärderats. Dessutom kan man fråga sig hur en person som inte har någon erfarenhet av ämnet och själv aldrig forskat efter disputationen ska kunna leda institutionen. En ”tydlig förståelse för strategisk kommunikation och en beprövat meritlista som forskare inom disciplinen” framhölls ju i utlysningen, med rätta, som nödvändigt för att kunna utföra prefektuppdraget.

I Lunds universitets arbetsordning står att ”[p]refekten och tillika ordföranden för institutionsstyrelsen utses av fakultetens dekan för en period om tre år efter förslag från institutionens anställda”. Enligt källan ska så inte ha skett här, utan dekanen har utsett prefekten helt på egen hand. Av samma dokument framgår även att ”[l]edare på institutions- och fakultetsnivå (prefekter/dekaner) är lärare och utses av överordnad nivå efter hörande eller val.” Andemeningen är att prefektuppdraget är ett förtroendeuppdrag som endast kan innehas av universitetets egna lärare. Uppdraget kan därmed inte meningsfullt utlysas externt på det sätt som skett, än mindre tillsättas externt.

En intressant fråga som uppstår är om lektoratet över huvud taget kan  sägas ha utlysts, eftersom utlysningen gäller uppdraget som prefekt. Om lektoratet inte anses ha utlysts, och om beslutet angående lektoratet inte anslagits på ”myndighetens anslagstavla”, som det uttrycks i anställningsförordningen  § 7, går det fint att överklaga beslutet intill tidens ände. Det vore intressant att höra vad Överklagandenämnden för högskolan har att säga om den saken och ARW uppmanar dem som möjligen anser sig vara bättre lämpade för lektoratet att överklaga tillsättningen.

Även från Göteborg har vi fått larm om mygel kring prefektuppdrag. Enligt den anonyma källan fortsätter fifflet vid FLoV. Det ska föreligga ett förslag om att tillsätta en forskare som proprefekt. Forskaren ska inte ha någon säkrad finansiering för mer än ett drygt år framåt. Källan oroar sig nu för vilken ”oortodox” lösning som dekanen tänker ta till denna gång för att proprefekten ska kunna utses för de sex år som uppdraget gäller. Den föreslagna prefekten har enligt källan vidare gått från att vara tillsvidareanställd forskare till vikarierande lektor och därifrån till ordinarie lektor utan att rimligen ha vikarierat tillräckligt länge för att bli inlasad. Källan avslutar: ”Det är sällan lyckat att den som sitter på ledningsuppdrag inte har fått sin anställning i laga ordning”. ARW har kontaktat registrator för att få uppgifterna bekräftade.

Kritiken i detta ärende riktar sig enbart mot beslutsfattarna i ärendet och inte mot personer som gynnas av besluten.

EJO/MZ

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦

Liknande ärenden

Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur

Nytt tjänstebråk i Göteborg: prefektuppdrag ”särskilt verksamhetsskäl” för befordran till lektor