Under Torbjörn von Schantz ledning fick Lunds universitet JO-kritik för att ha inskränkt en kvinnlig professors yttrandefrihet. Professorn fick ingen hjälp när hon vände sig till von Schantz utan blev återförvisad till de kränkande cheferna. Von Schantz såg därefter till att en ung kvinnlig forskare avskedades för påstådd oredlighet och sedan, trots domstolsbeslut, inte fick tillbaka tjänsten. Han fortsatte att anklaga henne för oredlighet i medierna, men undgick en förtalsdom. I dagarna belönades Torbjörn von Schantz med konungens medalj för sina insatser inom universitetsväsendet.

Kanske har läsaren också ibland undrat varför vissa får kungamedaljer och om de verkligen gjorts sig förtjänta av utmärkelsen. Det är ju svårt att veta i många fall. Som tur är finns emellertid sökrutan på Academic Rights Watch webbplats. Vad som framkom vid sökning på ”Torbjörn von Schantz” avslöjar vi i detta inlägg.

Academic Rights Watch uttryckte farhågor om den tidigare lundarektorns akademiska och demokratiska sinnelag redan 2015. Då hade Justitieombudsmannen (JO) just konstaterat att Lunds universitet, under föregångaren Per Erikssons ledning, kränkt den twittrande professorn Erik Svenssons yttrandefrihet. Detta efter att Svensson blivit uppkallad till prefekt- och dekansamtal i samband med sin kritik av redaktören för en islamkritisk tidskrift.

Den då nytillträdde von Schantz skrev i sin kommentar till JO:s kritik: 

Jag ser allvarligt på all kritik av JO i sådana här sammanhang. Yttrandefriheten är grundlagsstadgad och det får inte råda några tvivel om att det råder yttrandefrihet för anställda vid Universitetet. Detta beslut kan vara en bra påminnelse för alla oss chefer om hur lätt vår maktposition kan uppfattas som hotande och att ett uttalande kan vara förödande för en enskild medarbetare.

Så långt lät det lovande. Emellertid tillade han:

Vid universitetet ska det råda högt i tak med respekt och tolerans för andra människor och för avvikande åsikter. Jag kommer att verka för att utveckla ledarskapet och arbetsmiljön vid Lunds universitet så att vi kan få trygga medarbetare som kan känna sig fria att uttrycka sin åsikt. Och som vill framföra sina åsikter i en tolerant och respektfull ton mot varandra. Mobbning, kränkande påhopp och näthat hör inte hemma i ett civiliserat samhälle.

Som vi anmärkte i vårt inlägg verkar det här som om yttrandefriheten är villkorad så att den bara gäller den som ”framför åsikter i en tolerant och respektfull ton”, en uppfattning som strider mot grundläggande svensk och europeisk rätt.

Våra onda aningar skulle snart besanna sig.

Ett år senare fick professorn i tyska, Valéria Molnár, på Språk- och litteraturcentrum (SOL) sin yttrandefrihet inskränkt av sina chefer. Bakgrunden var att hon stått i vägen för den rättsvidriga anställningen av ett akademiskt par där både kvinnan och mannen i förväg utlovats tjänster vid Språk- och litteraturcentrum (SOL). Det slutar med att Molnár utmanövreras varvid grundutbildningsmedlen för hennes professur används för att bekosta mannens lektorat. 

En undermålig och kränkande arbetsmiljöundersökning görs där Molnár själv framställs som syndabock och ”arbetsmiljöproblem”. Hon får sedan ett direktiv från ansvarig prefekt och dekan där hon förbjuds diskutera universitetets behandling av henne med andra än cheferna själva.

När Molnár vänder sig till rektor Torbjörn von Schantz får hon ingen hjälp. I stället återförvisades ärendet – till samma chefer som berövat henne yttrandefriheten. JO gick, i ett beslut från 2018, på Academic Rights Watch linje och kritiserade direktivet för att utgöra ett ingrepp i Molnárs yttrandefrihet.

Denna gång var det alltså under von Schantz ledning som Lunds universitet fick kritik av JO för bristande yttrandefrihet. Så var det med det demokratiska engagemanget.

Nästa katastrofala ingripande av von Schantz gällde den unga medicinforskaren Linnéa Taylor , som av en intern nämnd vid LU fälldes för oredlighet i forskning, varvid personalansvarsnämnden 2019 under von Schantz ledning fattade det långtgående – och ska det visa sig ödesdigra – beslutet att avskeda henne.

Men Sulf engagerar sig för Taylors sak, och tvisten går så småningom till Arbetsdomstolen (AD), som efter en omfattande utredning finner att universitet inte lyckats bevisa det påstådda fusket. AD förklarade avskedandet ogiltigt samt förpliktigade LU att betala utebliven lön, skadestånd och rättegångskostnader, sammantaget på över en halv miljon kronor. AD:s beslut var enhälligt.

Ska von Schantz tvingas acceptera att han hade fel om Taylor och för all framtid blamera sig inför högre ort? Här hänger von Schantz framtida kungamedalj på en mycket skör tråd.

Men i ett unikt utspelar accepterar von Schantz inte domstolsbeslutet utan vägrar att återanställa Taylor. Enligt en chefsjurist på Arbetsmiljöverket var det flera decennier sedan som en arbetsgivare utnyttjade den rättliga paragraf som gör detta möjligt.

Torbjörn von Schantz fortsätter också att anklaga Taylor för oredlighet i medierna, något som en kammaråklagare bedömer vara ”inte försvarligt”. Något förtalsmål mot von Schantz blir det dock inte, även om han alltså legat farligt nära gränsen för det olagliga.

Ett år senare frias Taylor även av nationella Nämnden för oredlighet i forskning (Npof).

Men Linnéa Taylors karriär inom forskningen är nu tillintetgjord. Förutom att hon blivit avskedad är det svårt att skaka av sig anklagelser om oredlighet, även om de är osanna eller överdrivna. För hennes olyckliga öde bär ingen större skuld än Torbjörn von Schantz.

I onsdags, den 1 februari 2023, tilldelades Torbjörn von Schantz Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsende”.

EJO/MZ

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦