I en aktuell JO-anmälan av Lunds universitet anklagar doktoranden bakom den s.k. snygghetsstudien den interna etiknämnden för massiva regelbrott vid hanteringen av två anmälningar för avvikelse från god forskningssed. Samtliga regelbrott är till doktorandens nackdel och har uppenbarligen syftat till att få studien fälld. En förklaring som framkastas är att ordföranden i nämnden varit jävig. Men ARW uppmärksammar här även andra omständigheter som rubbat förtroendet för etiknämndens arbete.
I en vid det här laget välkänd studie fann doktoranden Adrian Mehic vid Ekonomihögskolan i Lund att kvinnliga studenter diskrimineras beroende på utseende, så att vackra kvinnor får högre betyg. Studien gjordes på Lunds tekniska högskolan (LTH) och kastar således en skugga över hela utbildningen vid LTH.
Studenternas utseende bedömdes utan deras vetskap utifrån bilder som de själva publicerat på internet, något som vissa deltagare när det uppdagades fann obehagligt.
Som ARW tidigare berättat inkom en anmälan av studien för avvikelse från god forskningssed den 27 oktober 2022. Denna typ av ärende hanteras enligt regelverket av den interna Nämnden för utredning av avvikelse från god forskningssed, hädanefter kallad ”Nämnden”. Nämnden skickade emellertid anmälan till nationella Överklagandenämnden för etikprövning (Önep).
I dagarna kom beskedet att Önep inte funnit några etiska problem med studien, som alltså friats från alla misstankar om oegentligheter.
Emellertid begick Nämnden en rad regelbrott i hanteringen när studien överfördes till Önep. Bl.a. inhämtades inte Mehics yttrande innan så skedde. Att detta var regelvidrigt har erkänts i skrift av en ledamot. Inte heller deltog någon doktorandrepresentant i processen. Samtliga regelbrott har varit till Mehics nackdel och uppenbarligen syftat till att få studien fälld.
Den bristfälliga hanteringen föranledde Mehic att denna vecka JO-anmäla Lunds universitet. Anmälan, som vi publicerar här, innehåller en rad påtalade brister som vi återger i slutet av detta inlägg.
Låt oss istället ställa oss frågan: hur kan det komma sig att Nämnden, som ju ska avgöra ärendet på ett sakligt och opartiskt sätt, snarare verkar ta stora risker för att få studien fälld?
Till saken hör att LTH:s rektor tidigt gick ut i medierna med kritik av studien, vilket bl.a. skedde i Aftonbladet där hon uttalade sig så här: ”Jag ser mycket allvarligt på att våra studenter inte mår bra i den här situationen. Jag förstår reaktionerna bland de som känner att de blivit studerade utan att veta om det.”
Relevant är också att den person som först anmälde studien inte är någon av de deltagande studenterna utan en LTH-anställd lektor vid namn Anders Ahlberg. Ahlberg är, vid sidan av sitt uppdrag som studierektor för forskarutbildningen, pedagogisk utvecklare vid LTH:s gemensamma pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet CEE. I anmälan för Ahlberg denna enhets talan: ”Vi på CEE-LTH är oroade av en ny publikation där ett stort antal av våra programstudenter vid LTH (fyra kohorter 2015-2019) utgör forskningspersoner åt författaren som är doktorand vid Ekonomihögskolan.”
Såsom managementforskarna Alicia och Rolf Medina skriver i en mot studien kritisk artikel i SvD kastar denna ”en skugga över … betygsättande lärare”. Man kunde tillägga att den därmed även kastar en skugga över dem som gett denna grupp lärare pedagogiskt stöd, dvs. LTH:s pedagogiska enhet CEE och Ahlberg själv. Kanske finns det brister hos just CEE som leder till att kvinnliga studenters utseende påverkar betyget? Anmälaren Ahlberg och CEE har alltså ett inte obetydligt egenintresse av att studien diskvalificeras.
Ahlbergs anmälan är i detta sammanhang intressant då den inte innehåller några egentliga påståenden om avvikelser, utan bara ställer en rad frågor angående studiens uppläggning – frågor som i många fall redan finns besvarade i studien eller som han lätt kunnat ställa till Mehic själv, utan att behöva gå omvägen via Nämnden. Syftet är uppenbarligen att genom olika insinuationer misstänkliggöra studien för att på så sätt skapa tvivel kring dess resultat. Mehic är inte ute i ogjort väder när han kallar den för en ”okynnesanmälan”.
Men det kanske mest intressanta i Mehics anmälan är de anklagelser som han riktar mot Nämndens dåvarande ordförande, professor emeritus Göran Sandberg, också han, liksom Ahlberg, knuten till ifrågasatta LTH (sid. 7):
Göran Sandberg var ordförande i Nämnden fram till årsskiftet 2022/23. Han är, förutom att ha varit ordförande i Nämnden, professor vid LTH. Hans chef är LTH:s rektor, Annika Olsson. Genom hela processen har Annika Olsson misstänkliggjort projektet, bl.a. genom diverse uttalanden i media. Eftersom LTH:s ledning så tydligt tagit ställning emot mig, och eftersom det i detta fall råder ett chef-underordnad-förhållande mellan Annika Olsson och Göran Sandberg, är Göran Sandberg jävig i behandlingen av ärendet i enlighet med 16 § förvaltningslagen. Huruvida en chef ska räknas som ’närstående’ i den mening som avses i 16 § p. 1 framgår inte uppenbart av förarbetena (jmf. prop. 2016/17:180, s. 95), men om han inte är jävig enligt 16 § p. 1 är han i vart fall jävig enligt 16 § p. 4.
Även Ahlberg är underordnad Annika Olsson, varför samma problematik uppstår i hans fall. Den form av jäv som avses är s.k. delikatessjäv, dvs. att personens opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas av andra skäl än släktskap osv.
I Sandbergs fall finns, kunde man tillägga, ytterligare en omständighet som kan rubba förtroendet för honom som ordförande. Emeriterade professorer som Sandberg sitter generellt löst och är beroende av ledningens goda vilja för fortsatt uppdrag och tillgång till universitetets infrastruktur. Deras privilegier (arbetsrum, epost osv.) kan när som helst dras in utan att det anses olagligt. Sandberg själv skulle mycket väl kunna hamna i kylan om den nämnd han basat för kom till ”fel” slutsats i ett känsligt ärende som detta.
ARW har tagit upp två fall där emeriterade professorer godtyckligt blivit berövade sina emeritusprivilegier efter att ha agerat på ett sätt som inte föll ledningen på läppen. Det mest kända ärendet rörde Ulfur Arnason som sparkades ut från LU efter att ha kritiserat ledningen. För Lars Tornstam vid Uppsala universitet räckte det att tillrättavisa en kollega för att han skulle förlora sin emeritusställning.
Vicerektor Jimmie Kristersson, med ansvar för etiska frågor, borde ha insett denna problematik och redan innan Mehic-ärendet ersatt Sandberg med en ordförande med fast anställning.
Sammantagna rubbar dessa särskilda omständigheter allvarligt förtroendet för Nämndens arbete i detta specifika ärende, vilket också förklarar den inte bara undermåliga utan uppenbart oetiska hanteringen av ärendet. Vi får nu hoppas att JO går på Mehics linje och utdelar kritik mot lärosätet, kritik som i detta fall vore synnerligen välförtjänt.
Vi publicerar nedan Mehics uppställning av huvudpunkterna i anmälan.
Sammantaget har Nämnden (i synnerhet Göran Sandberg och Jessica Salomonsson Enetoft) enligt min mening agerat felaktigt på det sätt som framkommer av nedanstående strecksatser:
– Struntat att inhämta mitt yttrande angående anmälan nummer ett före överlämning till Önep, trots att riktlinjerna krävde det. Det är obestridligt på så sätt att Nämnden har medgivit detta skriftligen.
– Struntat att adjungera en studentrepresentant vid beredning av ärendet.
– Lämnat förvirrande och motsägelsefull information om till vilken myndighet (Npof eller Önep) som anmälan kan komma att överlämnas till, och när detta skulle kunna ske.
– Avstått från att inom rimlig tid informera om att en andra anmälan har inkommit.
– Struntat att inhämta mitt yttrande angående anmälan nummer två.
– Undanhållit, alternativt försinkat, inskickandet av mitt yttrande angående anmälan nummer ett till Önep.
– Skickat vidare anmälningar till fel myndighet.
– Ändrat ett gynnande myndighetsbeslut när man inledde en ny undersökning.
– Lämnat en orimligt kort deadline för yttrande angående förberedande undersökning.
– Varit långsam med att verkställa en begäran om utlämnande av allmän handling.
– Inte insett att Göran Sandberg, på grund av sin tjänst vid LTH, är att betrakta som jävig vid behandlingen av ärendet.
– Annika Olsson och Anders Ahlberg har agerat felaktigt på följande sätt: – Vilselett en myndighet (Nämnden) med felaktiga uppgifter.
– Medelst okynnesanmälningar velat hämnas för att ett forskningsprojekt avslöjat en besvärande omständighet inom den egna verksamheten.
– Vicerektor Jimmie Kristensson har agerat felaktigt på följande sätt:
– Lunds universitet har uppenbarligen inte ett fungerande system för prövning av ärenden som rör avvikelse från god forskningssed. Han är i egenskap av vicerektor med ansvar för etikfrågor ytterst ansvarig för detta.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦