I USA och andra länder ifrågasätts nu storskaliga satsningar på DEI (Diversity, Equity, Inclusion), men på KTH trampar man på i invanda spår. ARW:s särskilda jämställdhetskrönikör har gått igenom KTH:s kursmaterial, där invändningar mot genusteorin nedvärderas eller förklaras bort som uttryck för känslor eller bristande insikter, eller ren och skär egoism.
För snart tio år sedan (2017) inrättades vid KTH en särskild enhet med ansvar för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor, benämnd Equality Office. Som ledare för denna tillsattes en ”vicerektor för jämställdhet och värdegrund”, en position som Anna Wahl, professor i Genus, organisation och ledning, innehade till 2022. För närvarande utgörs medarbetarstaben av tre s.k. JML-strateger: två kvinnor och en icke-binär. JML står för jämställdhet, mångfald och lika villkor.[1]
Intressant i sammanhanget är att man, om man med jämställdhet menar jämn könsfördelning, med råge lyckats på ledningsnivå: nio kvinnor och åtta män i universitetsstyrelsen, och sju kvinnor och sex män i ledningsgruppen, vilket i förhållande till könsfördelningen bland studenterna – 30 % kvinnor och 70 % män – är en kraftig överrepresentation för kvinnor.
Att KTHs arbete med jämställdhetsfrågor genom att t.ex. öka antalet kvinnliga professorer, inte är helt oproblematiskt, har ARW tidigare berört.[2]
Lättillgänglig genuskurs
För att öka medvetenheten om dessa frågor har man sammanställt ett lättbegripligt kursmaterial, ”Vill du veta mer?”, bestående av tre filmer omfattande sammanlagt ca 18 minuter och en text på sex sidor.[3] ”Syftet är att på ett tillgängligt sätt sprida kunskap från genusforskning inom olika ämnesområden, särskilt riktad till KTHs studenter, doktorander och lärare.” De som sammanställt och presenterar materialet är docent Charlotte Holgersson och ovan nämnda Anna Wahl. (Kvinnodominansen är lika påtaglig i källförteckningen; två män finns som medförfattare, i övrigt endast kvinnor.)
För att motivera betydelsen av att skapa medvetenhet kring JML-frågorna hänvisar man till vikten av att studenter förstår teknikens roll i samhället, och att det därför är viktigt att förstå samhället och förstå att individer och grupper har olika villkor. Detta är förstås en såväl intressant som relevant frågeställning. Därför är det tråkigt att man inte ger exempel på hur teknik påverkar olika grupper och individer utifrån dessas olika villkor.
Över huvud taget är avsaknaden av konkreta exempel en allvarlig brist i kursmaterialet. Ett antagande som är genomgående är att det råder en patriarkal könsordning, vid KTH liksom i samhället i stort, enligt vilken män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Med genusperspektiv kan vi se hur detta kommer till uttryck i vardagen, hävdar man. Men några konkreta exempel på hur detta kommer till uttryck, ges inte. Eftersom man lägger stor vikt vid fenomen som ”omedveten”, ”outtalad”, ”strukturell” etc, vars existens alltid är svåra att påvisa, hade resonemangen varit mer övertygande om man kunna hänvisa till exempel och fall hämtade ur verkligheten. Ett sådant skulle kunna vara: en manlig professor kommer in i personalrummet och frågar ”Har någon kokat kaffe?” med blicken tydligt riktad mot den enda kvinnliga läraren som sitter i rummet. Fast det är tveksamt om sådant längre förekommer? Kanske är det därför exemplen lyser med sin frånvaro? De är svåra att hitta?
Oproblematiserade påståenden
Viktiga verktyg i JML-arbetet är genusperspektiv och genusmedvetenhet. Det innebär att man utgår från ett specifikt, snävt avgränsat, perspektiv på vad kön är: kön är en sorteringsprincip; vi delar in människor i kvinnor och män och tillskriver dessa grupper egenskaper, och kopplar dessa till vissa saker eller fenomen; vi könskodar eller könsmärker, heter det.
Oavsett val av begrepp är utgångspunkten att det handlar om sociala konstruktioner, det vill säga socialt och kulturellt skapade föreställningar, normer och värderingar som varierar i olika kontexter och förändras över tid.
Biologiska skillnader tillerkänns knappast någon betydelse:
Dessa sociala konstruktioner får konsekvenser för hur vi ser på biologiska skillnader. Med ett genusperspektiv ses inte människan som en varelse som determineras av sin biologi utan utgångspunkten är att det finns en komplex växelverkan mellan arv och miljö som påverkar beteenden och egenskaper och att det därför också är svårt att särskilja tydliga orsakssamband mellan biologiska skillnader och sociala skillnader som gäller oavsett tid och rum.
(Kursiveringarna ovan är mina, citaten är hämtade från sid 5 i Om jämlikhet, jämställdhet och genus – en introduktion.[4])
Till att börja med kan man konstatera att det inte torde vara lätt att övertyga alla med en naturvetenskaplig grundutbildning att kön endast är något vi delar in mänskligheten i. För det andra kan man fråga sig varför biologiska egenskaper och könsskillnader avfärdas om de ändå tycks spela roll? Tydliga orsakssamband är förvisso svåra att belägga men det finns en hel del forskning som åtminstone försökt och gett resultat.
”Indelningen” i kvinnor och män innebär också, enligt könsmaktordningsteorin, att män och manligt värderas positivt medan kvinnor och kvinnligt värderas negativt, menar man. Som exempel på ojämställdhet när det gäller makt och inflytande nämns (självklart) kvinnors begränsade villkor (inte t.ex. mäns när det gäller jämställdhetsfrågor). Men som studier visar ser samhället inte längre ut riktigt så. Det finns en mängd exempel på kvinnors framträdande positioner, och ofta dominans, i samhälls- och yrkeslivet, och att de löneskillnader som finns skulle vara systematiska (som hävdas i materialet), dvs. bero på diskriminering, har visat sig vara svårt att påvisa.[5]
Andra exempel på oproblematiserade påståenden är att vissa företeelser framställs som självklart önskvärda. En sådan är mångfald (som ju M i JML står för). Mångfald innebär ”olikheter mellan grupper och individer, och att vi ska uppskatta dessa olikheter” sägs i en av filmerna. Men är mångfald alltid något som bör uppskattas? Och gäller det all form av mångfald? Ett annat självklart önskvärt fenomen är förändring. Att utmana föreställningar som vi har om oss själva och andra, innebär att få syn på normer och värderingar men också förstå att de går att ändra. Vilka förändringar det handlar om och varför de är önskvärda, sägs inte. För de menar väl ändå inte att all form av förändring är av godo? I USA har en mängd radikala förändringar skett på kort tid. Bör vi verkligen välkomna dessa förändringar?
Osynliggörande av kritik och invändningar
Hur tas då dessa resonemang om genus och jämställdhet emot av personalen vid KTH, som kursmaterialet riktar sig till? Ja, en del människor vill inte förändra eller förändras, och det är ju förstås ett problem, enligt Holgersson och Wahl. En anledning till detta motstånd kan vara att den förändringsobenägne har något att förlora på förändringen, makt till exempel. En annan kan vara att hen saknar probleminsikt. Att hen skulle kunna ha rationella skäl att ifrågasätta föreslagna (typer av) förändringar, tycks uteslutet.
Ett annat problem som påpekas, är att JML-verksamheten väcker starka känslor. När vi pratat om detta, menar de: har män ”reagerat och vill inte se sig själva som förövare”. Nej, varför skulle män acceptera att se sig som förövare? Är män per definition förövare? ”Och kvinnor vill inte se sig själva som en underordnad grupp.” Nej, varför skulle de det? Det går bra för kvinnor – i skolan, på framträdande positioner i yrkeslivet och i ledande ställning inom politik och samhällsliv.
Sammanfattningsvis kan sägas att kritik och invändningar nedvärderas eller förklaras bort i en nedlåtande ton – som uttryck för känslor eller bristande insikter, eller ren och skär egoism. Sannerligen ett maktfullkomligt osynliggörande som heter duga!
Lotta Knutsson Bråkenhielm
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Noter
[1] https://www.kth.se/om/equality/jamstalldhet-mangfald-och-lika-villkor-pa-kth-1.840259
[2] Se t.ex. https://academicrightswatch.se/?p=5080#more-5080
[3] https://intra.kth.se/styrning/jamstalldhet/necessaren/om-jml/vill-du-veta-mer-en/jamstalldhet-jamlik
[4] Holgersson, Charlotte och Wahl, Anna (2021) Om jämlikhet, jämställdhet och genus – en introduktion. KTHs skriftserie om genus och jämställdhet, nr 1. Tillgängligt på: https://www.kth.se/om/equality/necessaren-larande-for-jamstalldhet-mangfald-ochlika-villkor/filmer-och-texter-1.1139358.
[5] Se t.ex. https://academicrightswatch.se/?p=4430#more-4430