Academic Rights Watch granskar här efter anonymt tips den märkliga affären kring kallelsen av KTH-skolchefen Muriel Beser Hugosson som professor vid samma lärosäte. Trots att hon inte forskat sedan 2019 ansågs det inte nödvändigt att inhämta sakkunnigutlåtande. En månad senare, nu som professor, valdes hon sedan ut som huvudkandidat för rektorsposten vid Högskolan i Skövde, ett uppdrag hon ser ut att få. ARW avser anmäla fallet till polisens särskilda korruptionsenhet för rättslig prövning.
Det krävs normalt många år av meritering inom forskning och undervisning för att den akademiska banan till slut ska krönas med den åtråvärda professuren. För dem som inte lyckas ta sig över ribban förblir denna en ouppnåelig dröm.
Men det finns undantag.
ARW har dokumenterat flera fall där möjligheten att ”kalla” någon som professor utnyttjats strategiskt för att kringgå de vanliga meriteringskraven. Det har gått så långt att man till och med börjat ”internkalla” egna lärare, vilket nyligen skedde vid Konstfack och föranledde kritik från Universitetskanslerämbetet (se nedan, under liknande ärenden).
Här ska man komma ihåg att kallelsemöjligheten var tänkt att locka framför allt internationella toppforskare till svenska lärosäten, utan onödig byråkrati. Enligt högskoleförordningen (4 kap 7 §) ska denna möjlighet användas ”restriktivt”.
Det fall vi här dokumenterar, efter tips från en anonym källa, är det mest spektakulära vi hittills sett på hur kallelsemöjligheten missbrukas. Förutom det förkastliga i en internkallelse som sådan uppstår det olyckliga intrycket att det handlar om utnyttjande av en statlig chefsposition för att uppnå egna fördelar.
Med ett lektorat i botten har Muriel Beser Hugosson sedan 2016 varit chef på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) på KTH. Uppdraget förlängdes 2021-12-15 till 2025 (Dnr V-2021-0876 1.1.). Hon siktar dock som många andra på att bli professor.
Här uppstår ett problem: Muriel Beser Hugosson är möjligen en god administratör och har stor ledningserfarenhet, men för att vara inom det tekniska har hennes forskning haft blygsamt genomslag (antal citeringar: 924, h-index: 11). En förklaring är att den kännetecknas av låg aktivitetsgrad, särskilt de senaste åren. Sammantaget har hon publicerat åtta artiklar i internationella tidskrifter, varav sju är samförfattade och ingen tillkommit efter 2019.
Men på KTH är detta inget hinder för en professur om du är rätt person, och snabbt kan det gå också.
2022-03-08 inleds officiellt processen att kalla Muriel Beser Hugosson till professor genom att det fattas ett beslut (Dnr VL-2022-0029 2.5.1) enligt vilket ”KTH har ansökt om att påbörja ett anställningsförfarande för en kallad professur i transportmodellering med inriktning mot policyanalys med Muriel Beser Hugosson som innehavare.”
I tidigare fall har man åtminstone bemödats sig om att, för sakens skull, inhämta sakkunnigutlåtanden. Men på KTH anses detta, trots inaktivitet och blygsamma forskningsmeriter, onödigt: ”Anställningsnämndens ordförande har efter förhandsgranskning av ärendet beslutat att inte begära in förslag på sakkunniga.” Beslutet är undertecknat Anders Forsgren, anställningsnämndens ordförande.
Bara två dagar senare, 2020-03-10, fattar rektor Sigbritt Karlsson beslutet att kalla Muriel Beser Hugosson som professor (Dnr VL-2022-0029 2.5.1.), vilket kan vara nytt rekord i sammanhanget. Den generöst satta lönen, 100 000 kronor, torde innebära ett ordentlig lyft i förhållande till lektoratet. Samtlig dokumentation finns i filen här.
På något sätt har Muriel Beser Hugosson lyckats med det till synes omöjliga: att bli professor utan att ha motsvarande meriter. I stället framhålls i motiveringen hennes insatser ”rörande jämställdhet och mångfald på många nivåer”. Vidare läser vi:
Det är strategiskt mycket viktigt att KTH:s skolchefer även kan vara verksamma inom sitt forskningsområde på hög nivå. Detta dels för att skapa en legitimitet inom organisationen, men även för att skolchefen som akademisk ledare på skolan kan vara verksam inom sitt forskningsområde och bidra till den vetenskapliga utvecklingen på skolan i stort.
Men Muriel Beser Hugosson hade ju redan ett lektorat och möjlighet att forska inom detta, något som hon alltså inte gjort. Av beslutet framgår inget konkret om förbättrade möjligheter att bidra till ”den vetenskapliga utvecklingen på skolan” inom ramen för en professur. Som vår uppgiftslämnare uttrycker det: ”Hon kan rimligen vara verksam inom sitt forskningsområde ändå, problemet är väl snarare att hon inte är det (i alla fall sett till publikationer).”
Frågan uppstår: hur kan KTH kalla någon som saknar de nödvändiga forskningsmeriterna till en professur och ge personen livslångt lönelyft utan att det konkret gynnar organisationen?
Två omständigheter ger en potentiell förklaring till det inträffade.
Den första är att Muriel Beser Hugosson vill ha ännu tyngre ledningsuppdrag. Därför är hon intresserad av det nyligen utlysta rektorsuppdraget i Skövde, som hon så småningom skulle söka. Problemet är att ett uppdrag som rektor i praktiken kräver en professur för att ge den nödvändiga akademiska ställningen och legitimiteten.
Den andra omständigheten – och nu börjar det bli verkligt besvärande – är att initiativet att kalla någon till professor vid KTH utgår från den skola där professorn är tänkt att verka. Vår källa kommenterar:
Enligt KTHs anställningsordning är det skolchefen som tar initiativ till att kalla en professor. I och med att MBH är skolchef antar jag att hon inte kallat sig själv. Men på vems initiativ detta skett är inte helt uppenbart. I egenskap som skolchef svarar hon till rektor, är det rektorn som kallat en av sina skolchefer till professor. Är det verkligen lämpligt?
Mycket riktigt står det så här i beskrivningen av kallelseprocessen:
Skolan genomför en behovsanalys och initierar rekryteringsprocessen lokalt. Det sker en inledande dialog mellan sökande och skolan. Därefter sker informell kontakt mellan skolchef och rektor. Rektor sammankallar anställningsnämndens ordförande, personalchef, och skolchef för informell diskussion om anställningsförfarande bör inledas.
Det är alltså i grunden omöjligt att kalla en egen skolchef till professor vid KTH då skolchefen spelar en avgörande roll i den formella kallelseprocessen. Om processen verkligen följs är skolchefen jävig genom hela förfarandet. Hon har i grunden ”kallat sig själv”.
Alternativet är, som källan anger, att någon annan tagit initiativ till att kalla Muriel Beser Hugosson, kanske i ett missriktat försöka att ”hjälpa” henne att bli rektor, men i så fall har denna person frångått regelverket och dessutom utsatt Muriel Beser Hugosson för risken att misstanken skulle falla på henne själv – och hon har själv utsatt sig för risk genom att acceptera det som hon måste begripa är en otillbörlig förmån.
Drygt en månad efter att hon fått professuren, 2022-04-13, tillkännagavs att Muriel Beser Hugosson är den enda kandidat som ska höras i arbetet med att rekrytera en ny rektor till Högskolan i Skövde. ”Hon är idag professor vid KTH i ämnet Transportmodellering. Sedan 2016 är hon också skolchef för KTH:s skola för arkitektur och samhällsbyggnad”, skriver Högskolan i Skövde på sin hemsida.
En pikant detalj i sammanhanget, som framgår av en annan av högskolans hemsidor, är att Muriel Beser Hugosson säger sig ha fått en positiv bild av Högskolan i Skövde genom KHT:s nuvarande rektor, Sigbritt Karlsson, som tidigare var rektor just vid denna högskola.
Styrelsens beslut innebär att hörandet av Muriel Beser Hugosson kommer att äga rum den 29 april och ska vara öppet för alla Högskolans medarbetare och studenter.
Academic Rights Watch avser anmäla fallet till Polisens särskilda korruptionsenhet för rättslig utredning.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
Konstfack tar internrekrytering till ny nivå: kallade egen lärare till professor
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur