Toppforskaren i psykologi blev för krävande för Uppsaladoktoranderna: hemförlovades för ”arbetsmiljöproblem” efter anonyma vittnesuppgifter

När toppforskaren Emily Holmes kallades till en professur vid Psykologiska institutionen i Uppsala hade hon inte räknat med att hon skulle komma att utredas för arbetsmiljöproblem och under utredningen isoleras från sin arbetsplats. Ärendet reser på ett forskningspolitiskt plan frågan om det av kulturella skäl längre är möjligt att leda forskargrupper av absolut världsklass vid svenska högskolor utan att bli utsatt för olika administrativa åtgärder.

Academic Rights Watch har sedan starten 2012 varnat för en utveckling där hårda värden som kvalitet, excellens och akademisk frihet övertrumfas av mjuka värden som vänlighet och en lugn och rofylld arbetsmiljö. Vi har i en rad fall uppmärksammat denna konflikt och hur de mjuka värdena oftast tillmäts större vikt.

Ett aktuellt fall rör astronomiprofessorn Sofia Feltzing i Lund, som blev hemförlovad på obestämd tid efter diffusa anklagelser om kränkningar från vissa medarbetare. Det handlade om allt från att vara påstått överkritisk på ett seminarium till att, i hennes makes fall, inte medverka vid institutionens kaffekokning.

Ett ärende som uppvisar slående likheter med Feltzings utspelar sig just nu på Psykologiska institutionen i Uppsala. Även denna gång står en kvinnlig toppforskare i centrum. 

Emily Holmes rekryterades 2018 till Uppsala universitet från Karolinska Institutet, där hon samtidigt som hon var professor i Cambridge innehade en 10-procentig anställning som gästprofessor. På Karolinska fanns dock klagomål på ”pressad arbetsmiljö” i Holmes forskargrupp, vilket Psykologtidningen rapporterat om.

Samma typ av kritik hade riktats mot Holmes i Cambridge och tidigare i Oxford, av allt att döma mest av kvinnliga doktorander. Emellertid hade reaktionerna från ledningarna där väsentligen uteblivit med hänvisning till Holmes enastående framgångar som forskare.

Men i Sverige väger ju internationella forskningsbedrifter relativt lätt när den lugna och trevliga arbetsmiljön står på spel. Det var alltså förutsägbart att Holmes skulle få problem med den kultur som råder på svenska lärosäten.

Mycket riktigt dröjde det inte länge förrän det inkom klagomål om ”mobbning” från medlemmar i Emily Holmes forskargrupp, vilket sedvanligt ledde till en arbetsmiljöutredning utförd av konsultföretaget Falck Healthcare.

Falck förekommer i ett mindre fördelaktigt sammanhang i Academic Rights Watch akter. Då gällde det en arbetsmiljöutredning vid Institutionen för lingvistik och filologi, också i Uppsala, där resultatet blev att den utpekade professorn varit alltför kritisk i ett vetenskapligt sammanhang och därför ”pådrivande” i konflikten. Den praktiska slutsatsen blev att professorn, som vi skrev, skulle undergå särskild disciplinering med avseende på ”beteende, tonläge och ordval” och hennes ”framsteg” ska följas upp ”med tremånadersintervall under ett halvår”.

Det rör sig med andra ord om en konsultfirma som tidigare visat mycket lite förståelse för akademins särart och villkor. Så även om Falck i skrivande stund ännu inte presenterat sina slutsatser i Holmes-fallet finns det anledning att befara det värsta.

Det som hittills hänt manar redan till eftertanke. Enligt uppgifter som kommit oss tillhanda ska Holmes nämligen ha hemförlovats under den tid som utredningen pågår. Hon ska närmare bestämt ”mycket starkt rekommenderats att inte visa sig i lokalerna”. Vidare får hon bara träffa medarbetarna i sin forskargrupp via Zoom när ett skyddsombud är närvarande. Såvitt vi förstår har Holmes, under de tre månader som utredningen pågått, i praktiken inte kunnat arbeta.

Academic Rights Watch Magnus Zetterholm är kritisk mot Uppsalas hantering av fallet:

– Oavsett bakgrund ser vi allvarligt på att Emily Holmes uppenbarligen under lång tid isolerats från sitt arbete på institutionen.

– De steg som såvitt vi förstår vidtagits framstår inte som proportionerliga mot den eventuella skada som utgår från henne och bygger dessutom på anonyma vittnesuppgifter där rättssäkerheten kan ifrågasätts, säger Zetterholm.

– På ett forskningspolitiskt plan reser detta och andra liknande fall frågan om den svenska kulturen och högskoleadministrationen längre tål internationella toppforskare och de krav de ställer på sina medarbetare, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦