Enligt anonyma vittnesuppgifter publicerade i Psykologtidningen ska professorn och toppforskaren Emily Holmes genom sin kritik ha orsakat bland annat ”självmordstankar”, ”behov av att gå i terapi”, ”hjärtklappning” och ”synbortfall” hos sina doktorander. Men nu vänder sig Medieombudsmannen mot tidningens rapportering, som enligt MO passerat en ”medieetisk gräns”.

Det var i maj som Academic Rigths Watch uppmärksammade den tvivelaktiga behandlingen av psykologiprofessorn och toppforskaren Emily Holmes.

Emily Holmes rekryterades 2018 till Uppsala universitet från Karolinska Institutet, där hon samtidigt som hon var professor i Cambridge innehade en 10-procentig anställning som gästprofessor. På Karolinska fanns dock klagomål på ”pressad arbetsmiljö” i Holmes forskargrupp. Likande kritik hade enligt uppgift riktats mot Holmes i Cambridge och Oxford.

Som vi anmärkte var det inte oväntat att Holmes skulle få problem med den svenska akademiska kulturen, där den lugna och trygga arbetsmiljön värderas särskilt högt.

Hon vore i så fall inte den första att bli anklagad för det ena eller andra på en psykologiinstitution. Läsaren kanske erinrar sig att det i fallet med Johan Grant i Lund räckte att ordna ett internat på temat ”Var är pappa?” för att flera blivande psykologer själva skulle bryta ihop. Några reagerade rentav med depression och ångestattacker, som i ett fall ”varade i flera månader”.

Mycket riktigt inkom det mot Holmes riktade anonyma klagomål om ”mobbning”, vilket ledde till en arbetsmiljöutredning. Under utredningens gång isolerades Holmes i praktiken från sin arbetsplats genom att hon ”mycket starkt rekommenderats att inte visa sig i lokalerna”. Likt en kvinnlig Hannibal Lecter fick hon endast träffa sina medarbetare via Zoom i närvaron av ett skyddsombud.

Samtidigt följdes ärendet som en följetång i tidskriften Psykologtidningen, som ges ut av den fackliga organisationen Sveriges Psykologförbund. Anonyma vittnen fick där peka ut Holmes som en person som systematiskt ”bryter ner” sina doktorander. Hon ska genom att ha varit kritisk och krävande ha orsakat ”självmordstankar”, ”behov av att gå i terapi”, ”hjärtklappning” och ”synbortfall”. Det senare ska ha resulterat i ett besök på akuten. Klimatet i forskargruppen liknades i tidningen vid den kristna sekten i Knutby. Psykologtidningen publicerades även en av artiklarna på engelska, vilket ledde till särskilt stor spridning.

Men nu konstaterar Medieombudsmannen (MO) att Psykologtidningens skriverier om Holmes gick för långt:

[Ä]ven om en granskning är relevant, har ett allmänintresse och anmälarens ställning innebär att hen behöver tolerera viss kritik, finns det en medieetisk gräns för vad man kan påstå – direkt eller indirekt – om en person. Den centrala frågeställningen är om tidningen gått för långt i och med publiceringen av vissa uppgifter.

MO riktar här särskilt fokus på påståendena om att Holmes ska ha orsakat självmordstankar med mera: 

Här får det även betydelse att beläggen för vart och ett av dessa påståenden såvitt framgår är det enskilda, anonyma, vittnesmålet. Rubriksättning och användningen av ordet mobbning och beskrivningen av att anmälaren systematiskt brutit ner personer behöver enligt MO även ses i ljuset av dessa påståenden.

Psykologtidningen har, skriver MO, riktat ”långtgående anklagelser och beskyllningar som sett till sin karaktär inte varit möjliga för hen att bemöta”.

Mot bakgrund av detta bedömer MO att publiceringen av så pass allvarliga anklagelser har passerat ”den medieetiska gränsen för vad anmälaren ska tolerera”. Holmes har därmed orsakats en ”oförsvarlig publicitetsskada”, konstaterar MO.

Academic Rights Watch ordförande Erik J Olsson välkomnar MO:s bedömning:

– Det har tyvärr blivit ett återkommande problem att medier skapar drev mot professorer för påstådd mobbning, trakasserier och så vidare utan att de har någon möjlighet att försvara sig. I ett känt astronomifall rentvåddes en professor i en senare utredning, men då hade drevet pågått en längre tid och skadan var redan skedd.

– Det finns många möjliga orsaker till att personer upplever att de blivit kränkta, mobbade och så vidare. En kan vara egen psykisk instabilitet. Det är vidare ofta svårt att fastställa vad det var som orsakade ett visst obehag eller sjukdomstillstånd. Det är därför viktigt att tidningar går till botten med denna typ av uppgifter innan publiceringsskadan är ett faktum, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦